Experter: Skola och utbildning

tor, nov 18, 2021 07:00 CET

Betyg, segregation och bristande studiero. Den svenska skolan är ständigt aktuell. Vid Göteborgs universitet finns forskare som kan svara på de flesta frågor inom utbildning, från förskola till vuxenutbildning.

Göteborgs universitet sammanställer regelbundet expertlistor inom aktuella områden som en tjänst till journalister. Vi har nu samlat cirka 60 forskare inom skola och utbildning.

Deras forskning berör ett brett spektrum av frågor. Dels alla delar av utbildningsväsendet (från förskola till vuxenutbildning), dels olika aspekter av utbildning, som till exempel betyg, segregation, mobbning, skolans digitalisering och utbildning för hållbar utveckling.

– Utbildningsvetenskaplig forskning vid Göteborgs universitet har en erkänt stark position nationellt och internationellt. Det finns en stor bredd i forskningen som har hög relevans för skola och utbildning, vilket expertlistan också visar, säger Gun-Britt Wärvik, prodekan med ansvar för forskning vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Experterna på listan är beredda på att svara på frågor från media. Vi garanterar dock inte att alla forskare är tillgängliga hela tiden. Får du inte svar på telefon, mejla i stället.

Expertlistan är indelad i olika rubriker. Vissa experter finns med under flera rubriker, till under både "Förskola" och "Utbildning för hållbar utveckling" för att underlätta sökning.

Expertlistan Skola och utbildning (finns på vår webb men listas också nedan)
Samtliga expertlistor

Experter: Skola och utbildning

Bedömning och betyg

Bedömning och betyg
Alli Klapp forskar om bedömning och betyg. Hon har till exempel genomfört studier om betygsättning, hur betyg påverkar elever och effekter av betyg på undervisningen. Hon har skrivit boken Bedömning, betyg och lärande (Studentlitteratur 2015). Läs ett forskarporträtt om Alli Klapp.
Alli Klapp, docent i pedagogik, telefon: 031-786 2770, e-post: alli.klapp@ped.gu.se

Elevhälsa, elever med funktionsnedsättningar och inkludering

Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling
Eva Hjörne forskar om elevhälsa och hälsofrämjande skolutveckling. Hon bedriver också forskning om undervisning i särskilda undervisningsgrupper som en kompensatorisk lösning för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon är medförfattare till Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan (Studentlitteratur 2013) samt till antologin Elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling i teori och praktik (Gleerups, 2021).
Eva Hjörne, professor i pedagogik, telefon: 0709-608990, e-post: eva.hjorne@ped.gu.se

Specialpedagogik, inkludering och likvärdig utbildning
Girma Berhanu forskar om elever med funktionsnedsättning, minoritetselevers lärande och frågor som handlar om integration och inkluderande och likvärdig utbildning. Han har bland annat studerat överrepresentation av pojkar, etniska minoritetselever och elever från socialt missgynnade familjer i särskiljande utbildningsformer och forskar nu om elever och skolor i förorten.
Girma Berhanu, professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, telefon: 031-786 2325, e-post: girma.berhanu@ped.gu.se

Inkludering för elever med NPF
Emma Leifler forskar om inkludering för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon har bland annat studerat professionsutveckling för ökad inkludering, hur lärmiljön anpassas för elever inom autismspektrumtillstånd samt hur inkludering fungerar i praktiken. Hon har skrivit boken Lärarprofession – Från VFU till eget klassrum (Liber, 2020).
Emma Leifler, universitetsadjunkt och doktorand, telefon: 0708–18 46 88, e-post: emma.leifler@gu.se

Motivation, lärande och psykisk hälsa
Joanna Giota forskar om elevers motivation, och hur (o)vilja att lära, självkänsla och psykisk (o)hälsa hänger samman och påverkar skolprestationer och framtida möjligheter till ett gott liv. Hon forskar även i hur undervisningens kvalité kan främjas för att öka alla elevers motivation att lära, och särskilt hos de elevgrupper som löper ökad risk för att hamna i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Tillsammans med neurovetare har hon publicerat boken Hjärnan och lärandet: Kunskaper för framtidens skola (Liber 2020) om hur skolan kan ta tillvara forskningsrön från modern hjärnforskning för att eleverna ska klara framtidens krav och förväntningar.
Joanna Giota, professor i pedagogik, telefon: 031-786 21 24, e-post: joanna.giota@ped.gu.se

