Swedbank Economic Outlook: Snabbare återhämtning än väntat
Återhämtningen i den svenska ekonomin har gått snabbare än förväntat och Swedbank höjer därför prognosen för svensk tillväxt. Det raska tillfrisknandet av ekonomin är ett resultat av expansiv ekonomisk politik, stark internationell konjunktur och vaccinering. I ljuset av klimatförändringarna behöver överskottsmålet för finanspolitiken pausas. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
Under resten av 2021 kommer en fortsatt stark hushållskonsumtion att hålla tillväxttakten hög. Tjänstesektorn som redan under sommaren kunnat dra nytta av de lättade restriktionerna kommer att fortsätta att utvecklas starkt.
- Att deltavarianten sprids snabbt och att många länder har låg vaccinationsgrad är några källor till oro. Det kan påverka kraften i återhämtningen och förvärra problemen med brist på insatsvaror, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.
Swedbanks prognos är att den globala tillväxten fortsätter att vara hög även under nästa år. Global tillväxt väntas landa på 6 procent 2021. För Norden och Baltikum revideras tillväxtutsikterna upp. Svensk ekonomi förväntas växa med 4,3 procent under 2021, en ökning jämfört med bedömningen på 3,6 procent i april. Nedåtrisker för återhämtningen dominerar och är kopplade till en fortsatt hög smittspridning och restriktioner. Arbetslösheten kommer gradvis sjunka ner till 7 procent 2023 från dagens nivå på drygt 9 procent. Trots detta signalerar alltfler företag att de har svårt att hitta rätt kompetens.
På bostadsmarknaden har det skett en snabb prisuppgång, men priserna spås fortsätta stiga även framöver eftersom potentiella bostadsköpare har en gynnsam ekonomisk situation efter en stark börsuppgång och fortsatt låga bolåneräntor. Dessutom förväntar vi oss att önskan om mer boyta består, vilket betyder att det kommer att vara en obalans mellan utbud och efterfrågan de närmaste åren.
-Bostadspriserna i Sverige fortsätter att stiga framöver och vi räknar med en prisuppgång på 5 till 10 procent nästa år, säger Mattias Persson.
Det politiska läget är osäkert inför höstbudgeten, men reformutrymmet är större än väntat. Swedbank räknar med finanspolitiska satsningar motsvarande 75 miljarder kronor 2022 och 55 miljarder kronor 2023, vilket innebär en budget i balans år 2023. Den offentliga skuldsättningen förblir låg i en internationell jämförelse och beräknas landa på under 35 procent av BNP redan nästa år. Överskottsmålet bör pausas i ljuset av klimatomställningen och den åldrande befolkningen.
-Politiken behöver göra mer för klimatomställningen där utmaningarna är stora. Det behövs såväl privata som offentliga investeringar och överskottsmålet för finanspolitiken behöver därför ses över i ljuset av klimatförändringarna. Finanspolitiken bör också rikta in sig på de strukturella problem som växt sig större under pandemin. Detta gäller särskilt arbetsmarknaden och den höga arbetslösheten för utrikes födda och långtidsarbetslösheten som ökat snabbt, säger Mattias Persson.
Riksbanken förväntas lämna reporäntan oförändrad under prognosperioden och börja minska på balansräkningen under 2023.
- Riksbanken behöver fortsätta med en expansiv penningpolitik och stödja den ekonomiska utvecklingen. Inflationen kommer att långsamt stiga mot målet under de kommande åren och det finns ingen brådska för Riksbanken att höja reporäntan, säger Mattias Persson.
Se även bifogat pressmeddelande med tabeller.
Länk till rapporten: www.swedbank.se/seo
Kontakt:
Mattias Persson, chefekonom Swedbank, tfn +46 73 094 29 56
Unni Jerndal, presschef Swedbank, tfn +46 73 092 11 80