Betydande multiskador på ungskog i norr

Skogsbeståndet i Norrbotten och Västerbotten är utsatt för betydande multiskador och tillväxten är oroande låg. Det visar en inventering som Sveaskog genomfört under 2019 som komplement till Skogsstyrelsens satellitanalys förra året.

Sveaskog har inventerat 200 slumpvisa ytor på totalt 370 000 hektar i Norrbotten och Västerbotten och kan konstatera allvarliga betesskador av älg samt svampangrepp, främst törskatesvamp.

Bland skogsägare i norr har det under en tid funnits oro för att andelen skador på ungskogsbeståndet, skog mellan 10 och 30 år, blivit allt mer omfattande, vilket är en väsentlig fråga ur tillväxtsynpunkt, inte minst för kommande generationer. Skogsstyrelsen genomförde under 2018 en analys med hjälp av satellitbilder och konstaterade då att cirka 25 procent av ungskogsbeståndet i norra Sverige riskerade att ha skador. Under 2019 har Sveaskog gjort en kompletterande inventering för att beskriva tillståndet på företagets ungskogar i Norrbotten och Västerbotten. 

– Vi kan bekräfta det som Skogsstyrelsens analys visade, det vill säga att cirka 25 procent av ungskogen på de inventerade ytorna är allvarligt skadade och att träden håller på att dö. Vi har inventerat 200 slumpvisa ytor på totalt 370 000 hektar och kan konstatera allvarliga betesskador av älg samt svampangrepp, främst törskatesvamp, säger Mikael Lundberg, skogsvårdschef i marknadsområde Nord på Sveaskog.

Inventeringen har tittat på kvaliteten på skogsbeståndens stammar. Huvudstammar är träd med god kvalitet och som ska stå kvar fram till dess att området avverkas. Sveaskog har som mål att det ska finnas cirka 2000 huvudstammar per hektar som ska växa sig starka tills den första gallringen. Inventeringen visar att i snitt finns drygt 1100 huvudstammar per hektar som är friska. I Norrbotten är törskateangrepp värst medan i Västerbotten är det viltskador av älg som dominerar. ​Tallskogen är värst drabbad.

– Detta innebär att knappt 50 procent av framtidsträden på de inventerade ytorna är tall, trots att det är tydliga tallmarker. Viktigt att förstå är att skadorna inte enbart är avgränsade till Sveaskogs innehav utan är ett bekymmer för alla skogsägare i norr. Detta kommer att påverka skogens roll i klimatomställningen om vi inte kommer tillrätta med främst älgbetet och svampskadorna, säger Gisela Björse, skogsskötselchef på Sveaskog​.

Sveaskog har redan vidtagit åtgärder för att bromsa skadeökningen och bland annat tillsatt en intern arbetsgrupp som arbetar med frågan samt även initierat olika samarbetsprojekt med Skogforsk, Skogsstyrelsen och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

– På Skogsstyrelsen har vi sett ökande svampskador i tallungskog sedan millennieskiftet och ovanpå det kommer älgbetesskadorna som länge legat på alltför hög nivå. Vi är helt överens med Sveaskog om den svåra situationen och nu är det viktigt att undersöka läget också hos andra markägare, säger Erik Normark, skogsskötselspecialist vid Skogsstyrelsen.

Inventeringen genomfördes av Foran Sverige på uppdrag av Sveaskog under perioden juni till september 2019.


Törskatesvamp på tall.

För mer information, kontakta:
Mikael Lundberg, skogsvårdschef marknadsområde Nord Sveaskog, 010-544 99 50
Gisela Björse, skogsskötselchef Sveaskog, 0470-76 54 59
Erik Normark, skogsskötselspecialist Skogsstyrelsen, 072-528 47 79
Sveaskogs presstjänst, 08-655 90 50, press@sveaskog.se

Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi vill visa vägen till ett hållbart samhälle och vara ledande i utvecklingen av ett hållbart skogsbruk. Vår viktigaste uppgift är därför att bruka skogen så att klimatnyttan, den biologiska mångfalden liksom sociala och ekonomiska värden förstärks både nu och för framtida generationer. Vi har drygt 840 anställda i hela Sverige. Sveaskog ägs av den svenska staten. För mer information: www.sveaskog.se

Taggar: