Bunden ränta har varit lönsam, men svårtajmad

Report this content

Att binda sin boränta har varit lönsamt vid några tillfällen sedan mitten på 90-talet. Det visar Institutet för Privatekonomis ränteanalys. Men det är svårt att pricka in rätt tillfälle. Förutom tidpunkten är bindningstiden avgörande.

– Den breda uppfattningen om att rörlig ränta alltid är bäst har oftast stämt, men med facit i hand har det funnits perioder då bundet varit mest lönsamt, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi, Swedbank.

Sedan mitten av 90-talet har man kunnat kapa en räntetopp vid två tillfällen genom att binda räntan, 1999 och 2005. De åren kännetecknas av att den bundna räntan bottnade för att sedan följas av en period med stigande rörliga räntor. 1999 var den bundna femårsräntan som lägst 5,20 %. Den rörliga steg därefter till 5,90 %. 2005 var lägstanivån för den femåriga räntan 3,49 % och den rörliga steg därefter som mest till 6,45 %, se graf på sid 2 i bifogad fil.

Band man till exempel räntan på fyra år i juni 2005 blev kostnaden 22 000 kronor mindre netto, sett över hela bindningsperioden, jämfört med att ha haft rörlig ränta. Hade man istället valt att binda ytterligare ett år hade däremot hela vinsten suddats ut.

Beräkningarna visar nämligen att skillnaden mellan rörlig ränta och en bindningstid på fem år såväl 1999 som 2005 i princip gått jämnt ut. Under perioden 1999-2004 blir skillnaden för ett miljonlån endast 20 kr/mån utslagen på hela perioden. Åren 2005 till 2010 blir skillnaden 50 kr/mån. Hade bindningstiden istället varit tre respektive fyra år hade utfallet blivit betydligt mer fördelaktigt. Längden på bindningstiden spelar alltså stor roll.

Idag är den bundna femårsräntan 3,45 % - lägre än någon gång tidigare de senaste 15 åren. Ska man då binda eller välja rörligt nu?

  • Välj rörligt om du tror att det kommer att ta lång tid innan krisen i Europa och efterfrågan i omvärlden återhämtar sig. Med en avmattad svensk ekonomi kan den rörliga boräntan ligga på en låg nivå under en lång tid. Swedbanks prognos är reporäntan sänks med 0,25 procentenheter i december och att den sedan ligger kvar på den nivån fram till nästa höst.
  • Samtidigt är de bundna räntorna, och då särskilt de längre räntorna, nerpressade och ligger i princip på samma nivåer som den korta 3-månaders räntan. Vänder de rörliga räntorna uppåt med början om ett år, vilket Riksbanken och Swedbank spår, kan det vara gynnsamt att binda på dagens nivåer på två år eller mer.
  • Marknaden spår däremot en längre period med låg ränta så har man koll på när de bundna räntorna börjar röra sig uppåt kan man avvakta den osäkra utvecklingen innan man bestämmer sig för att binda.

Slutsatser i valet mellan rörlig eller bunden ränta

Varje tidsperiod har sina mycket specifika förutsättningar som påverkar den ekonomiska utvecklingen och räntorna. Räntorna har nu kommit ner på låga nivåer och förutsättningarna för framtiden kan vara annorlunda än de historiskt sett ut. Några slutsatser att dra är ändå att:

  • Det finns perioder då det har lönat sig att binda, men tillfällena då man kunnat kapa en ränteuppgång är få.
  • De senaste femton åren har det varit extra svårt eftersom det varit en period med nedåtgående räntor.
  • Om det är lönsamt att binda avgörs både av att göra det vid rätt tillfälle och dessutom av vilken bindningstid man väljer.
  • Rätt tillfälle har varit då den bundna räntan bottnat och de rörliga en tid därefter börjat stiga.
  • Vid bindningstillfället kan den bundna räntan vara högre än den rörliga och ändå bli lönsam, det har varit ränterörelserna därefter som avgjort.
  • Ett års längre eller kortare bindningstid kan göra stor skillnad på den totala räntekostnaden.
  • Det är oerhört svårt att pricka rätt tillfälle att binda. Man ska inte förvänta sig att göra ett optimalt lönsamt val.
  • Även om en längre bindning gått jämnt ut har låntagaren som bundit fått en förutsägbar utgift under en lång tid, vilket kan ha varit ett väl så gott skäl för att binda.

Se analysen inklusive graf i bifogad fil.

För ytterligare information:
Erika Pahne, Institutet för Privatekonomi, Swedbank: tfn 08-5859 0253, alt 070-227 1656
Emma Bergfeldt, presskontakt, Swedbank, tfn: 070-203 4999

Prenumerera

Dokument & länkar