Ämnesinnehållet riskerar att bli underordnat i ett digitalt klassrum
Den svenska skolan befinner sig i en snabb, pågående digitaliseringsprocess. Men när digitala verktyg används i undervisningen finns det en risk att just dessa verktyg och inte undervisningsinnehållet hamnar i fokus. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Anne Kjellsdotter har studerat undervisningen i en tredjeklass på en skola som valt att satsa på digitala verktyg. Undervisningsexemplet hon framför allt koncentrerar sig på rör ett skolprojekt om rymden. En av hennes slutsatser är att den digitala programvaran, och inte rymden, hamnade i fokus.
Den etnografiska studien omfattar intervjuer med lärare och elever, samt observationer av lärares planering, lärares genomförande av undervisning, interaktionen i klassrummet och elevernas slutprodukter. Resultaten från fyra delstudier visar att lärarnas val att demonstrera olika programvaror utan att koppla det specifika ämnesinnehållet till den digitala teknologin resulterade i att programvaran blev det reella undervisningsinnehållet för eleverna.
Beroende på olika förutsättningar lyckades naturligtvis eleverna olika väl med att använda den digitala teknologin på ett framgångsrikt sätt. Resultatet från en av delstudierna visar att de elever som själva kunde ställa undersökande frågor och tillsammans med andra kamrater använda sig av digital teknologi för att finna lösningar, lyckades utforska ämnesinnehållet i högre grad jämfört med de elever som enbart använde sig av programvarans funktioner.
Resultaten från Anne Kjellsdotters avhandling visar i likhet med tidigare forskning, att det finns en oklarhet i hur, vad och varför digitala verktyg ska användas i undervisningen. Avhandlingen visar dessutom att dessa digitala verktyg i själva verket kan minska undervisningens effektivitet.
– De politiska, sociala och mediala trycken på att lärare ska integrera digitala verktyg i undervisningen riskerar leda till att verktygen i sig hamnar i fokus. Lärare har dock möjligheter att använda sin didaktiska kompetens till att ta ställning till hur ett specifikt ämnesinnehåll ska instrueras i klassrummet. Det är därför viktig att lärare använder denna kompetens för att instruera ett specifikt innehåll på det sätt som de själva finner lämpligast för att nå önskvärt resultat, de må så vara medelst analoga eller digitala verktyg, säger Anne Kjellsdotter.
Anne Kjellsdotter vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession (IDPP) försvarar sin avhandling klockan 13.00 fredagen den 8 maj 2020.
Kontakt: Anne Kjellsdotter, telefon 031–786 23 81, e-post anne.kjellsdotter@gu.se
Titel: Didactical Considerations in the Digitalized Classroom
Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 - 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar: