System för kvalitetsuppföljning förutsätter såväl problematisering av kvalitetsbegreppet som utveckling av verktygen för informationsinhämtning.

Det finns ingen lösning med stort L. Istället utgör våra dilemman en realistisk utgångspunkt som kan hjälpa alla inblandade att navigera i en komplicerad verklighet till gagn för elever, patienter, brukare och medborgare.

Det går inte går att utforma ett välfärdssystem där allt blir rätt. Det är ändå upplyftande, på så sätt kommer vi bort från svartvita problembilder och får en grundförutsättning för värdefulla samtal.

Det är tydligt att svensk sjukvård ställs inför nya utmaningar när befolkningen blir allt äldre. Hur dessa problem ska lösas är en svår uppgift och kommer att kräva innovationer som anpassas efter individen.

Att investera i sociala innovationer öppnar upp för nya diskussioner, exempelvis om E-hälsotjänsterna är kollektiva varor finansierade av hälso- och sjukvården eller privata tjänster som bör finansieras av den enskilde.

Ambitionen att stimulera marknaden genom ett hälsokonto är en bra början men så länge priskonkurrens, regleringar och kvalitetsfrågor liksom principer för certifiering av leverantörer och tjänsteutbud inte diskuteras är det svårt för entreprenörer att vara med och utveckla marknaden.

Under de senaste decennierna har det gjorts mycket forskning om hur marknader fungerar i praktiken. Svenska forskare har i högsta grad varit delaktiga i detta prövande av nya perspektiv för att förstå mer om marknader – inte marknaden i singularis – och organiseringen av dessa.

Perspektivet utgör ett komplement till den dominerande nationalekonomiskt färgade förståelsen av marknader. I Uppdrag Välfärd bestämde vi redan från början att ställa olika forskningsinriktningar bredvid varandra för att söka nya frågor och nya svar på de utmaningar vi står inför.

Genom marknadsstudier kan vi både knyta ihop olika perspektiv och bättre förstå förutsättningarna för hur vi ska kunna ge utrymme för entreprenörskap och innovation i välfärdssektorn. Helgeson ställer kompletterande frågor till de Uppdrag Välfärd presenterat kring framför allt behovet av mer innovationsupphandling.

Organisatoriska mellanrum sätter ord på ett fenomen som många känner igen sig i. Rapporten pekar på behovet av att foga samman olika delar av tjänsterna, snarare än att dela upp verksamheter och dra alltför skarpa gränser emellan dem.

Det är en annan idé än att ensidigt styra uppifrån, men inte detsamma som att vi abdikerar från styrning.

Resonemangen i rapporten vänder på perspektiven genom att utgå från lokala sammanhang snarare än enbart behov av mer nationella regelverk.

Grundregeln är idag att egenavgifter inte tillåts, men faktum är att de existerar med godtyckliga skillnader mellan landsting.

Vi vill främja patientinflytande och väcka en seriös diskussion om egenavgifter och anser det därför vara angeläget att reda ut vilka principer som ska gälla i framtiden.

Patientinflytande är angeläget både ur individens perspektiv och för transparensen i hälso- och sjukvårdssystemet. Dessutom kan det gynna en efterfrågestyrd utveckling av innovativa vårdtjänster och produkter.