Folkbildning

Folkbildning, civilsamhälle och hiphop
Johan Söderman forskar om folkbildning, pedagogiska praktiker i föreningsliv och civilsamhälle samt konstnärliga och samhälleliga aspekter av den globala hiphopkulturen. Han är författare till rapporten Folkbildning i särklass – Om folkbildningsmässig särart inom idrottsrörelsen (Riksidrottsförbundet, 2021), och medförfattare till bland annat När betongen rätar sin rygg. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (Daidalos 2019) och Musik för alla: filosofiska och didaktiska perspektiv på musik, bildning och samhälle (Studentlitteratur 2013).
Johan Söderman, professor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 0766-182081, e-post: johan.soderman@gu.se

Förskola och barns tidiga lärande

Barns tidiga lärande, förskoledidaktik och hållbar utveckling i förskolan
Ingrid Pramling Samuelsson har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år. Främst om hur förskolan kan bidra till barns lärande. Hon har bland annat skrivit böckerna Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori (Liber 2014) och Att undervisa i förskolan (Liber 2019). Hennes senaste bok är Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021).
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 0705–684092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se

Barns lek och lärande, gruppstorlekens betydelse och förskollärares kompetens
Pia Williams forskar om villkor för barns lärande och utveckling i förskolan och förskoleklass, och om gruppstorlekens betydelse och kvalitets- och policyfrågor i relation till förskollärares professionella kompetens.
Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap/pedagogik, telefon: 031-7862246 // 0709–184151, e-post: pia.williams@ped.gu.se

Lek och lärande, undervisning och kommunikation i förskolan
Kraven på undervisning i förskolan har ökat. Niklas Pramling leder bland annat ett samverkansprojekt mellan flera lärosäten och förskolor som syftar till att utveckla undervisning som inte utesluter lek utan i stället har lek som en central del, det vill säga hur förskolor kan undervisa i en verksamhet som utmärks av lek och temaarbete.
Niklas Pramling, professor i pedagogik, telefon: 031-786 2563, e-post: niklas.pramling@ped.gu.se

Genus och normkritik i förskolan
Anette Hellman forskar om hur könsroller och föreställningar om vad som är ”normalt” skapas, befästs och ifrågasätts inom förskolans verksamhet. Hon har skrivit boken Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv (Liber 2013) och är medförfattare till Normer i förskolan (Gleerups 2021).
Anette Hellman, docent i pedagogik, telefon: 031-786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

Digital teknik och digitalisering av förskolan
Malin Nilsen forskar om plattor, appar och annan digital teknik i förskolan. Hon har bland annat skrivit boken Barns digitala aktiviteter – Samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan.
Malin Nilsen, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 031-786 2178, e-post: malin.nilsen@gu.se

Barns språkutveckling
Ann Nordberg forskar om hur lärare stöttar barns språk och lärande i förskolan, och dess samband med barns språk-, läs och skrivutveckling. Hon forskar även om hur lärare i förskolan ser på begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i förhållande till stöd och kartläggning av barns språkutveckling.
Ann Nordberg, universitetslektor i pedagogik, mejla ann.nordberg@ped.gu.se för att bestämma tid för intervju.

Idrott och hälsa

Idrott och hälsa
Astrid Schubring forskar om skolämnet idrott och hälsa, kroppsideal, ungdomsidrott, hälsa och karriärutveckling inom elitidrott.
Astrid Schubring, docent i idrottsvetenskap, telefon: 031-786 4221, e-post: astrid.schubring@gu.se

Studiero, konflikter och mobbning

Trakasserier, kränkningar och våld i skolan
Skolan är en plats där unga tillbringar en stor del av sin tid och skolan är också en av de vanligaste platserna där unga riskerar att bli utsatta för brott. Brottsutsatthet bland unga sker i ungefär lika stor utsträckning oberoende av kön, men vilken typ av brott som unga utsätts för skiljer sig däremot åt mellan könen. Bland flickor är det vanligast att blir utsatt för stöldbrott och sexualbrott, medan det bland pojkar är vanligast att utsättas för stöldbrott och misshandel. Hur olika former av utsatthet påverkar elevers skolvardag samt vilket stöd de får från skolan och klasskamrater varierar mellan skolor. Ylva Odenbring är bland annat författare till boken Hot och våld i skolvardagen. Att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur och Kultur 2019). Läs ett forskningsporträtt på Ylva Odenbring.
Ylva Odenbring, professor i pedagogik, telefon: 076–618 2840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Så hanterar lärare konflikter i skolan
Lärare hanterar dagligen konflikter med och mellan elever. Ilse Hakvoort har under lång tid forskat om hur lärare uppfattar och hanterar alla sorters konfliktsituationer, från störande moment till fullskaliga bråk, samt hur konflikter kan omvandlas till lärande situationer. Hon har bland annat skrivit boken Pedagogiskt ledarskap med konflikter i fokus (Gleerups 2019).
Ilse Hakvoort, docent i pedagogik, telefon 031–786 24 85, e-post ilse.hakvoort@ped.gu.se

