Fler negativa till politisk reklam

Report this content

Den allmänna inställningen till reklam från politiska partier är negativ för nära fem av tio respondenter och de negativt inställda har blivit fler de senaste fyra åren. Endast var sjätte svensk är positiv till politisk reklam, visar en ny undersökning från Novus, som intresseorganisationen Sveriges Annonsörer låtit göra.

Med några veckor kvar till årets val inleds nu valkampanjernas intensivaste fas. Reklambudgetarna för riksdagspartierna uppges i år landa på drygt 340 miljoner kronor. Men hur är svenskens inställning till politisk reklam? Den frågan fick drygt 1000 svenskar från Novus.

Resultatet visar att svenskarna är övervägande negativa till den politiska reklamen som sådan. 2014 svarade 30 procent att de var ganska eller mycket negativ till reklam från politiska partier. Nu svarade 45 procent detsamma. De som är positiva till politisk reklam är nästintill lika många 2014 som 2018 (16 respektive 15 procent).

Men, det finns undergrupper som är något mer positiva till reklam, framförallt de i åldern 18-29 år (22 % mycket eller ganska positiv). De som är mest negativa till reklam från poliska partier är boende i Västsverige (51 %).

– Svenskens generellt sett negativa inställning till reklam avspeglas även när det kommer till synen på politisk reklam. En ytterligare förklaring till den negativa attityden till reklam från våra politiska partier kan vara att kommunikationen är väldigt intensiv under en begränsad period. Jag tror partierna hade tjänat på att kommunicera i mindre intensitet, men under en längre period, med budskap som tilltalar rätt målgrupp och bygger partiets varumärke långsiktigt, säger Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig på Sveriges Annonsörer.

FRÅGA: Vilken är din allmänna inställning till reklam från politiska partier?

  • Mycket positiv 3 %
  • Ganska positiv 12 %
  • Varken positiv eller negativ 37 %
  • Ganska negativ 26 %
  • Mycket negativ 19 %
  • Vet inte 3 %

2018:
15 % ganska eller mycket positiv
45 % ganska eller mycket negativ

2014:
16 % ganska eller mycket positiv
30 % ganska eller mycket negativ

Om undersökningen:
Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Sveriges Annonsörer. Syftet med undersökningen är att undersöka allmänhetens inställning till reklam. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18–79 år. Totalt har 1086 intervjuer genomförts under perioden 14–21 juni 2018. Deltagarfrekvensen är 50 %. Det finns inget som tyder på att bortfallet skulle snedvrida resultatet, utan undersökningen är åsiktsmässigt representativ för den grupp som skulle undersökas, och de slutsatser som presenteras i undersökningen gäller hela populationen. En Novus-undersökning är en garant för att undersökningen är relevant och rättvisande för hela gruppen som skall undersökas. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

För mer information och kommentarer, vänligen kontakta 
Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig, Sveriges Annonsörer
0736- 53 71 36, tero@annons.se

Om Sveriges Annonsörer
Sveriges Annonsörers medlemsföretag står för drygt hälften av de samlade reklam- och medieinvesteringarna i landet. Som intresseorganisation bidrar vi med att skapa bästa möjliga avkastning på medlemmarnas investeringar i reklam och media, samt får dem att arbeta mer effektivt och ansvarsfullt med sina varumärken. Sveriges Annonsörer har funnits sedan 1924 och är idag världens största annonsörorganisation, med närmare 600 medlemsföretag. Läs gärna mer på www.annons.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar

Snabbfakta

Den allmänna inställningen till reklam från politiska partier är negativ för nära fem av tio respondenter och de negativt inställda har blivit fler de senaste fyra åren. Endast var sjätte svensk är positiv till politisk reklam, visar en ny undersökning från Novus, som intresseorganisationen Sveriges Annonsörer låtit göra.
Twittra det här

Citat

Svenskens generellt sett negativa inställning till reklam avspeglas även när det kommer till synen på politisk reklam. En ytterligare förklaring till den negativa attityden till reklam från våra politiska partier kan vara att kommunikationen är väldigt intensiv under en begränsad period. Jag tror partierna hade tjänat på att kommunicera i mindre intensitet, men under en längre period, med budskap som tilltalar rätt målgrupp och bygger partiets varumärke långsiktigt
Tero Marjamäki, kommunikationsansvarig på Sveriges Annonsörer