Ny forskning visar gruvnäringens långsiktiga effekter för samebyar

Två nya rapporter visar för första gången vilka omfattande effekter gruvnäringen har för samebyar på lång sikt. Resultaten slår hål på uppfattningen att gruvnäringen och renskötseln kan samexistera utan större problem.

Studierna är de första i Sverige som empiriskt belyser de långsiktiga effekterna av gruvindustrin utifrån samebyars egna erfarenheter och kunskap. De synliggör hur Bolidens nedlagda gruva från 1970 och 1980-talet i Stihkeområdet alltjämt påverkar Vilhelmina södra och Voernese samebyars försörjning och existens. Det handlar bland annat om skadorna på renbetet och svårigheterna med återvegeteringen samt, inte minst, om följdeffekterna från vägen som drogs för att möjliggöra gruvan och som i dag föranleder stora påfrestningar från besöksnäringen. Vägen öppnas för allmänheten på Sveriges nationaldag 6 juni och stängs igen 15 oktober.

 


 

Foto: Franz Aberham / Getty Images

”Studien fyller ett kunskapsglapp och visar att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan fortgår än i dag. Nu gäller det att staten tar ansvar och agerar på nationell liksom lokal nivå för att lösa problemen,” säger Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare på Stockholm Environment Institute.

Vägen över Stihkeområdet har sedan den drogs medfört ett stort tryck från besöksnäringen då området blivit mycket lättillgängligt. Vägen öppnar för tiotusentals besökare årligen och har sedan den drogs orsakat minst lika stora konsekvenser för samebyarna som själva gruvan.

”Turisterna förorsakar en stor funktionell markförlust. Renhjorden håller sig minst 1-1,5 km borta från vägen. Störningarna från besökarna försvårar vårt arbete enormt – det kostar båda fysisk och ekonomisk,” säger Mathias Blind, ordförande för Vilhelmina Södra sameby.

Resultaten visar också hur samebyarna exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades. Statens representanter argumenterade då för att gruvan och vägen inte skulle missgynna samebyarna som endast erbjöds en mycket begränsad ersättning. Detta mönster upprepar sig i dagi samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för att återuppta brytningen. I sin ansökan argumenterar Vilhelmina Mineral för att tidigare gruvdrift i området har visat att samexistens är fullt möjlig. Resultaten av dessa nya studier demonstrerar att sådana argument inte är faktaenliga.

”Vilhelmina Minerals påståenden om ”samexistens” står ju i direkt motsättning till den verklighet vi upplevt. Bolidens gamla gruva och vägen över Stihke har haft stora konsekvenser för vår sameby”, säger Thomas Kroik Kristoffersson, ordförande för Voernese sameby.

Rapporten visar hur några av problemen kan lösas på kort sikt, exempelvis genom att:

  • Regeringen ger Sveriges Geologiska Undersökning i uppdrag att ta ansvar för och återställa tidigare prospekteringsverksamhet vid Stihken. Gamla borrör i marken utgör ett direkt hot mot renskötarnas arbetssäkerhet.

  • Kommun och länsstyrelse ingriper för att hantera besöksnäringen och friluftslivet. Ett enkelt och effektivt sätt att reducera skadan av besöksnäringen på samebyn vore att ploga upp vägen en månad senare än vad som är fallet i dag (dvs. öppning av vägen i juli i stället för juni), alternativt vänta tills vägen tinar fram av sig själv.

På lång sikt behöver staten ta fram en genomgripande strategi för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter.

”De beslut som fattades på 1960–70 talet utgick från den tidens gällande rätt och kan knappast anses rimliga i dag. Utifrån senaste årens rättsutveckling bör det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit på området vid Stihken,” säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid Svenska Samernas Riksförbund.

Forskningsrapporterna ”Renen får aldrig betesro” och ”Låt renen få igen landet som det var” är gjorda i samarbete mellan Stockholm Environment Institute, Svenska Samernas Riksförbund, Vilhelmina Södra sameby och Voernese sameby.

För mer information:

Annika Flensburg, pressansvarig Stockholm Environment Institute, annika_flensburg@sei.org,
073-901 60 11

Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist, Svenska Samernas Riksförbund, jenny@sapmi.se, 072 202 12 00

Mathias Blind, ordförande för Vilhelmina Södra sameby info@stihken.se, 070-201 09 57

Nils Aron Kristoffersson Kroik, ordförande för Voernese sameby, nejlakroik@gmail.com 073-835 53 31 

Prenumerera

Media

Media