Swedbank Economic Outlook: Konjunkturen ljusnar – räkna dock inte med normalläge

Swedbanks ekonomiska sekretariat presenterar idag en ny rapport ”Swedbank Economic Outlook” med fokus på Sveriges och de baltiska ländernas ekonomiska utsikter i ett globalt perspektiv. Ekonomiska sekretariatet har utvidgats och inkluderar nu ekonomer från både Sverige och Baltikum.

I rapporten konstateras att i takt med att Sveriges och de baltiska ländernas viktigaste exportmarknader tar sig ur recessionen, förbättras tillväxtförutsättningarna i regionen. Den globala konjunkturen utmärks först av en rekyl och en hygglig tillväxt de närmaste kvartalen, men återhämtningen hålls tillbaka eftersom skuldsaneringen fortskrider och stimulanserna så småningom börjar fasas ut. Global BNP förutses krympa med 1,3 % i år och växa med 2,5 % och 3 % 2010 respektive 2011. - Utan globala stimulansåtgärder skulle återhämtningen som inletts i Sverige komma av sig, och vändningen i de baltiska länderna, som vi förutser inträffar under nästa år, skulle med största sannolikhet försenas, säger Cecilia Hermansson, Swedbanks chefekonom. Sveriges kalenderjusterade BNP förväntas minska med 4,5 % i år, för att nästa år stiga försiktigt med 1,2 %. Under 2011 förutses att Sveriges BNP-tillväxt är tillbaka på en mer trendmässig nivå på 2,3 %. Hushållen kommer att vara den huvudsakliga tillväxtmotorn, medan investeringskonjunkturen förblir dämpad till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet. Exporten stärks, men uppgången hålls tillbaka av en fortsatt svag global efterfrågan på investeringsvaror. Penning- och finanspolitiken bedöms ge stöd åt konjunkturen under hela prognosperioden, d v s 2009-2011. Styrräntan börjar höjas efter sommaren 2010 och når 3 % i slutet av 2011. Ytterligare finanspolitiska stimulanser om ca 10 miljarder kronor förutses komma nästa år, utöver den budget som nyligen presenterats. - Förutom den globala konjunkturen och utvecklingen på finansmarknaderna, handlar prognosriskerna främst om polariseringen mellan hushåll och företag, säger Cecilia Hermansson. Även om hushållen inledningsvis har en hög sparkvot, och därför kan öka sin konsumtion, kan de låga räntorna bidra till kraftigt stigande tillgångspriser och en alltför snabbt växande skuldkvot som blir besvärlig att hantera när arbetsmarknaden försvagas och ränteläget ökar. Det gäller att utvecklingen i näringslivet kommer ikapp – trots strukturanpassning – så att hushållens inkomstutveckling och balansräkningar inte äventyras bortom prognoshorisonten. Estlands ekonomi förutses stabiliseras inom kort och sakta vända uppåt, medan återhämtningen i Lettland och Litauen dröjer till mitten av nästa år. BNP-fallet i de baltiska länderna bedöms bli 13-18 % 2009 och först 2011 nås en tillväxt kring 2-3 %. Arbetslösheten ökar upp mot 15-20 % nästa år. Även om de största BNP-fallen är över, kommer återhämtningen ta tid. Förutsättningar för en snabb återgång till tidigare höga tillväxttakter – av många fortfarande betraktat som ett normalläge – saknas. - Också i Baltikum är omvärldskonjunkturen avgörande, säger Cecilia Hermansson, men prognosriskerna inkluderar även ländernas hantering av sina statsbudgetar. Kraftiga budgetnedskärningar minskar hushållens inkomster i ett läge där konjunkturen redan försämras. Detta riskerar att leda till både sociala spänningar och en mer anemisk ekonomisk utveckling, om inte krafttag samtidigt tas för att stärka konkurrenskraften och attrahera investeringar. Läs hela rapporten i bifogat pdf-dokument eller på www.swedbank.se/samhallsekonomi För ytterligare information: Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank, tfn 08-585 915 88 Magnus Alvesson, ekonom, Swedbank, tfn 08-585 933 41 Jörgen Kennemar, ekonom, Swedbank, tfn 08-585 914 78