Hur hanterar skolpersonal trakasserier, hot och våld?
Enligt de uppskattningar som har gjorts har våldet i skolan inte ökat. Däremot har antalet polisanmälningar gått upp. I forskningsprojektet Brottsplats skolan har skolforskare undersökt vilka reella möjligheter skolpersonal har att ingripa när det sker brottsliga handlingar på skolan, hur skolpersonal agerar och varför personal på vissa skolor väljer att polisanmäla medan man på andra inte gör.
Johannes Lunneblad, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2058, e-post: johannes.lunneblad@ped.gu.se

Studiero i klassrummet
Annika Lilja forskar om relationen mellan lärare och elever. Hon har bland annat varit med och tagit fram forskningsöversikten Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap (Skolforskningsinstitutet 2021). I den sammanfattas nationell och internationell om hur lärare kan främja studiero genom att dels arbeta förebyggande, dels hantera situationer som uppstår i stunden.
Annika Lilja, docent i pedagogiskt arbete, telefon: 031-786 24 33, e-post: annika.lilja@ped.gu.se

Kön, genus och normkritik

Normkritik och genus i skola
Eva Reimers forskar om hur normer – så som den heterosexuella normen – upprepas, befästs, utmanas och förändras i den förskola, skola och lärarutbildningen. Hon är bland annat medförfattare till Skola i normer (Gleerups 2020) och Normer i förskolan (Gleerups 2021).
Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, telefon: 0734-17 01 55, e-post: eva.reimers@gu.se

Genus och normkritik i förskolan
Anette Hellman forskar om hur könsroller och föreställningar om vad som är ”normalt” skapas, befästs och ifrågasätts inom förskolans verksamhet. Hon har skrivit boken Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv (Liber 2013) och är medförfattare till Normer i förskolan (Gleerups 2021).
Anette Hellman, docent i pedagogik, telefon: 031-786 2173, e-post: anette.hellman@ped.gu.se

Kränkningar, våld och kön
Skolan är en plats där unga tillbringar en stor del av sin tid och skolan är också en av de vanligaste platserna där unga riskerar att bli utsatta för brott. Brottsutsatthet bland unga sker i ungefär lika stor utsträckning oberoende av kön, men vilken typ av brott som unga utsätts för skiljer sig däremot åt mellan könen. Bland flickor är det vanligast att blir utsatt för stöldbrott och sexualbrott, medan det bland pojkar är vanligast att utsättas för stöldbrott och misshandel. Hur olika former av utsatthet påverkar elevers skolvardag samt vilket stöd de får från skolan och klasskamrater varierar mellan skolor. Ylva Odenbring är bland annat författare till boken Hot och våld i skolvardagen. Att förstå och hjälpa utsatta elever (Natur och Kultur 2019).
Ylva Odenbring, professor i pedagogik, telefon: 076–618 2840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi och läs- och skrivsvårigheter
Ulrika Wolff forskar om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Hon har genomfört flera studier för att undersöka vilka insatser som hjälper elever med läs- och skrivsvårigheter. Ulrika Wolff har bland annat tilldelats Natur & Kulturs Ingvar Lundberg-pris för sin ”mångsidiga forskning kring läs- och skrivutveckling” och skrivit flera böcker i ämnet.
Ulrika Wolff, professor i pedagogik, telefon: 0705-550919, e-post: ulrika.wolff@ped.gu.se

Läsförståelse och elever med funktionsnedsättningar
Monica Reichenberg forskar om undervisning i läsning och elevers läsförståelse, elever med funktionsnedsättning och specialpedagogers/speciallärares attityder till undervisning. Hon har bland annat tilldelats Natur & Kulturs Ingvar Lundberg-pris för att hon visat att ”strukturerade textsamtal kan förbättra läsförståelsen hos elever på alla nivåer”.
Monica Reichenberg, professor i allmändidaktik, telefon: 031-7862451, e-post: monica.reichenberg@ped.gu.se

Matematik

Lärares undervisning och elevers lärande i matematik de tidigare skolåren
Angelika Kullberg forskar om lärares undervisning och elevers lärande av matematik under de tidiga skolåren. Kullberg arbetar i sin forskning ofta tillsammans med lärare för att utveckla undervisning. Hon har bland annat studerat hur undervisning kan hjälpa elever att utveckla långsiktigt hållbara räknestrategier i addition och subtraktion från förskolan till årskurs 2.
Angelika Kullberg, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot matematik, telefon: 031-786 20 67,, e-post: angelika.kullberg@ped.gu.se

