Svensk ekonomi och politik anpassas när den globala konjunkturuppgången dämpas
Vi reviderar ned den globala tillväxtprognosen för 2015 och 2016 när eurozonen återigen drabbas av en svagare konjunkturutveckling. Tillsammans med ett lägre pristryck växer farhågorna om deflation. Amerikansk ekonomi visar å andra sidan på ett allt starkare uppsving, men prognosen dämpas av en svagare omvärld och strukturella problem. Även tillväxtekonomierna går isär och i synnerhet Indien ger ett positivt bidrag, medan Brasilien och Ryssland bromsar in. Kinesisk tillväxt dämpas och obalanserna i bostadssektorn och de finansiella marknaderna består.
- Risken för deflation i eurozonen har inte hög sannolikhet men skulle ha betydande negativa effekter. Därför är det rimligt att som ECB reagera kraftfullt, säger Magnus Alvesson, Swedbanks prognoschef. Men det är inte tillräckligt för att få fart på tillväxten. Istället krävs samsyn och samordning kring större finanspolitiska stimulanser (i Tyskland) kopplade med strukturella reformer (Frankrike och Italien). Tillsammans med ett lägre oljepris och en svagare valuta skulle det ge skjuts åt den europeiska konjunkturen.
Svensk ekonomi har stått emot den senaste tidens svagare utveckling i omvärlden relativt väl. Den inhemska efterfrågan har kompenserat den svagare exportutvecklingen med främst en stark konsumtionsutveckling hos hushållen och en överraskande stark uppgång i bygginvesteringar. Riksbanken har med räntevapnet reagerat kraftfullt mot den tilltagande risken för deflation och därmed lämnat över ansvaret till myndigheter och politiker när det gäller hushållens tilltagande skuldsättning. Åtgärder för att dämpa hushållens skuldsättning är en balansgång. I dagsläget är hushållens konsumtion ekonomins huvudsakliga drivkraft och kan lätt få sig en knäck om åtgärderna mot skuldsättningen blir för kraftfulla. Våra skattningar, på makronivå, visar på stora skillnader i hur hushållen påverkas av olika åtgärder för att dämpa skuldsättningen.
- Trenden med hushållens stigande skuldsättning måste brytas. Samtidigt är hushållens konsumtion ekonomins huvudsakliga drivkraft. Hushållens känslighet gör att valet av åtgärder och takten i implementeringen kan vara avgörande för tillväxten framgent, säger Anna Felländer, Swedbanks chefekonom.
Ytterligare en risk för den konsumtionsdrivna tillväxten är hur det parlamentariska läget utvecklas med en ökad osäkerhet om minoritetsregeringens budget. Det osäkra läget minskar utrymmet för finanspolitiken, vilket är bekymrande i ett läge då penningpolitiken i viss mån har spelat ut sin roll. BNP-tillväxten i Sverige väntas uppgå till 2,2 procent i år, 2,4 procent 2015 och 2,7 procent 2016.
För ytterligare information: Anna Felländer, chefekonom, tfn 076-788 0811, och Magnus Alvesson, prognoschef, tfn 08-5859 3341