Ökning av energirelaterade investeringar i statens budget 2022

I juli 2020 lanserade Stockholm Environment Institute tillsammans med 13 andra internationella expertorganisationer databasen Energy Policy Tracker, ett verktyg med data från omkring 30 länder som fortlöpande synliggör regeringars ekonomiska åtaganden i respons till COVID-19 ur ett klimat- och energiperspektiv. I takt med att länder successivt återgår till att ange satsningar i budgetcykler, som inte direkt kan kopplas till en återställning efter Covid-19 pandemin, har databasens omfattning utvidgats till att fortsättningsvis analysera länders energi-relaterade ekonomiska åtaganden i allmänhet och möjliggör jämförelser länder emellan.

​​​Energy Policy Tracker har tagits fram med syftet att främja policyförändringar som bidrar till hållbarare samhällen med minskade utsläpp genom att skapa transparens i olika länders ekonomiska åtaganden. Därigenom hålls regeringar ansvariga för att ekonomiska satsningar och nationella klimatpolitiska åtaganden är i linje med Parisavtalet och FN:s globala mål och bidrar till hållbar utveckling. Den insamlade datan visar att många länder fortsätter att göra stora investeringar som främjar fossil energi. Sedan pandemin bröt ut har G20-länderna investerat ca USD 326 miljarder på åtgärder som främjar fossil energi, medan motsvarande siffra för främjande av förnyelsebar energi bara uppgår till ca USD 280 miljarder.

SEI:s analys av Budgetpropositionen för 2021 visade att nästan alla satsningar fokuserade på att främja förnybar energi. Statens budget för 2022 visar att i absoluta tal så har satsningarna ökat, både vad gäller främjandet av fossil och förnybar energi. Andelen åtgärder som främjar fossil energi har ökat från 3% i budgeten för 2021 till 12% i budgeten för 2022. Den övervägande delen av satsningarna i statens budget för 2022 riktas dock fortsatt mot åtgärder som främjar förnybar energi.

”Den senaste klimatrapporten från IPCC understryker att utvecklingen under de kommande 10 åren är avgörande för om världen kommer att leva upp till Parisavtalet. Det är oerhört viktigt att fortsätta med, och öka takten för kraftfulla gröna åtgärder, även efter pandemin.” säger Jindan Gong, Research Associate på SEI.

Analysen avser de stöd som beslutats av Sveriges riksdag sedan pandemin bröt ut i mars. Analysen avser inte hela budgeten utan enbart reformer relaterade till produktion och konsumtion av energi, kopplade till sektorer som el, bostäder och transport enligt metodiken som används i Energy Policy Tracker.  

Övervägande del av satsningarna riktas mot att främja förnybar energi 2022

SEI:s analys av statens budget för 2022 visar att reformer som syftar till att främja fossil energi motsvarar ca 5,17 miljarder kronor, medan reformer som syftar till att främja förnybar energi motsvarar ca 29,48 miljarder kronor. Vidare har ca 7,12 miljarder kronor avsatts för åtgärder inom kategorin Annan energi, till exempel utveckling av transportinfrastruktur samt satsningar på biobränslen och vätgas.

Analysen av statens budget för 2022 omfattar inte satsningar på gröna kreditgarantier.

Ekonomiska åtaganden är, enligt metoden för Energy Policy Tracker, indelade i 5 kategorier:

• Fossilt ovillkorligt: åtgärder som stödjer produktion och konsumtion av fossila bränslen utan någon koppling till klimatmål eller krav på ytterligare utsläppsminskningar.
• Fossilt villkorat: åtgärder som stödjer produktion och konsumtion av fossila bränslen med koppling till klimatmål eller ytterligare krav på utsläppsminskningar.
• Förnybart ovillkorligt: åtgärder som stödjer produktion och konsumtion av energi med låga koldioxidutsläpp och har försumbar miljöpåverkan om de implementeras med lämpliga skyddsåtgärder.
• Förnybart villkorat: åtgärder som stödjer övergången från fossila bränslen, men är ospecificerade över genomförandet av lämpliga miljöskydd. 
• Annan energi: åtgärder som inte går att klassa som vare sig fossila eller förnybara, exempelvis kärnkraft, eller där det inte går att urskilja hur satsningarna fördelas mellan fossilt respektive förnybart.

