Ny SEI-studie visar vilka samhällsgrupper som kan få svårast att klara omställningen till ett fossilfritt Sverige

En ny studie visar att cirka 40 procent av svenskarna – framför allt boende i glesbygd och de med stort bilberoende – riskerar att drabbas mer negativt när Sverige ställer om till ett mindre koldioxidintensivt samhälle. Dessutom kommer klimatomställningens positiva hälsoeffekter inte dem till del i lika stor utsträckning.  

Studien som ger en detaljerad bild av vilka konsekvenser omställningen till ett fossilfritt samhälle kan få för Sverige, är publicerad i Energy Research & Social Science. Den visar också att de grupper som riskerar att förlora mest även står för en stor del av dagens klimatpåverkande utsläpp. Därför kan styrmedel inom klimat- och transportområdet som tar mer hänsyn till olika gruppers förutsättningar få stor effekt. 

 – Studien ger en tydlig bild av vilka samhällsgrupper som riskerar att förlora på omställningen. För att förhindra det, behövs mer riktade och välplanerade styrmedel för utsläppsminskning, där hänsyn tas till hur en rättvis omställning till ett mindre koldioxid-intensivt samhälle kan åstadkommas. Fokus måste ligga på hur man kan stötta dem som får svårare att klara av den omställning som måste göras, säger Claudia Strambo, forskare vid SEI. 

Forskarna understryker att de grupper som riskerar att drabbas mer negativt av åtgärder för att minska klimatstörande utsläpp ändå behöver bidra till omställningen. Detta eftersom klimatförändringarnas skadliga effekter blir allt allvarligare och i hög grad kommer att påverka såväl världens mest utsatta människor, som de som bor i mer utvecklade länder.  

– Cirka 40 procent av den svenska befolkningen verkar förlora mer än andra vid övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Detta eftersom de är mer bilberoende eller har begränsade ekonomiska möjligheter att klara förväntade prishöjningar på koldioxidintensiva varor, säger Maria Xylia, forskare vid SEI. 

För att lyckas med att nå ett koldioxidavtryck som är förenligt med en uppvärmning på högst 1,5 °C – mindre än 1 ton CO2-ekvivalenter per person fram till 2050 – krävs betydande beteende-förändringar kopplat till konsumtion inom alla samhällsgrupper. Förändringar som sannolikt kommer att upplevas på olika sätt. Om hänsyn inte tas till dessa skillnader riskerar omställningen att uppfattas som orättvis av vissa samhällsgrupper, och blir därmed svårare att genomföra. Detta är ännu viktigare nu när både energi- och livsmedelspriserna ökar, vilket sätter mer press på hushållen, samtidigt som incitament till beteendeförändringar skapas. 

– Studien visar också att de med relativt högre risk att drabbas negativt tillsammans står för cirka 41 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. Den här gruppen är de som har de högsta utsläppen per capita från bilanvändning, troligen på grund av brist på alternativ, som tillgång till kollektivtrafik, eftersom de bor i glesbygd, säger Maria Xylia.  

Ett flertal åtgärder, befintliga eller möjliga för Sverige att utveckla, för en hållbar och rättvis omställning har identifierats. Genom att titta på hur olika socioekonomiska gruppers klimatavtryck varierar, blir det enklare att identifiera vilka politiska åtgärder som behöver riktas till vilka samhällsgrupper och för vilken del av deras klimatavtryck åtgärder behövs.  

Analysen av olika samhällsgruppers klimatavtryck tyder på att: 

• för klimatrelaterade utsläpp kopplade till livsmedelskonsumtion skulle åtgärder på nationell nivå för alla samhällsgrupper vara mer effektiva. Detta eftersom dessa utsläpp är relativt lika oavsett samhällsgrupp. 

• för klimatrelaterade utsläpp kopplade till bilresor kan det bli nödvändigt med mer riktade åtgärder för omställning på kommunnivå, eftersom denna utsläppskategori tydligare hänger ihop med sociodemografisk status och geografisk plats.  

– Ansvaret för att minska sin klimatpåverkan bör inte enbart vila på konsumenterna. I stället bör politikerna främja hållbara konsumtionsmönster genom att väga in materiella, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som påverkar hur människor konsumerar. Åtgärderna behöver anpassas för att underlätta för dem att övergå till en mer koldioxidsnål konsumtion, säger Elena Dawkins, forskare vid SEI.  

Om studien 

Studien undersöker hur en rättvis och inkluderande omställning till nettonoll-utsläpp kan påverka konsumenter i olika samhällsgrupper. Fokus ligger på Sveriges transport- och livsmedelssektorer. Genom att analysera konsumenters klimatfotavtryck samt sociodemografiska och geografiska faktorer kan påverkan av olika styrmedel bedömas. 

Läs hela studien i Energy Research and Social Science.

För mer information:  

Claudia Strambo, forskare SEI, claudia.strambo@sei.org, 070–388 26 80 

Maria Xylia, forskare SEI, maria.xylia@sei.org, 076–069 34 52 

Ulrika Lamberth, pressansvarig SEI, ulrika.lamberth@sei.org, 073–801 70 53 

Stockholm Environment Institute är en internationell och oberoende forsknings- och policyorganisation som tacklar miljö- och hållbarhetsutmaningar. Vi kopplar samman vetenskap och beslutsfattande för att utveckla lösningar och bidra till en hållbar framtid för alla. På våra åtta center i Europa, Asien, Afrika och Amerika engagerar vi oss i policyprocesser, utvecklingsåtgärder och affärspraxis över hela världen www.sei.org @SEIforskning