Diskriminering minskar romers intresse för högskolestudier

Öppen antiziganism i grund- och gymnasieskolan har påverkat synen på utbildningssystemet negativt. Det har också lett till minskat intresse för högskolestudier men då i första hand på grund av rädsla för diskriminering på arbetsmarknaden. Så beskriver romska ungdomar sin syn på högre utbildning i en studie som UHR genomfört.

– Ungdomarna från den romska minoriteten beskriver det som centralt att få arbete efter studierna. När de sett att högskoleutbildade romer diskriminerats på arbetsmarknaden har det skapat en tveksamhet inför att läsa vidare, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR.

I studien har gymnasieungdomar från de judiska, romska, samiska, sverigefinska och tornedalska minoriteterna för första gången intervjuats i mindre fokusgrupper om hur de ser på högskolestudier. Unga i alla grupper svarar, om än i varierande grad, att de inte skulle uppleva det som problemfritt att vara öppna med sin identitet på högskolan.

– Många har erfarenheter av okunskap, fördomar och diskriminering i grund- och gymnasieskolan. Men även av trakasserier på offentliga platser och negativa attityder i samhället i stort. Särskilt judiska och romska ungdomar lyfter fram sådana erfarenheter, säger Karin Röding.

Viktigt med ställningstaganden mot diskriminering

När det gäller högskolestudier räds ungdomarna, i olika grad, att bemötas av okunskap och fördomar från andra studenter. En del beskriver även farhågor om att diskrimineras av lärare, till exempel genom lägre betyg. För att fler från den egna gruppen ska välja högskolestudier vill de se en mer omfattande studie- och yrkesvägledning som utgår ifrån deras behov, liksom rutiner för att kunna kombinera högskolestudier med att utöva sin kultur. De vill också se tydliga ställningstaganden från högskolorna mot diskriminering.

Det är något som även UHR – som har i uppdrag att motverka diskriminering inom högskolan och arbeta för de minoritetspolitiska målen – föreslår.

– UHR rekommenderar i rapporten alla lärosäten att ha en minoritetspolitisk strategi. I en sådan kan det ingå att högskolorna har proaktiva ställningstaganden mot diskriminering av de nationella minoritetsgrupperna, säger Karin Röding.
 

Läs mer i pressrummet på UHR:s webbplats uhr.se

Kontakt

Faktafrågor: Annika Ghafoori, utredare
010-470 06 40

Faktafrågor: Peter Barck-Holst, utredare
010-470 04 48

För intervju med Karin Röding, kontakta pressfunktionen:

010-470 06 91
press@uhr.se

Universitets- och högskolerådet, UHR, är en statlig myndighet med ett brett uppdrag inom utbildningsområdet. Vi finns i Stockholm och i Visby.

Taggar: