Swedbank Economic Outlook: Svensk räntehöjning i sikte

Svensk ekonomi fortsätter att återhämta sig i takt med att pandemin klingar av. Men flaskhalsar och högre priser, inte minst på el och drivmedel, kommer ha en dämpande effekt. Den högre inflationen gör att Riksbanken förväntas dra ned på sin balansräkning under 2022 och börjar höja räntan under 2023. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.

Återhämtningen i Sverige fortsätter, men tillväxttakten dämpas framöver. Hushållens konsumtion förblir den stora motorn i den ekonomiska återhämtningen. Men de höga elpriserna minskar hushållens konsumtionsutrymme med cirka 25 miljarder kronor, enligt våra beräkningar.

-Återhämtningen i ekonomin går nu in i en lugnare fas. Globala flaskhalsproblem, som förvärrats under hösten, dämpar den svenska exporten, samtidigt som producentpriserna och rå- och insatsvarupriser noteras på en historiskt sett hög nivå, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.  

Inflationen har varit högre än väntat hittills i år och förväntas ligga nära inflationsmålet på 2 procent framöver då de höga priserna företag möter övervältras mer på konsumenterna. Riksbanken väntas därför börja föra en mindre expansiv penningpolitik.

-Mot slutet av prognoshorisonten kommer inflationen att ligga kring inflationsmålet på 2 procent. Detta är betydligt högre än det historiska snittet sedan millennieskiftet, och Riksbanken kan därför börja minska sin balansräkning under andra halvåret 2022. Vi tror nu på en första räntehöjning från Riksbanken 2023, vilket är betydligt tidigare än Riksbanken själva har i sin prognos, säger Mattias Persson.

Den globala återhämtningen av tillväxten fortsätter, men i lugnare takt. Flaskhalsar och högre elpriser sätter tydliga avtryck. Global tillväxt väntas landa på 5,7 procent 2021 och 4,3 procent 2022, en nedrevidering från 4,6 procent. Svensk ekonomi förväntas växa med 4,3 procent under 2021, och 3,3 procent 2022, för 2022 en nedrevidering från 3,6 procent jämfört med vår förra prognos. Nedåtrisker för återhämtningen dominerar och är kopplade till förvärrade flaskhalsproblem och pandemiutvecklingen.

Sverige står inför stora investeringsbehov på grund av bland annat den åldrande befolkningen, integrationsproblemen och klimatomställningen. Den låga offentliga skulden, både i ett historiskt och internationellt perspektiv, gör att det finns ekonomiskt utrymme att möta utmaningarna, men satsningar förhindras av det nuvarande finanspolitiska ramverket. Att se över nivån för överskottsmålet skulle kunna möjliggöra större offentliga framtidsinvesteringar än idag. Med tanke på den låga statsskulden borde en översyn av ramverket tidigareläggas.  

-Sverige har råd att lätta på det finanspolitiska ramverket för att möta behoven. För 2023 räknar vi med ofinansierade åtgärder för 70 miljarder kronor där merparten avser offentlig konsumtion och investeringar. Trots en relativt omfattande budget faller den offentliga skulden till 32 procent av BNP 2023, vilket är lägre än före pandemin och under nivån på det så kallade skuldankaret för finanspolitiken på 35 procent, säger Mattias Persson.  

Se även bifogat prm med tabeller. 

Länk till rapporten: www.swedbank.se/seo  

Kontakt:

Mattias Persson, chefekonom Swedbank, tfn +46 73 094 29 56
Amanda Billner, presskommunikatör Swedbank, tfn +46 73 045 11 68

Swedbank ger de många människorna och företagen möjlighet att skapa en bättre framtid. Vår vision är ett samhälle som är ekonomiskt sunt och hållbart. Swedbank Group är den ledande banken med över 7 miljoner privatkunder och 600 000 företagskunder på våra fyra hemmamarknader Estland, Lettland, Litauen och Sverige. Koncernen är också verksam i övriga Norden, USA och Kina. Tillsammans gör vi ditt finansiella liv enklare. Läs mer på: www.swedbank.se