Grundläggande matematikinlärning
Ola Helenius forskar om grundläggande matematikinlärning och undervisning i matematik. Ola har också lång erfarenhet av att designa, driva och utvärdera fortbildningsinsatser för lärare i stor skala, och han har även bland annat varit med och tagit fram undervisningsmodellen Tänka, resonera och räkna (TRR) som nu implementeras i 14 kommuner med över 1 000 involverade lärare, och är en av dem som har tagit fram appen Vektor, som är en forskningsbaserad träningsapplikation för grundläggande taluppfattning med cirka 100 000 dagliga användare.
Ola Helenius, professor i ämnesdidaktik med inriktning matematik, telefon: 0766 – 186979, e-post: ola.helenius@gu.se

AI och digitala läromedel i matematik
Marie Utterberg Modén forskar om AI (artificiell intelligens) och digitala läromedel i matematik. Marie är intresserad av hur relationen mellan digitala teknologier, skolans verksamhet och lärares undervisning kan förstås.
Marie Utterberg Modén, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap telefon: 070-081 8664, e-post: marie.utterberg@ait.gu.se

Moderna språk

Främmandespråk och franska
Christina Lindqvist forskar om inlärning av främmandespråk, särskilt franska. Hon har framför allt undersökt tidigare inlärda språks roll vid inlärningen av ett nytt språk, samt svenska elevers och studenters ordförråd i franska. Hon är bland annat en av redaktörerna till Tredjespråksinlärning (Studentlitteratur 2016).
Christina Lindqvist, professor i franska med inriktning mot språkvetenskap och lärande, telefon: 031-786 66 97, e-post: christina.lindqvist@sprak.gu.se

Läsförståelse och ordinlärning på främmande språk
Mårten Ramnäs forskar om läsförståelse på främmande språk, i första i franska och i synnerhet ordförrådets påverkan på läsförståelsen. Han har även forskat om hur man lär in nya ord på främmande språk. Mårten har bland annat genom kvantitativa studier visat att så kallad indirekt ordinlärning har stor potential, men kräver stora mängder skriftlig input.
Mårten Ramnäs, universitetslektor i franska, telefon: 031 786 42 11, e-post: marten.ramnas@sprak.gu.se

Digital teknik och AI i moderna språk
Elin Ericssons forskning handlar om digital teknologi med AI-baserad röstigenkänning och konversationsagenter inom främmande språkutbildning. Hon har bland annat undersökt högstadieelevers upplevelser/erfarenheter av att prata med konversationsagenter på främmande språk.
Elin Ericson, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 073-9102348, e-post: elin.ericsson@ait.gu.se

Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskap och teknik
Åke Ingerman forskar om undervisning i naturvetenskap och teknik i såväl grundskola och gymnasium som i högre utbildning. Han är bland annat medredaktör för På spaning efter teknisk bildning (Liber 2009) och Didactic classroom studies (Nordic Academic Press 2018).
Åke Ingerman, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot naturvetenskap och teknik, telefon: 0706-034617, e-post: ake.ingerman@gu.se

Religionskunskap och etik

Religionskunskap, etik och ungas livsförståelse
Christina Osbeck forskar om skolämnet religionskunskap, etik samt ungas livsförståelse och existentiella frågor. Hon är medredaktör till bland annat Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare årskurs 4-6 (Gleerups 2016), Ethical Literacies and Education for Sustainable Development (Springer 2018) och Didactic classroom studies: a potential research direction (Nordic Academic Press 2018).
Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen, telefon: 031-786 22 73, e-post: christina.osbeck@gu.se

Religionskunskap, etik och interkulturella perspektiv
Olof Franck forskar om skolämnet religionskunskap, om etikdidaktik och interkulturella perspektiv på undervisning om religioner och livsåskådningar. Han har bland annat skrivit böcker som används på lärarutbildningen: Interkulturell religionsdidaktik: utmaningar och möjligheter (Studentlitteratur 2018) och Etikdidaktik – Grundbok om etikundervisning i teori och praktik (Studentlitteratur 2015).
Olof Franck, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen, telefon, 031-786 20 11, e-post: olof.franck@gu.se

Segregation

Skolsegregation, utanförskap och ungdomskulturer i förorten
Ove Sernhede har i över 30 år forskat om ungdomskulturer i förorten, utanförskap och segregation. Han har bland annat skrivit boken Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser (Liber 2014) och är medförfattare till När betongen rätar sin rygg. Ortenrörelsen och folkbildningens renässans (Daidalos 2019).
Ove Sernhede, professor i socialt arbete och barn- och ungdomsvetenskap, telefon 0766-181019, e-post ove.sernhede@gu.se

Segregation, livsvillkor, identitet och maskulinitet
Nils Hammarén forskar om ungdomar med fokus på identitet, livsvillkor, segregation och skola. Han är bland annat medförfattare till Skolan och ojämlikhetens urbana geografi: om skolan, staden och valfriheten (Daidalos 2013) och medförfattare till The Conundrum of Masculinity – Hegemony, Homosociality, Homophobia and Heteronormativity (Routledge 2019).
Nils Hammarén, docent i barn- och ungdomsvetenskap, telefon: 0706-899243, e-post nils.hammaren@gu.se

Skolans digitalisering

Digitaliseringens påverkan på samhälle och utbildning
Göteborgsgruppen är ett tvärvetenskapligt nätverk med ett 30-tal forskare som under lång tid undersökt hur lärande och utbildning, samhällsfunktioner, välfärdssystem, yrkesutövning och kommunikation förändras i och med samhällets digitalisering. Mer info om Göteborgsgruppen.
Kontaktperson är Annika Lantz-Andersson, professor i pedagogik, e-post annika.lantz-andersson@ped.gu.se

Skolans digitalisering och lärares digitala kompetens
Annika Lantz-Andersson forskar om hur skolans digitalisering förändrar villkoren för lärande och utbildning. Just nu forskar Annika om lärares professionella digitala kompetens.
Annika Lantz-Andersson, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2275, mobil: 076–618 2275, e-post annika.lantz-andersson@ped.gu.se

Skolans digitalisering, lärares arbetsvillkor och digital ojämlikhet
Annika Bergviken Rensfeldt forskning handlar om kritiska frågor kring digitalisering av utbildning, till exempel hur teknikplattformar och edtech-sektorns genomslag påverkar lärares arbete. Forskningsintressena handlar också om digital ojämlikhet i utbildning i både nordiskt och globalt perspektiv.
Annika Bergviken Rensfeldt, docent i pedagogik, telefon: 031–786 2823, mobil: 076–618 2823, e-post: annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se

Skolans digitalisering och edtech-branschen
Catarina Player–Koro forskar om digitaliseringen av skolan och betydelsen av den för undervisning, lärares arbete och utbildningssystemet. Under senare år har privata betydelsen av privata utbildningsföretag, den så kallade edtech-branschen, som säljer digitala tjänster och produkter till förskola, skola, vuxenutbildning och högre utbildning varit i fokus för hennes forskning.
Catarina Player-Koro forskar också om lärarprofession och karriärsteg.
Catarina Player-Koro, docent i pedagogiskt arbete, telefon: 031–786 21 47, e-post: catarina.player-koro@gu.se

Skolans digitalisering och didaktisk design
Sylvana Sofkova Hashemi forskar om hur digital teknik kan användas i undervisningen och de didaktiska och organisatoriska utmaningar lärare ställs inför. Sylvana har lång erfarenhet av att bedriva praktikutvecklande skolforskning utifrån ett digitaliseringsperspektiv och har bland annat utvecklat en konceptuell modell för planering, genomförande och utvärdering av undervisning med digital teknik, kallad tanketärningar.
Hon studerar även effekter av digitala språkstöd på språk- och skrivlärande och vilka literacy och textkompetenser som utvecklas i dagens multimodala medielandskap. Sylvana är också redaktör till böckerna Digital kompetens för lärare (Gleerups 2019) och Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö (Gleerups 2016).
Sylvana Sofkova Hashemi, docent i utbildningsvetenskap, telefon: 076–618 3128, e-post: sylvana.sofkova.hashemi@gu.se

Digital kompetens, digitalt arbete, digitalt utanförskap
Mona Lundins forskning handlar om digitalisering av skola och arbete, till exempel vilka aspekter av lärares professionella digitala kompetens som är centrala för undervisningen och hur digitala teknologier i form av exempelvis plattformar påverkar lärares arbete. Ett annat forskningsintresse handlar om digitalt utanförskap och då speciellt vilka förväntningar som finns på den ideala digitala medborgaren samt vilka stödstrukturer som eventuellt finns för de som kan benämnas som icke-digitala medborgare.
Mona Lundin, docent pedagogik, telefon: 031-786 59 77, mobil: 0766-185977, e-post: mona.lundin@ped.gu.se

Kunskap och lärande med digitala plattformar i och utanför skolan
Thomas Hillman undersöker hur kunskap och lärandeprocesser förändras i takt med att teknologier förändras, och hur teknik kan utformas och användas för att bäst stödja kunskap och lärande. Hans arbete sker i miljöer från skolor till museer, arbetsplatser och fritidsaktiviteter med fokus på hur digitala plattformar som skolplattformar, molntjänster och sociala medier tar en alltmer central roll i utbildning och lärande.
Thomas Hillman, professor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031-786 2205, e-post: thomas.hillman@ait.gu.se

Mobiltelefoner i skolan
Anita Grigic Magnussons forskning handlar om problematiken kring elevers användning av privat mobil digital teknik i skolan. I fokus står frågor rörande elevers användning av mobiltelefoner under lektionstid och hur skolors olika policy kring mobiltelefoner påverkar användningen. Likaså forskar Anita om hur lärares praktik påverkas vid införandet av ett mobiltelefonförbud under lektionstid i ett redan digitaliserat klassrum.
Anita Grigic Magnusson, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 070-982 9102, e-post: anita.magnusson@ait.gu.se

Robotar i skolan
Sofia Serholt forskar om användandet av sociala robotar i skolan. Fokus ligger på hur barn och unga förstår och interagerar med robotar samt dess etiska konsekvenser. Hennes forskning rör särskilt frågor om barns förväntningar på robotar i relation till verkligheten, när samspelet havererar, och gränsdragningar mellan människa och maskin.
Sofia Serholt, universitetslektor i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 076-618 6555, e-post: sofia.serholt@ait.gu.se

Skollunchen

Matvanor och hälsa
Christel Larsson forskar om matvanor och hälsa framförallt bland barn och ungdomar. Hon har exempelvis genomför studier som syftar till att främja goda matvanor och fysisk aktivitet för att bidra till välmående och hälsa samt studier om ungas intag av vegetarisk kost. Hon är en av redaktörerna för Näringslära för högskolan (Liber 2021).
Christel Larsson, professor i kostvetenskap, telefon: 0709-116519, e-post: christel.larsson@gu.se

Vår upplevelse av kost och måltider
Mia Prim forskar om måltidsupplevelse och om hur våra sinnen fungerar och påverkar vår upplevelse av mat. Hon har tidigare bland annat lett forskningsprojekt om förbättrad måltidsupplevelse i skolan.
Mia Prim, universitetslektor i kostvetenskap, Fil dr. Måltidskunskap, telefon: 0766 - 18 39 30, e-post: mia.prim@gu.se

Skolutveckling

Utbildningssystem och skolorganisation
Seniorforskare Jan-Eric Gustafsson har i över 40 år forskat om utbildningssystem och faktorer bakom skolresultat. Han var ordförande i den statligt tillsatta Skolkommissionen (2015–2017) som skulle föreslå åtgärder för höjda kunskapsresultat, förbättrad kvaliteten i undervisningen och ökad likvärdighet och har skrivit ett flertal böcker om den svenska skolan.
Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, telefon: 0705-926600, e-post: jan-eric.gustafsson@ped.gu.se

Skolutveckling, skolorganisation och ledarskap
Ulf Blossing forskar om skolutvecklingsprocesser. Han kan svara på frågor om vad som krävs för att en skola ska utveckla/förbättra sin verksamhet, hur en framgångsrik skolorganisation ser ut och om skolledares roll och ansvar. Han är bland annat redaktör för boken Rektor i fokus: kunskap, värden och verktyg (Studentlitteratur 2020) och medförfattare till Att organisera för skolframgång: strategier för en likvärdig skola (Natur och Kultur 2017)
Ulf Blossing, professor i pedagogik, telefon: 0727-454646, e-post: ulf.blossing@gu.se

Skolutveckling och professionell utveckling i skolan
Anette Olin forskar om skolutveckling med särskilt fokus på lärares och skolledares professionella utveckling. Hon bedriver framför allt aktionsforskning, det vill säga forskning och utvecklingsarbete som sker i samarbete med lärare och skolledare. Hon har bland annat skrivit kapitlet "Samarbete i praktiknära forskning" i antologin Att utveckla utbildningspraktiker (Studentlitteratur, 2019), samt varit huvudredaktör för Didaktisk utvecklingsdialog (Studentlitteratur, 2019).
Anette Olin, docent i pedagogik, telefon: 0708-399 155, e-post: anette.olin@gu.se

Språkutveckling, svenska, flerspråkighet och litteraturläsning

Undervisning med skönlitteratur
Anna Lyngfelt forskar om skolämnet svenska, skönlitteraturens roll i skolan och om olika aspekter på läs- och skrivutveckling. Hon har bland annat forskat om att använda litteratur för att fostra elever till demokratiska medborgare, och om att använda olika uttrycksformer i skolämnet svenska.
Anna Lyngfelt, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska, telefon: 0727-11 00 82, e-post: anna.lyngfelt@gu.se

Yngre barns läsning och barnlitteratur
Kristina Hermansson forskar om barnlitteratur, med tyngdpunkt på bilderböcker och yngre barns reception av dessa. I ett antal artiklar behandlas ämnet i relation till ideologi, makt, normer och normkritik. Flera artiklar utforskar specifikt normkritiska barnböcker i förskolan, hur de används och uppfattas.
Kristina Hermansson, universitetslektor i litteraturvetenskap med inriktning mot barn- och ungdomslitteratur, e-post: kristina.hermansson@lir.gu.se

Svenska som andraspråk och flerspråkighet i skolan
Lotta Olvegård forskar om språkutvecklande undervisning i flerspråkiga miljöer och lärande på ett andraspråk. Lotta Olvegård har deltagit i olika forskningsprojekt som undersöker språk- och ämnesintegrerad undervisning i olika skolformer och leder för närvarande ett praktiknära samverkansprojekt om flerspråkiga elevers ämneslitteracitet.
Lotta Olvegård, lektor i svenska som andraspråk, e-post: lotta.olvegard@svenska.gu.se

Flerspråkighet, mångfald och utbildning
Tommaso M. Milani forskar om flerspråkighet och mångfald i olika utbildningsinstanser, särskilt modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Han har utforskat mediadebatter om flerspråkighet i utbildningssammanhang, undersökt hur ungdomar i flerspråkiga urbana miljöer använder olika språk i identitetsskapande syfte och i ett pågående tvärvetenskapligt projekt studerar han samhällsorientering för nyanlända vuxna migranter.
Tommaso Milani, professor i flerspråkighet, telefon: 031 – 786 44 18, e-post: tommaso.milani@svenska.gu.se

Utopi, dystopi och framtiden i klassrummet
Camilla Brudin Borg är litteraturvetare och lärarutbildare som forskar och undervisar om ämnen med inriktning på relationen mellan människa och natur i litterära genrer som science fiction, utopi, dystopi och klimatfiktion (cli-fi) där teman som antropocen, hållbarhet, klimat- och miljöfrågor och klimatkatastrofer är vanliga, men också visioner om ett föreställt bättre liv och vägar till en samhällsomställning. Hon driver medborgarforskningsprojektet Utopian stories som engagerar elever att samla in berättelser om en hållbar framtid och om förändringar vi gjort under Corona-pandemin.
Camilla Brudin Borg, universitetslektor i litteraturvetenskap, telefon: 031–786 5434, e-post: camilla.brudin.borg@lir.gu.se

Skrivutveckling i olika ämnen
Språk och skrivande är väsentligt för kunskapsutveckling och bedömning i samtliga skolämnen. Ann-Christin Randahl forskar om elevers skrivande i olika skolämnen som till exempel svenska och fysik. Hon deltar också i forskningsprojekt om språkliga perspektiv på kunskap och lärande.
Ann-Christin Randahl, lektor i didaktik, e-post: ann-christin.randahl@svenska.gu.se

Läslust och historiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur
Olle Widhe forskar om barn-och ungdomslitteraturens historia med fokus på två skilda men ändå nära sammanhängande områden: barnlitteraturens historia och litteraturens roll i skolans svenskämne. I sin forskning har han särskilt fokuserat på relationen mellan samhällets syn på barn och den föränderliga synen på barnbokens pedagogiska uppgift.
Hans litteraturdidaktiska forskning har i huvudsak behandlat frågor som rör motivation och läslust, högläsning och kollektivt meningsskapande, samt gestaltande arbetssätt och förståelsen av litterära personer.
Olle Widhe, professor i litteraturvetenskap med didaktik, e-post: olle.widhe@lir.gu.se

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling och global ojämlikhet
Beniamin Knutssons forskning handlar om makt, utbildning och hållbar utveckling. Han studerar bland annat ojämlikhet, differentiering och avpolitisering i utbildning för hållbar utveckling. Beniamin Knutsson leder för närvarande ett forskningsprojekt som undersöker hur människor i olika socioekonomiska kontexter, världen över, utbildas för hållbar utveckling, samt vilka skilda föreställningar om ”gröna” kunskaper och hållbara livsstilar som dessa utbildningsinsatser skapar.
Beniamin Knutsson, docent i ämnesdidaktik, telefon: 031–786 2427, e-post: beniamin.knutsson@ped.gu.se

Digital teknik i utbildning för hållbar utveckling och kunskap om havet
Geraldine Fauville forskar om hur digital teknik kan användas i undervisning om hållbar utveckling och särskilt i undervisning om havet och dess betydelse för klimatet och globala miljöfrågor. Hon är utbildad marinbiolog och doktorerade 2017 med en avhandling, Digital technologies as support for learning about the marine environment, om hur digital teknik stöttar elevers lärande om havet.
Geraldine Fauville har också lett flera forskningsprojekt om hur vi påverkas av digital möten.
Geraldine Fauville, biträdande universitetslektor i pedagogik, telefon: 070 – 710 46 02, e-post: geraldine.fauville@gu.se

