Högre utbildning i folk- och världsmusik innebär kollisioner mellan traditioner
Folk- och världsmusik har varit ett utbildningsområde inom högre musikutbildning i Sverige under några årtionden. En ny avhandling från Högskolan för scen och musik visar hur musikformens traditioner utanför akademien krockar med den högre musikutbildnings traditioner. Utbildningsområdet kämpar med att förhålla sig till kolliderande musikaliska och pedagogiska ideal.
I sin doktorsavhandling i musikpedagogik undersöker Ingrid Hedin Wahlberg högre musikutbildning i folk- och världsmusik i Sverige. I studien har hon gjort observationer och intervjuer i tre utbildningsmiljöer för att ta reda på hur undervisningen ser ut.
Ett exempel på krockar mellan traditioner är att utbildningsområdet förhåller sig till två olika musiksyner. Det ena synsättet är vanligt i de akademiska musikutbildningarna och innebär att musik ses som självständig, utan kopplingar till det omgivande samhället. Här är konserten i centrum. Det andra synsättet kopplar däremot musiken till samhället: den betraktas som en del av ett sammanhang, som till exempel dans, fest, bröllop, begravning. Detta synsätt är kopplat till traditioner inom folk- och världsmusikrörelsen utanför akademien.
− Den här kampen mellan musik som autonom och musik i kulturella sammanhang blir tydlig bland annat i utbildningens konserter. Där berättar studenter och lärare ofta var musiken kommer ifrån geografiskt och vilken kulturell funktion den haft. I en konsert visade en musiker hur man vanligtvis dansar till en viss en låt, men när hen spelade låten var det utan dans, för en sittande publik, säger Ingrid Hedin Wahlberg.
Ett annat exempel på kamp mellan traditioner är att metoderna för att undervisa på folk- och världsmusikområdet oftast vilar på ett pedagogiskt mästare-lärlingsideal som förknippas med svensk folkmusik, oavsett vilken musikstil undervisningen gäller. Läraren är då en viktig förebild och undervisningen sker ofta genom att studenten imiterar lärarens musicerande.
Samtidigt finns även ett coachande, antiauktoritärt pedagogiskt ideal närvarande. Här läggs istället fokus på att motivera och möjliggöra studenternas eget lärande. Men studien visar att ansvaret för pedagogiska val läggs på studenterna och samtidigt frikopplas från lärarna.
− Att studenterna lämnas att hantera pedagogiska frågor på egen hand och styra upp lärandesituationen i så hög grad var det som överraskade mig mest i arbetet, eftersom det är ett utbildningsområde där mästare-lärlingstraditioner gör läraren till en potentiellt viktig auktoritet och förebild. I studien framstår lärarna snarare som bitvis osynliga och studenter efterfrågar en högre grad av pedagogisk närvaro och tydligare styrning från sina lärare, säger Ingrid Hedin Wahlberg.
Avhandlingens titel: Att göra plats för traditioner: Antagonism och kunskapsproduktion inom folk- och världsmusikutbildning
Tid och plats för disputation: 2 april 2020 kl. 13 OBS: På grund av situationen avseende Corona och Covid-19 ombeds publik att delta via Zoom, ett verktyg för videokonferenser. Läs mer om disputationen
Avhandlingen kan beställas från: Anders Carlsson, forskningssamordnare på Högskolan för scen och musik, e-post: anders.carlsson@hsm.gu.se
Den finns även digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/63290
Mer information: Vid intervjuförfrågningar med mera, kontakta: Markus Görsch, kommunikatör, telefon: 031−786 1114, e-post: markus.gorsch@hsm.gu.se
Markus Görsch
Kommunikatör, Högskolan för scen och musik
Telefon: 076–618 1114
E-post: markus.gorsch@hsm.gu.se
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.
Taggar:
