– Fackliga ledare riskerar att dödas i kampen för arbetstagares rättigheter. Klyftan mellan världens rikaste och fattigaste ökar. Den globala fackföreningsrörelsen är en resursjämnande kraft och blir, med sina 181 miljoner medlemmar, allt viktigare. Att vara med i facket är en mänsklig rättighet.

– Situationen är väldigt oroväckande. Ingen arbetstagare tjänar på att någon annan har det dåligt. I en globaliserad värld har vi kolleger inte bara på vårt eget jobb utan över hela världen. Våra internationella kollegers arbetsvillkor är en fråga också för oss i Sverige.

– Den fackliga grundprincipen handlar om inkludering. Facket är en stark motkraft till det ”vi och dom-tänkande”, som blivit allt vanligare i samhället. Framtiden byggs inte genom att vissa utesluts utan den bygger vi tillsammans.

– Vi vet att ju mer de fackliga rättigheterna respekteras av stater och arbetsgivare, desto mer rättvist och jämlikt i samhället.

Efter mer än sju år av ekonomisk kris fortsätter europeiska regeringar att motverka mänskliga rättigheter i arbetslivet med argument att det är dåliga tider

Både multinationella företag och regeringar måste göra mer för att stoppa den pågående utarmningen av världens arbetstagare.

Stora grupper står idag helt utan arbetsrättsligt skydd, vilket gör att de är ytterst sårbara.

Redan idag finns flera intressanta initiativ och vi vill med den här certifieringen få större kompetens i de här frågorna, men också visa omvärlden och våra samarbetspartners att det här är viktigt för oss.

Svensk och internationell fackföreningsrörelse är viktiga aktörer för att garantera rättigheter för alla arbetstagare och att ingen ska behöva bli diskriminerad på arbetsmarknaden. Vi ser det därför som mycket positivt att Union to Union nu tydligt tar ställning i den här frågan och vi hoppas givetvis att flera fack och biståndsorganisationer följer efter.

Ett förändrat klimat påverkar alla, både när det gäller jobb och inkomst, särskilt inom jordbrukssektorn. Det blir en negativ spiral som sprids till andra, närliggande sektorer. När möjligheten till försörjning och produktiviteten minskar, ökar migrationen, vilket i sin tur påverkar arbetstagare, regeringar och företag.

Arbetsmarknadens parter behöver tillsammans diskutera klimatkrisens inverkan på sysselsättning och inkomster. Fackföreningsrörelsen måste få en ledande roll när det gäller att hitta lösningar, exempelvis genom social dialog.

Det är helt oacceptabelt att fattiga arbetstagare som demonstrerar för levnadslöner och bättre arbetsvillkor möter brutalt polisvåld eller blir mördade, så som hänt exempelvis i Kambodja. I höstas besökte jag Phnom Phen och träffade några av de modigaste fackliga ledarna jag någonsin mött. Med livet som insats, kämpar de varje dag för arbetstagares rättigheter.

Rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar är en av de mänskliga rättigheterna i FN:s deklaration. Trots detta visar världsfackets årliga sammanställning att kränkningar av mänskliga rättigheter i arbetslivet ökar. Det är viktigt att vi tar det på största allvar.

Fria fackföreningar är grundläggande för att utveckla demokratin och förbättra mänskliga rättigheter i arbetslivet, skapa social trygghet och minska fattigdomen. Därför är det oerhört viktigt att vi både i Sverige och internationellt verkar för att stoppa kränkningar av fackliga rättigheter.

- Det känns både roligt och betydelsefullt att alla centralorganisationer kommer samarbeta för att stärka mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt och minska fattigdomen runt om i världen.

- Världens akademiker bidrar redan till utveckling och välstånd, men kan göra det ännu mer om de organiserar sig och stärker sina rättigheter.

- Fackliga organisationer är en viktig kraft för utvecklingen i världen.

Vi vet att det finns ett folkligt stöd för att både ta emot flyktingar i nöd och samtidigt ha ett generöst bistånd.

Barnrättsfrågorna är en viktig del av de mänskliga rättigheterna i arbetslivet i stort. Den här rapporten är därför en viktig pusselbit när vi ska analysera hur den globaliserade modeindustrin på ett trovärdigt sätt kan bidra till minskad fattigdom och utveckling, istället för tvärtom, säger Kristina Henschen, chef för LO-TCO Biståndsnämnd.

Vi står inför stora utmaningar. Med en mer genomtänkt skogsråvaruhantering kan vi förhindra omfattande koldioxidutsläpp och genom förbättrade byggsystem kan vi ar-beta för hållbarhet