Undervisning om biologisk mångfald
Dawn Sanders forskning handlar om vår ökade "växtblindhet", det vill säga hur vår okunskap om växter leder till oförståelse för miljö- och klimatfrågor, och hur undervisning i biologisk mångfald kan öka vår förståelse. Särskilt har hon forskat om botaniska trädgårdars och skolträdgårdars roll i undervisning. Hon är en av författarna till boken Beyond Plant Blindness. Seeing the Importance of Plants for a Sustainable World.
Dawn Sanders är utbildad i konst och ekologi och har ett tvärvetenskapligt förhållningssätt till sin forskning.
Dawn Sanders, docent i ämnesdidaktik med inriktning mot biologi, e-post: dawn.sanders@gu.se

Utomhuspedagogik och estetiska läroprocesser
Margaretha Häggström forskar om hur utomhuspedagogik och andra holistiska undervisningsmetoder, samt estetiska läroprocesser kan bidra till kunskap om miljö och hållbar utveckling. Hennes avhandling från 2020, Estetiska erfarenheter i naturmöten, undersökte hur upplevelser av skog och växtlighet användes i undervisning. Hon ingår för närvarande i ett ERASMUS-projekt som undersöker hur hållbar utveckling och resiliens kan implementeras i grundskolans undervisning för F-6.
Margaretha Häggström, universitetslektor i ämnesdidaktik, telefon: 076 - 292 58 37, e-post: margareta.haggstrom@gu.se

Synen på djur i utbildning och hållbar utveckling
Helena Pedersen forskar om hur djur, och framför allt relationen mellan människa och djur och dess betydelse för hållbar utveckling, hanteras i utbildningssystemet. Hon är också projektledare för Göteborgs universitets nätverk för kritiska djurstudier i antropocen och har bland annat skrivit boken Schizoanalysis and Animal Science Education (Bloomsbury Academic 2019).
Helena Pedersen, docent i pedagogik, telefon: 0730-85 17 61, e-post: helena.pedersen@gu.se

Hållbar utveckling i förskolan
Enligt läroplanen ska förskolan lägga grunden till ett växande intresse och ansvar för hållbar utveckling. Ingrid Pramling Samuelsson kan svara på frågor om hållbar utveckling i förskolan. Hon har forskat om barns lärande och förskolan i mer än 30 år, nyligen skrivit boken Förskolans arbete med hållbarhet (Studentlitteratur 2021) och är en av forskningsledarna i forsknings- och utvecklingsprogrammet Hållbar förskola där nio huvudmän och drygt 300 förskollärare ingår.
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik, telefon: 0705–684092, e-post: ingrid.pramling@ped.gu.se

Vuxenutbildning och högre utbildning

Vuxenutbildning och livslångt lärande
Per-Olof Thång forskar om vuxnas lärande och utbildning (bland annat Komvux, yrkesutbildning och kompetensutveckling) med fokus på kortutbildade. Ett särskilt område är arbetsintegrerat lärande.
Per-Olof Thång, professor i pedagogik, telefon: 0708-288932, e-post: per-olof.thang@ped.gu.se

Träna och bedöma yrkesmässiga färdigheter genom teknik
Charlott Sellbergs forskning rör användandet av ny teknik i professionsutbildningar som till exempel sjöfarts- och sjukvårdsutbildning. I fokus står frågor som rör vår förståelse av hur avancerade yrkesmässiga färdigheter och förmågor kan tränas och bedömas genom teknikstödda aktiviteter i en utbildningskontext.
Charlott Sellberg, docent i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031-786 6557, e-post: charlott.sellberg@ait.gu.se

Villkoren för vuxnas arbetsplatslärande och utbildning
Charlotte Arkenback-Sundströms forskning handlar om hur digitaliseringen förändrar villkoren för vuxnas arbetsplatslärande och utbildning med särskilt fokus på servicemötet. Just nu forskar Charlotte om vuxnas arbetsplatslärande i butik och hur butikssäljares arbete, kompetenser och lärande förändras när det personliga kundmötet digitaliseras.
Charlotte Arkenback-Sundström, doktorand i tillämpad informationsteknologi med inriktning mot utbildningsvetenskap, telefon: 031-786 2187, e-post: charlotte.arkenback-sundstrom@ait.gu.se

Carl-Magnus Höglund
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet
telefon: 0766 - 18 61 55
epost: carl-magnus.hoglund@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

skola utbildning expertlista skolforskning

Experter: Skola och utbildning

Prenumerera