Höjda riktåldrar i pensionssystemet ger tusenlappar mer i pension

Förra året fattade riksdagen beslut om att införa riktåldrar i pensionssystemet. Det innebär att pensionsåldern höjs utifrån förväntad genomsnittlig livslängd för varje årskull.  En undersköterska eller grundskollärare som idag är i 55-årsåldern kommer behöva arbeta till 68 år och får till följd av det ökning av sin pension med omkring 4 000 kronor per månad före skatt. För de som är yngre blir ökningen ännu större. Det visar en ny analys av Swedbank och sparbankerna.

Införandet av riktåldrar innebär att den ålder då man tidigast kan ta ut allmän pension kopplas till förväntad medellivslängd. Riksdagen har ännu inte fattat beslut om exakta nivåer, men enligt tidigare förslag från Pensionsmyndigheten kommer riktåldern för pension bli 67 år för en person som idag är 60 år, medan den som är född 1983 eller senare får en riktålder på 70 år eller högre.

- Införandet av riktåldrar innebär att pensionsåldern anpassas utifrån när man är född. Ju yngre man är, desto högre blir den förväntade pensionsåldern. Anledningen till det är att medellivslängden ökar och att pensionerna till följd av det blir lägre. För att säkra rimliga pensionsnivåer över tid behöver vi som kommer leva längre än tidigare generationer helt enkelt jobba fler år, säger Madelén Falkenhäll, ekonom på Swedbank.

Högre pensionsålder innebär högre pension
Fler år i arbete innebär att mer hinner sättas av till pensionen, pensionskapitalet hinner ge avkastning några år till och utbetalningarna fördelas på färre antal år. Effekten blir högre pensioner.

- De nya riktåldrarna för pension kommer innebära högre pensioner överlag. För en grundskollärare som idag är 45 år, och med den nya riktåldern arbetar fyra år längre, kommer pensionen bli 5 500 kronor högre per månad före skatt. I stället för en pension på 58 procent av slutlönen kommer den bli 73 procent, säger Madelén Falkenhäll.

För en undersköterska som idag är i 45-årsåldern blir pensionen 4 700 kronor högre per månad före skatt, en ökning från 64 procent till 80 procent av slutlönen.

Även för de som är närmre pension blir det stor skillnad. För en grundskollärare och en undersköterska som idag är i 55-årsåldern ökar pensionerna med 4 100 respektive 3 700 kronor per månad före skatt om de följer de nya riktåldrarna och går i pension vid 68 i stället för 65 års ålder.

En tredjedel av svenskarna är inställda på att jobba längre
Omkring en tredjedel av svenskarna verkar redan ha ställt in sig på att jobba längre än till 65 år, enligt en undersökning från Swedbank och sparbankerna.[1]  Av de i åldern 18-34 år är andelen 38 procent, 19 procent uppger att de kommer gå i pension först efter 68 år.

Hälften av de över 55 år upplever dock att det finns saker som hindrar dem att jobba längre än till 65 år. Var fjärde uppger att de inte skulle orka fysiskt, lika stor andel upplever att de inte skulle orka mentalt. [2]

- Det positiva med de nya riktåldrarna är att de flesta kommer att få högre pension. Det är också rimligt att vi jobbar längre i takt med att vi lever och håller oss friskare längre. Men högre pensionsålder ställer också krav på arbetsmarknaden och på arbetsgivarna. Inte alla kommer exempelvis att orka arbeta längre av fysiska skäl. Förutsättningarna för att arbeta kvar på samma arbetsplats eller att byta jobb för att orka arbeta fler år behöver bli bättre om det ska fungera som det är tänkt, säger Madelén Falkenhäll.

Införandet av riktåldrar innebär att den ålder då man tidigast kan ta ut allmän pension, eller få garantipension och bostadstillägg, kopplas till förväntad medellivslängd beroende på vilket år du är född.

Enligt förslag kommer åldern för när man kan få grundskydd höjas från 65 till 66 år 2023. Riktålder kommer sedan användas från 2026, sannolikt blir det man förknippar med pensionsålder då 67 år.
Den ålder man tidigast får börja ta ut allmän pension kommer ändras till att gälla tre år före riktåldern, dvs om man idag kan börja ta ut allmän pension vid 62 års ålder kommer man från 2026 unna göra det tidigast vid 64 års ålder.
 

Kontakt:                                                                           
Arturo Arques, privatekonom, tfn 072-242 99 62                                   www.swedbank.se/arturosblogg
Madelén Falkenhäll, senioranalytiker, tfn 076-790 16 38                      www.swedbank.se/privatekonomi

                                                                                                               www.swedbank.se/framtid

[1] Från Swedbanks Pensionsundersökning i januari 2020, 3 094 personer deltog i undersökningen. Undersökningen gjordes av Sifo på uppdrag av Swedbank.
[2] Från Swedbanks undersökning 55+ från november 2019. 1 501 personer mellan 55 och 65 år deltog i undersökningen. Undersökningen gjordes av Sifo på uppdrag av Swedbank.
 

Swedbank och Sparbankerna främjar en sund och hållbar ekonomi för de många människorna, hushållen och företagen. Det finns idag 60 sparbanker i Sverige varav fem är delägda av Swedbank. Sparbankerna har drygt 200 kontor och över 2 miljoner privat- och företagskunder. Sparbankerna och Swedbank har en lång gemensam historia och har sedan länge ett samarbete som vilar på kommersiell grund. Swedbank är den ledande banken på hemmamarknaderna Sverige, Estland, Lettland och Litauen och erbjuder ett brett utbud av finansiella tjänster och produkter. Swedbank har drygt 7 miljoner privatkunder och ca 600 000 företags- och organisationskunder med 161 kontor i Sverige och 96 kontor i de baltiska länderna. Koncernen har även verksamhet i övriga Norden, USA och Kina. Läs mer på www.sparbankerna.se och www.swedbank.se