• news.cision.com/
  • Swedbank/
  • Regeringens budgetproposition:Inga stora penseldrag, men utökat stöd till svaga grupper

Regeringens budgetproposition:Inga stora penseldrag, men utökat stöd till svaga grupper

Report this content

 

I regeringens budgetförslag inför nästa år finns inga stora reformförslag utan enbart en mängd mindre förändringar som berör hushållen. Några försämringar gäller reseavdrag, tobaksskatt och skatt på sparande. Förbättringar rör bostadstillägg, bostadsbidrag, uthyrning av privatbostad, moms på utemat och supermiljöbilar.

– Det är en budget i avvaktan på hur ekonomiska utvecklingen kommer att bli framöver, menar Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi på Swedbank. Regeringen koncentrerar sig på stöd till mer utsatta grupper.

Bidrag till bostadskostnader

Bland pensionärerna, som under senare år haft en svag utveckling, finns vissa som kan se fram mot att bostadstillägget höjs till 2012. Det gäller dem med relativt låga inkomster och i stort sett avsaknad av tillgångar. Drygt 250 000 ålderspensionärer får idag bostadstillägg. Höjningen sker genom att ett tillägg på 170 kronor görs före inkomstprövning. Det innebär att alla som har bostadstillägg idag får del av en höjning. Se bilaga.

Andra grupper med problem som lyfts fram det senaste året är barnfamiljer med svag ekonomi och unga hushåll. Regeringen föreslår nu höjt bostadsbidrag till 2012 för både unga 18-28 år och barnfamiljer. För unga höjs den procentuella andelen av bostadskostnaden. För en heltidsstuderande med hyra på 3 000 kronor och utan andra inkomster betyder det 2 160 kronor mer på ett år.

För barnfamiljer höjs det genom att särskilda bidraget för hemmaboende barn höjs och genom att en större del av bostadskostnad kan ge bidrag. Man sänker helt enkelt den nedre gränsen. Det ger ett stort tillskott till dessa barnhushåll. Se bilaga.

- Återigen lappar man systemet med bostadsbidrag genom en höjning av antalet kronor och gör inte stödet följsamt inför hyreshöjningar och inkomstökningar, kommenterar Maria Ahrengart på Institutet.

Moms på utemat

Momsen på restaurang- och cateringtjänster sänks från 25 till 12 procent. Om det får fullt utslag i pris mot kund handlar det om en sänkning av priset med en tiondel, det vill säga motsvarande två ”gratisluncher” per månad för den som äter utelunch, eller cirka 170 kronor per månad.

- Då vi har en hög skattekil på tjänster i Sverige så är det en välkommen förändring, säger Ylva Yngveson. En hög skattekil innebär att det lönar sig mycket att utföra en tjänst själv i stället för att köpa den. För att utnyttja resurser i ett samhälle på bästa sätt är det bra med specialisering. Dessutom är mycket vunnet om svartjobben minskar och ungdomar får en större chans till jobb.

Resor till och från arbetet

Regeringen har vid flera tillfällen höjt nedre gränsen för avdrag för resor till och från arbetet. Nu höjs det belopp man inte får avdrag för från 9 000 kronor till 10 000 kronor. Motivet är att SL-kortet i Stockholm höjs och man vill undvika många avdrag från stockholmsresenärer.

- Det får till följd att de som pendlar på andra sätt också påverkas, menar Ylva Yngveson. Det är märkligt att man inte i stället vill stödja långpendlare i en situation där SJ och Trafikverket har svårt att uppfylla sina uppdrag och resenärernas tålamod ständigt prövas.

Uthyrning av privatbostad

Vid uthyrning av privatbostad ska uthyraren få behålla en något större del av inkomsten nästa år. Skattefritt belopp höjs från 18 000 kronor till 21 000 kronor. Det handlar inte om så stor skillnad i kronor på ett år, men är ett steg i rätt riktning. Alla åtgärder för att ge unga större möjlighet att bo, exempelvis på en studieort med bostadsbrist, är välkomna.

Idag tar 70 000 personer upp uthyrning i sina deklarationer, enligt Skatteverket. Skattefri uthyrning för den som äger ett småhus blir nu 26 250 kronor per år. Se bilaga.

Skatt på sparande

82 procent av alla svenskar har ett eget fondsparande idag. Skatt på fondsparande föreslås bli förändrad till 2012. Skatten på fonder flyttas från fondbolaget till spararen. I deklarationen 2013 kommer en ny kapitalinkomst att bli synlig. Spararen ska själv se till att skatten betalas. Ingen källskatt kommer att dras. Fondavkastning/ränta under 200 kronor per år kommer att bli skattefri. Idag går gränsen vid 100 kronor.

Förändring sker också av skatteuttaget på kapitalförsäkringar. I samband med eventuellt införande av nya investeringssparkontot ska skatteuttaget likställas. Där är det tänkt att skatten ska bli 30 procent, eftersom även den avkastningen ska landa under inkomst av kapital i deklarationen.
- Även om man slopat höjningen av schablonavkastningen så blir skatteuttaget högre i nya och befintliga kapitalförsäkringar från nästa år om förslaget blir verklighet, säger Daniel Ragnegård på Institutet. Skatten höjs i praktiken med 11 procent.

Övriga förslag:

Försörjningsstöd. Avräkning mot lön ska inte längre göras krona för krona. Detaljer inte klara. Från 1 juli 2013.

Gåvor. Skatteminskning införs på gåvobelopp till ideell verksamhet. 25 procent av gåvans värde upp till 6 000 kronor ger skatteminskning. Högst 1 500 kronor på ett år kan det bli i minskad skatt. Minsta gåvobelopp per gång är 200 kronor och per år 2 000 kronor.
Från 1 januari 2012.

Supermiljöbilspremie. Den privatperson som köper en supermiljöbil kan få en premie (rabatt) på 40 000 kronor plus 35 procent av merkostnaden. Även för tjänstebilar ska man kunna få krontalspremien. Från 1 januari 2012.

Tobaksskatt. Skatten höjs med 13 öre från 1 januari 2012. Röker man ett paket cigaretter om dagen betyder det 1 130 kronor mer per år inklusive moms.

Högkostnadsskyddet. Det man får betala själv vid läkarbesök och inköp av mediciner höjs. För läkarbesök höjs gränsen från 900 kronor per år till 1 100 kronor och för mediciner från 1 800 kronor per år till 2 200 kronor. Totalt kan det alltså handla om 600 kronor, eller 50 kronor utslaget per månad.

Sjukförsäkringen. Möjligheten förbättras till förlängd sjukpenningperiod efter 550 dagar efter bedömning av sjukdomstillstånd. De som har lämnat tidsbegränsad sjukersättning och har låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst ska få ersättning genom sjuk- eller rehabiliteringspenning samt i vissa fall ett boendetillägg.

Läs hela pressmeddelandet inkusive tabeller i bifogad fil.

För ytterligare information:
Ylva Yngveson, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tel 070-200 1245, 08-5859 0245
Maria Ahrengart,Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tel 076-790 1615, 08-5859 0252
Daniel Ragnegård, Institutet för Privatekonomi, Swedbank, tel 072-728 0254, 08-5859 0254

 

 

Prenumerera

Dokument & länkar