Satsningar som främjar fossil energi 2022

• Ovillkorlig: ca 5,17 miljarder kronor som omfattar utveckling av väginfrastruktur och sjöfartsinvesteringar. 
• Villkorat: 0 

Satsningar som främjar förnybar energi 2022

• Ovillkorlig: ca 0,33 miljarder kronor, till exempel satsningar på energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och förnybar elproduktion. 
• Villkorat:  ca 29,14 miljarder kronor, till exempel satsningar på klimatbonus, klimatpremier, industriklivet och energieffektiv teknik.

Satsningar som främjar annan energi 2022

• Annan energi: ca 7,12 miljarder kronor, till exempel satsningar på långsiktig planering av transportinfrastruktur och på storskalig inhemsk produktion av biobränslen och vätgas.

67 procent av de energirelaterade satsningar som gjorts sedan pandemin började främjar enbart förnybart 

Sedan pandemin bröt ut har Sverige sammantaget beslutat om investeringar på ca 19,17 miljarder kronor som enbart främjar fossil energi, 52,9 miljarder kronor som enbart främjar förnybar energi, de sistnämnda omfattar de gröna kreditgarantierna på 10 miljarder kronor. Utöver det har ca 7,12 miljarder kronor beslutats för åtgärder som främjar både fossil och förnybar energi. Det betyder att omkring 67% av de energirelaterade satsningarna som hittills gjorts främjar förnybart. 

Utöver satsningarna ovan så har regeringen skickat ett lagförslag om att sänka energiskatten på bensin och diesel så att priset vid pump sänks med 50 öre per liter, ett förslag som föreslås träda i kraft den 1 maj 2022. Detta förslag har skickats på remiss till och med 12 januari 2022. Förslaget innebär minskade skatteintäkter på omkring 2,4 miljarder kronor.

Läs mer om projektet Energy Policy Tracker här.

Organisationerna bakom Energy Policy Tracker 

The International Institute for Sustainable Development (IISD), Institute for Global Environmental Strategies (IGES), Oil Change International (OCI), Overseas Development Institute (ODI), Stockholm Environment Institute (SEI), Columbia University in New York City, Forum Ökologisch-Soziale Marktwirtschaft (FÖS, Germany), Fundación Ambiente y Recursos Naturales (FARN, Argentina), Instituto de Estudos Socioeconômicos (INESC, Brazil), Institute for Climate Economics (I4CE, France), Instituto Tecnológico Autónomo de México (ITAM, Mexico), Iniciativa Climática de México (ICM, Mexico), Legambiente (Italy), SDA Bocconi School of Management (Italy), REN21 (renewables), The Australia Institute (TAI, Australia), Sustainable Economics and Finance Association (SEFiA, Turkey), Moscow School of Management SKOLKOVO (Russia), The Finnish Innovation Fund Sitra (Finland), The Basque Centre for Climate Change (BC3, Spain), WiseEuropa (Poland), DiXi Group (Ukraine), WWF South Africa, SINTEF (Norway), and Auckland University of Technology (AUT, New Zealand), and Auckland University of Technology (AUT).

Jenny Wickman

Press & Communications Officer

Ph: +46 (0) 761 37 19 20

Stockholm Environment Institute är en internationell och oberoende forsknings- och policyorganisation som tacklar miljö- och hållbarhetsutmaningar. Vi kopplar samman vetenskap och beslutsfattande för att utveckla lösningar och bidra till en hållbar framtid för alla. På våra åtta center i Europa, Asien, Afrika och Amerika engagerar vi oss i policyprocesser, utvecklingsåtgärder och affärspraxis över hela världen www.sei.org @SEIforskning

Taggar: