Pengacurling ger ungdomar en skev syn på pengar
Föräldrar betalar mycket åt sina barn även långt upp i åldrarna. Det framkommer i en undersökning som Swedbank och sparbankerna genomfört. Föräldrar betalar till exempel både för busskort, mobilabonnemang, gymkort och finare märkeskläder för gymnasieungdomar. Det leder till fler konflikter i familjen och att ungdomar inte lär sig pengars värde.
Undersökningen, som TNS Sifo genomfört på uppdrag av Swedbank och sparbankerna, visar att sex av tio föräldrar betalar för kläder och prylar som barnet hade kunnat betala för själv. Utöver det skjuter föräldrar till extrapengar vid behov. Drygt hälften (53 %) av föräldrarna ger ett extra tillskott någon gång i månaden eller oftare. Var tionde förälder ger extrapengar varje vecka. Nästan 30 % av de pengar barnen totalt har att röra sig med utgörs av extrapengar som de får vid behov.
– Vår uppfattning är att föräldrar betalar mer saker åt sina barn idag jämfört med tidigare. En förklaring kan vara det ökade kravet på utbildning som gör att allt färre ungdomar har tid att jobba extra, säger Arturo Arques privatekonom på Swedbank. Bara tre av tio gymnasieungdomar jobbar extra och barn till högutbildade föräldrar jobbar i mindre utsträckning extra än barn till föräldrar med lägre utbildning.
Arturo Arques vill dock varna för konsekvensen av att betala för mycket åt barnen.
– Det gör att de inte lär sig pengars värde eller att hushålla med pengar, säger han. Idag upplever mer än hälften av föräldrarna att deras barn inte förstår vad saker bör få kosta. Det är också värt att notera är också att fyra av tio 17-åringar känner oro eller stress över pengar och ekonomi.
Resultatet i undersökningen visar också att föräldrar är mer nöjda och upplever mindre konflikter med barnen om de får ta större ansvar för sin ekonomi. De föräldrar som ger pengar vid behov upplever konflikter i nästan dubbelt så hög utsträckning som de föräldrar som inte gör det (20 % jämfört med 34 %). Även barnen är mer nöjda med sin situation om de får ta större ansvar.
– De är lättare för barnen att acceptera att kompisarna har mer pengar, och att de inte alltid har råd att göra allt som kompisarna kan göra, om de själva tar beslutet att avstå för att de inte har tillräckligt med pengar, än om föräldrarna tar det beslutet, säger Arturo Arques.
Ett tips för att öka barnens ansvarstagande är att faktiskt ge dem mer pengar men också större ansvar för egna utgifter, enligt Swedbanks privatekonom. Idag har ungefär hälften av gymnasieungdomarna mindre än 1500 kronor per månad att röra sig med.
– Det är för lite för att ge ungdomarna en chans att sköta sin egen ekonomi och lära sig att hushålla och budgetera. Inte minst med tanke på att bara ett par år senare så har många ungdomar som antingen börjar jobba eller pluggar vidare på universitet förmodligen närmare 10 gånger så mycket pengar att röra sig med, säger Arturo Arques.
Frågar man ungdomarna själva dock är majoriteten nöjda med hur mycket eget ansvar de får när det kommer till pengar och ekonomi. Man kan alltså inte förvänta sig att barnen kommer och ber om mer ansvar, men det är värt att fundera över om man succesivt bör överlåta mer ansvar på ungdomarna och på så vis förbereda dem inför vuxenlivets ekonomiska utmaningar, avslutar Arturo Arques.
För ytterligare information:
Arturo Arques, privatekonom, Swedbank, tfn: 0722-429 962
Anna Sundblad, presschef, Swedbank, tfn: 070-321 39 95
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av TNS Sifo på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna under perioden april-juni 2014. Undersökningen genomfördes genom en webbenkät där föräldrar och barn ur samma hushåll intervjuats. Totalt intervjuades 1 500 föräldrar och 1 500 barn i hela Sverige.