Lantbrukarna pressade av låg lönsamhet – utmanar hela branschen

En osäker omvärldskonjunktur, extremväder och den gröna omställningen skapar rejäla utmaningar för landets lantbrukare som är pressade av svag lönsamhet. Investeringsviljan är på historiskt låga nivåer. Men det finns ljusglimtar och lantbrukarna tror på ljusare tider, i takt med lägre räntenivåer. Det visar vårens Lantbruksbarometer som ges ut av Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna. 

Den upplevda lönsamheten i lantbruket har försämrats sedan våren 2023. Samtidigt har den förbättrats jämfört med i höstas då indexet noterade den lägsta nivån sedan krisåret 2016. Framåt förväntar sig lantbrukarna generellt en något förbättrad lönsamhet. 41 procent av lantbrukarna tror på en ganska eller mycket god lönsamhet om ett år. Det är en högre andel än ifjol då motsvarande andel var 38 procent. 

- Lönsamhetsmässigt var det ett utmanade år vilket är oroande. Samtidigt är svenska lantbrukare generellt mycket duktiga företagare som fokuserar på det som de kan påverka. För att långsiktigt klara av att vara lönsam är mitt råd att ha en långsiktig plan i kombination med att göra en riskinventering, säger Filip Olsson, Segmentschef Skog & Lantbruk på Ludvig & Co. 

Låg investeringsvilja trots stora framtida investeringsbehov 
En låg upplevd lönsamhet hämmar investeringarna i lantbruket. Sex av tio lantbrukare planerar inga investeringar alls det kommande året. Mindre investeringar görs fortfarande medan större och mer långsiktiga investeringar uteblir, till exempel i djurstallar som är på historiskt låga nivåer även för nästa år. 

Ett förändrat klimat i kombination med att lantbruket står inför en grön omställning innebär ytterligare krav på investeringar. Trots låga investeringsnivåer har lantbruksföretagen redan börjat ställa om. Bland lantbruksföretag med en omsättning över 10 miljoner kronor har nära hälften gjort investeringar för att anpassa sig till ett förändrat klimat.  

Investeringar i energiproduktion som alternativ intäktskälla i verksamheten ser ut att ha toppat. Elva procent svarar att de gjort investeringar i energiproduktion samtidigt som vi nu ser en tydlig minskning av de som avser att investera i energiproduktion under det kommande året.   

- Låga investeringar och en pressad lönsamhet försvårar omställningen till ett hållbart lantbruk men även målet om att öka den svenska livsmedelsproduktionen och säkra landets livsmedelsförsörjning. Lägre räntor från dagens höga nivåer kan på sikt leda till fler investeringar, även om de inte förväntas komma ned till tidigare låga nivåer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.   

Lantbrukare behöver planera för det oväntade 
Åtta av tio lantbrukare planerar åtgärder för att förbättra lönsamheten, främst genom att effektivisera eller öka produktionen i verksamheten. Andra åtgärder är att öka samarbetet med andra lantbruksföretag eller öka arbetet utanför företaget. 

- Klimatförändringar och extrema väderförhållande, ett högre ränteläge och en turbulent omvärld är faktorer som påverkar lantbruket på ett mycket tydligt sätt. För många lantbrukare innebär denna verklighet att man måste ha koll på de risker som finns, samtidigt som man planerar för att kunna möta och hantera oförutsedda händelser, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund. 

Mer information finns bifogad i sin helhet. 

Kontakt        
Jörgen Kennemar, Företagarekonom, Swedbank 070-643 83 29    
Filip Olsson, Segmentschef Skog & Lantbruk, Ludvig & Co 073 – 045 46 53    
Björn Elfstrand, VD, Sparbankernas Riksförbund 073 – 840 06 45

Presskontakter
Charlotte Nilsson, Swedbank, 076 – 534 66 12
Anna Burlage Sjöberg, Ludvig & Co, 08 – 700 20 10 
Hanne Konradsson, Sparbankernas Riksförbund 076 – 541 12 01
 

Lantbruksbarometern är en årlig rapport från Ludvig & Co, Swedbank och Sparbankerna som visar lantbrukarnas uppfattning om det aktuella läget inom lantbruket. Den har utkommit sedan 1987 och årets Lantbruksbarometer är den 36:e helårsupplagan. Nettotalet för lönsamhetsindexet kan variera från minus 100 till plus 100. Rapporten bygger på intervjuer med 500 lantbrukare som Kantar Public genomfördes mellan den 18 - 26 september 2023.