Barns veckopeng halkar efter föräldrars löneutveckling
Barns vecko- och månadspeng har tappat något i jämförelse med föräldrars löneutveckling. Även barnens köpkraft har försvagats om man jämför vecko- och månadspengen med prisutvecklingen för glass, bio och pizza. Det visar beräkningar från Swedbank och sparbankerna. Samtidigt visar en sifo-undersökning att många yngre tonåringar har svårt att få sina pengar att räcka, och många får extrapengar vid sidan av vecko- eller månadspengen.
Nästan varannan förälder skulle vilja bli bättre på att prata pengar med sina barn. Lika många vill att barnen ska bli bättre på att hantera sina pengar och sin ekonomi.
-Vecko- och månadspeng är ett bra sätt att lära barn att hushålla med begränsade resurser och förstå pengars värde. Det är också en bra ingång till samtal om pengar med barn. Föräldrar som pratar ekonomi med sina barn uppger att deras barn har lättare att få pengarna att räcka till än föräldrar som inte pratar ekonomi med sina barn, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.
Barns vecko- och månadspeng halkar efter
Sedan 2011 har en trettonårings vecko- eller månadspeng stigit med 14 procent, och medianen för trettonåringen ligger idag på 250 kronor i månaden. Samtidigt har löneutvecklingen i en tvåbarnsfamilj stigit med 19 procent (fasta priser, 2021 års prisnivå). Även barnens köpkraft har försämrats om man jämför vecko- och månadspengens utveckling med prisutvecklingen för några vanliga saker som barn kan tänkas köpa för sin vecko- och månadspeng, som glass, bio och pizza. En pizza har ökat i pris med 50 procent sedan 2011, en biobiljett med 35 procent och några vanliga glassar som Sandwich och 88:an med 20 procent. Den klassiska barnglassen Piggelin har däremot exakt samma utveckling som barnens vecko- och månadspeng, 14 procent, medan priset på en Big Mac endast stigit med 6 procent.
-Det kan absolut vara läge att förhandla upp vecko- eller månadspengen. Och som förälder kan det vara en bra idé att gå barnen till mötes, det är bättre att barnen får en lite större summa som de själva får ta ansvar för än att de får extrapengar vid sidan av för sådant som vecko- eller månadspengen egentligen borde täcka. Men det är viktigt att förklara för barnet att med mer pengar kommer mer ansvar, och lära dem att när pengarna är slut så är de slut, säger Arturo Arques.
Yngre tonåringar har särskilt stort behov att guidas om ekonomi
Det är också viktigt att reda ut vilka utlägg barnet själv ska ta ansvar för med sin vecko- eller månadspeng och vad föräldrarna står för, annars blir det lätt otydligt för barnet. Men nära var tredje förälder har inte kommit överens med sitt barn om vad pengen ska räcka till och användas för. Otydligheten kan leda till konflikter om pengar, något som är vanligt i tidiga tonåren. 42 procent av 13-åringarna har svårt att komma överens med sina föräldrar om vad de ska köpa eller göra med sina pengar. Många har också problem med att få pengarna att räcka och nära sju av tio 13-åringar får extrapengar av sina föräldrar.
-När man kommer in i tonåren får många ett mer självständigt liv. Man får kanske lite mer pengar att röra sig med, och exponeras samtidigt för fler tillfällen som lockar till konsumtion. I den här åldern sätts förmågan att hushålla med resurser på prov och som förälder är det viktigt att man både peppar och sätter gränser. Tonåringar behöver öva på att planera sina inköp, spara och prioritera, säger Arturo Arques.
Åtta av tio föräldrar swishar sin trettonåring
I yngre tonåren har många introducerats till Swish. Åtta av tio föräldrar swishar sin 13-åring och tre av tio gör det någon eller flera gånger i veckan.
-Swish kan vara ett smidigt sätt att ge månadspeng på, och ett bra alternativ om man behöver skjuta till pengar för till exempel en bussbiljett eller ett mellanmål mellan olika aktiviteter. Men man får se upp så att man inte blir en ”swish-förälder” som skickar pengar i tid och otid, säger Arturo Arques.
Tabeller och statistik om hur mycket barn får i vecko- och månadspeng finns på nästkommande sidor. Ytterligare information om barn och pengar finns i rapporten Stort intresse för privatekonomi på www.swedbank.se/privatekonomi eller på www.swedbank.se/press.
För mer information:
Arturo Arques, privatekonom, tfn 072-242 99 62
www.swedbank-aktiellt.se/blogg/arques
Madelén Falkenhäll, senioranalytiker, tfn 076-790 16 38
Swedbank och Sparbankerna främjar en sund och hållbar ekonomi för de många människorna, hushållen och företagen. Det finns idag 60 sparbanker i Sverige varav fem är delägda av Swedbank. Sparbankerna har drygt 200 kontor och över 2 miljoner privat- och företagskunder. Sparbankerna och Swedbank har en lång gemensam historia och har sedan länge ett samarbete som vilar på kommersiell grund. Swedbank är den ledande banken på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen och erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. Swedbank har drygt 7 miljoner privatkunder och ca 600 000 företags- och organisationskunder med 154 kontor i Sverige och 80 kontor i de baltiska länderna. Koncernen har även verksamhet i övriga Norden, USA och Kina. Läs mer på www.sparbankerna.se och www.swedbank.se