Hopp om förbättrat stöd för föräldrar med intellektuella funktionshinder
Föräldrar med intellektuella funktionshinder är många gånger ifrågasatta och deras barn omhändertas i betydligt större utsträckning än andra barn. Nu visar forskning från Göteborgs universitet att ett särskilt föräldrautbildningsprogram bidrar till att göra barnens behov tydligare för föräldrarna så att deras föräldraförmåga kan utvecklas.
Mikaela Starke, docent i socialt arbete vid institutionen för socialt arbete, ser hoppfullt på det nya föräldrautbildningsprogrammet. Hittills visar forskningen att både föräldrar och familjebehandlare upplever att deras kontakt förbättrats.
– Självklart finns det familjer där det är nödvändigt att flytta ett barn men det kan inte vara en metod. I studien ser vi att föräldrautbildningsprogrammet öppnar upp andra vägar att gå, säger Mikaela Starke, som är forskningsledare för studien i samarbete med forskare och programutvecklare i Australien.
Föräldrar med intellektuella funktionshinder är en relativt ny grupp av föräldrar i Sverige. Fram till 1980-talet var institutionsboende det vanliga och i kombination med tidigare steriliseringslagar innebar det att de inte fick barn eller inte fick behålla barnet. Välutvecklade metoder för att hjälpa personerna i sitt föräldraskap har saknats. Fram tills nu.
Sedan 2010 har forskning pågått i Sverige kring implementeringen av det evidensinformerade föräldrautbildningsprogrammet Parenting Young Children (PYC). Deltagare i studien har varit både föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar, deras barn, familjebehandlare och chefer inom socialtjänsten. Programmet innebär att familjebehandlarna får kunskap och metoder att tillsammans med föräldrarna arbeta med samspel och omvårdnad om barnet. Familjebehandlarna får också en fördjupad förståelse för hur de kan bemöta föräldrarna och stärka dem i föräldraskapet.
– Det handlar om ganska enkla principer som att ge föräldern möjlighet att ge respons på det som har sagts. Eller hur jag som familjebehandlare uttrycker mig när jag vill påtala att barnets kläder är för små, säger Mikaela Starke.
För Rebecca, 25 år, har föräldrautbildningsprogrammet inneburit en nystart för henne och 4-årige sonen. För två år sedan gjorde socialtjänsten en utredning med anledning av oro för Rebeccas son.
– Jag var så ovan vid mammarollen och livrädd att de skulle ta honom ifrån mig, berättar Rebecca.
Genom föräldrautbildningsprogrammet fick Rebecca tillsammans med familjebehandlaren Marie Gilbert sätta upp egna mål som hon ville arbeta med. Bland annat ville hon kunna kommunicera bättre med sonen och kunna tvätta hans hår utan att han grät.
– Jag förstod inte varför han blev ledsen och istället för att prata med honom blev jag tyst, säger Rebecca.
För familjebehandlaren Marie Gilbert innebar föräldrautbildningsprogrammet att hon fick det stöd hon behövde för att kunna coacha Rebecca. Under ett års tid träffades de varje vecka i Rebeccas hem för att träna. Hela tiden var Rebecca delaktig i utformningen av sin föräldrautbildning.
– Rebecca fick en helt annan upplevelse av att få hjälp ifrån socialtjänsten. Det kändes bra att hon fick vara med och diskutera och komma med egna förslag, säger Marie Gilbert.
Samarbetet resulterade i att Rebecca utvecklade förmågan att sätta ord på det hon gör att prata med sin son om vardagliga saker. Nu förstår hon sonens signaler och kan på ett tryggt sätt bemöta honom. Idag är Rebeccas ärende hos socialtjänsten avslutat och det finns inte längre någon oro för sonen.
– Jag har lärt mig vad mammarollen innebär nu och fått självförtroende. Min son och jag har roligt tillsammans och pratar mycket, säger Rebecca.
Rebeccas upplevelse stämmer väl överens med de resultat som den pågående studien visat hittills. Föräldrautbildningsprogrammet PYC har inneburit flera positiva konsekvenser för såväl föräldrar som för familjebehandlare.
– Om metoden innebär att färre barn omhändertas vet vi ännu inte. Men både föräldrar och familjebehandlarna uppger att de har utvecklat sina förmågor och kompetenser och förbättrat sitt samarbete. Detta i sig är viktigt och visar att programmet kan göra en skillnad, säger Mikaela Starke.
För ytterligare information, vänligen kontakta:
Mikaela Starke, docent, institutionen för socialt arbete, e-post: mikaela.starke@socwork.gu.se, telefon: 031-786 35 67 (går till kommunikatör Jenny Meyer som förmedlar vidare kontakt)
Jenny Meyer
Kommunikatör
Institutionen för socialt arbete
Tel: 031-786 3567
E-post: jenny.meyer@socwork.gu.se
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.
Taggar: