Sverige ger ut sin första gröna obligation

Report this content

Pressmeddelande den 31 augusti 2020

Riksgälden förbereder nu för att emittera en grön obligation. ”Detta är ett viktigt steg på vägen mot att styra finansieringsflöden mot klimatsmarta och hållbara investeringar,” säger forskare på Stockholm Sustainable Finance Centre. Finansiering kommer bland annat att avsättas till innovativa projekt som Hybrit, vars nya pilotanläggning invigs i dag av statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin.

Projektet har potential att revolutionera ståltillverkningen, en av de mest förorenade industrierna i världen.

Det som särskiljer den gröna obligationen från övriga obligationer är att investerare som köper den ska kunna följa vilka statliga utgifter obligationen kopplas till och vilka miljö- och klimateffekter utgifterna bidrar till att uppnå.

– Sverige har länge varit ledande inom gröna obligationer och det är fantastiskt att staten nu emitterar en grön obligation, säger Aaron Maltais, programchef för Stockholm Sustainable Finance Centre och forskare vid Stockholm Environment Institute.

Den största delen av finansieringen kommer att avsättas till underhåll och återinvesteringar i järnvägssystemet. Finansieringen kommer också att avsättas till innovativa projekt som Hybrit-initiativet för fossilfri stålproduktion, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall, med stöd av Energimyndigheten. I dag inviger de sin pilotanläggning för fossilfri järnsvamp i Luleå. Stålsektorn står för cirka 7 procent av de globala koldioxidutsläppen och 10 procent av utsläppen i Sverige.

– Jag tror att investerare kommer att vara mycket angelägna om att vara en del av de ambitiösa gröna investeringar som Sveriges regering gör. Baserat på balansen mellan aktiviteter som Sveriges gröna obligation kommer att finansiera, har regeringen låtit det fristående forskningsföretaget Cicero granska ramverket som styr de gröna obligationerna. Betyget blir det högsta på en fyrgradig skala – mörkgrönt, fortsätter Aaron Maltais.

– Jag förväntar mig också att den svenska regeringens rapportering kommer att hålla en hög standard och vara kopplad till Sveriges övergripande miljömål. Detta är viktigt. Vår senaste forskning från Stockholm Sustainable Finance Centre, SSFC, som publiceras inom kort, visar att det alltför ofta finns brister i kopplingen mellan emittenters gröna obligationsramverk och hållbarhetsmålen på organisationsnivå, och att det fortfarande finns mycket variation i kvaliteten på rapporteringen. Ju mer högkvalitativ rapportering, desto bättre för framtidens gröna obligationsmarknader, säger Aaron Maltais.

Nyligen publicerad forskning från SSFC visar att en av de viktigaste fördelarna med gröna obligationsmarknader är att de bidrar till förändringar i sättet emittenter och investerare samverkar på, och detta höjer förväntningarna på hållbarhetsprestanda på obligationsmarknaderna.

– Detta är en viktig utveckling med tanke på att obligationsmarknaden nästan är dubbelt så stor som aktiemarknaden. Statliga gröna obligationer bidrar till att den gröna delen av obligationsmarknaden växer och kan i sin tur öka betydelsen av hållbarhet i statsobligationer, avslutar Aaron Maltais.
 

För mer information och intervjuer, vänligen kontakta:

Ylva Rylander, Press Officer, Stockholm Environment Institute
ylva.rylander@sei.org +46 731 503 384

Aaron Maltais, Program Director, Stockholm Sustainable Finance Centre, Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute
aaron.maltais@sei.org +46 76 137 8683

Maria Cole, Communications Officer, Stockholm Environment Institute
maria.cole@sei.org +46 70 224 2022


Mer information:

Läs pressmeddelande från regeringen
Riksgälden om gröna obligationer
Mer om HYBRIT

 

 

Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC)

Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC) bildades 2017 och är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute och Handelshögskolan i Stockholm. Centrets uppdrag är att genomföra forskning, utbildning och samverkan kring hur finansmarknaden på ett mer kraftfullt sätt kan stödja en hållbar utveckling.

Prenumerera

Media

Media