Mineralpolitiken hotar klimatomställningen i Sverige

Den svenska mineralpolitiken hotar klimatomställningen så länge inte samernas rättigheter som urfolk respekteras. Det är en av slutsatserna från flera forskningsstudier som presenteras idag av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet och Stockholm Environment Institute. Forskarna pekar ut ett antal frågor som behöver lösas.

Idag presenteras resultaten och den samlade kunskapen från stora forskningsprojekt som under flera år analyserat svensk mineralpolitik ur ett samerättsligt perspektiv för ansvariga departement, myndigheter, utskott och gruvsektorn. Forskningen omfattar analyser av regelverk, myndighetspraxis, samebyarnas försök att påverka tillståndsprocesserna och de faktiska konsekvenserna av gruvnäringen för samebyarna.

Foto: Johanna Sevä

”En ökad exploatering av innovationskritiska mineraler för klimatomställningen kommer att ytterligare höja konfliktnivån, om inte styrningen av sektorn ses över. En mineralpolitik som tar hänsyn till samiska rättighetsfrågor skulle gagna alla, inte bara samebyar. Det skulle ge större förutsägbarhet i tillståndsprocessen,” säger Christina Allard, biträdande professor och docent i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet.

Forskningen visar att det finns en ojämlik spelplan mellan gruvindustrin och samiska rättighetsbärare vilket är en huvudorsak till konflikter, överklaganden och fördröjningar av tillståndsprocesser. Forskningen visar att gruvnäringen ofta har en omfattande och långvarig påverkan för samebyar med stora ekonomiska förluster och sociala konsekvenser och att dessa konsekvenser hittills underskattats.

”Det bristande skyddet för samiska rättigheter i minerallagen och miljöbalken undergräver rättssäkerheten i gruvärenden. Det får stora och långvariga konsekvenser för samebyar. Politiker behöver förstå att en rättvis mineralpolitik är en förutsättning för klimatomställningen, inte dess motsats,” säger Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare, Stockholm Environment Institute.

Enligt den samlade forskningen är följande frågor de mest kritiska att lösa för regering och riksdag:

  • Säkerställa samebyars effektiva deltagande och inflytande i beslutsprocessen genom konsultationer med staten och ett fritt, informerat och på förhand givet samtycke. Idag är det bara bolagen som behöver konsultera samebyar, men bolag kan inte säkerställa rättigheter – det kan enbart staten göra.
  • Krav på beslutsunderlag som visar kumulativa konsekvenser av konkurrerande markanvändning och konsekvenser på samiska rättigheter och kultur. Forskningen visar att sådana analyser brister alternativt saknas idag, vilket leder till att de samlade, långsiktiga konsekvenserna för samebyarna underskattas.
  • Säkerställa resurser till samebyar för att kunna delta på ett meningsfullt sätt i miljöbedömningar och tillståndsprövningar för exploateringar. Myndigheter är beroende av samebyars deltagande och kunskap för att ha tillräckligt beslutsunderlag, ändå förväntas samebyar att bära hela kostnaden själva. Det försvagar samebyars position och riskerar att skapa ytterligare konflikter.

”Rättvisa är en central del av klimatomställningen – på ett moraliskt såväl som praktiskt plan. Respekten för mänskliga rättigheter är grundläggande i en rättsstat, och urfolks rättigheter är en del av dessa rättigheter,” säger Kaisa Ratio, docent i miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet.

Kritik från FN
FN:s kommitté mot rasdiskriminering (CERD) konstaterade ifjol att Sveriges minerallag diskriminerar samer som urfolk, och uppmanade regeringen att revidera minerallagen så att samebyars rätt att påverka tillståndsprövningen säkerställs. I sitt svar till CERD i februari 2021 ansåg regeringen att det inte behövs några förändringar i minerallagen. Direktiven till den översyn av minerallagen som regeringen lanserade i mars i år nämner inte samiska rättigheter eller rekommendationerna från FN, trots att majoriteten av den svenska gruvsektorns omsättning sker inom samebyarnas betesmarker. I Norge pågår redan en sådan bred översyn av minerallagstiftningen med fokus även på samers rättigheter. Utsikterna till en viss förbättring grusades då regeringen i mars drog tillbaka lagförslaget om en konsultationsordning mellan regering, myndigheter, Sametinget och samebyar; förslaget saknade stöd i riksdagen.

För mer information:

Annika Flensburg, pressansvarig Stockholm Environment Institute,
annika.flensburg@sei.org , 070-901 60 11

Christina Allard, biträdande professor och docent i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet, christina.allard@ltu.se, 070-551 43 34

Kaisa Ratio, docent i miljökommunikation, Sveriges lantbruksuniversitet,
kaisa.raitio@slu.se, 073-080 03 46

Stockholm Environment Institute är en internationell och oberoende forsknings- och policyorganisation som tacklar miljö- och hållbarhetsutmaningar. Vi kopplar samman vetenskap och beslutsfattande för att utveckla lösningar och bidra till en hållbar framtid för alla. På våra åtta center i Europa, Asien, Afrika och Amerika engagerar vi oss i policyprocesser, utvecklingsåtgärder och affärspraxis över hela världen www.sei.org @SEIforskning

Prenumerera

Media

Media

Citat

Politiker behöver förstå att en rättvis mineralpolitik är en förutsättning för klimatomställningen, inte dess motsats.
Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare, Stockholm Environment Institute.
En mineralpolitik som tar hänsyn till samiska rättighetsfrågor skulle gagna alla, inte bara samebyar. Det skulle ge större förutsägbarhet i tillståndsprocessen.
Christina Allard, biträdande professor och docent i rättsvetenskap, Luleå tekniska universitet.