Klagomål och lex Sarah hjälper inte äldre att få god omsorg

Brukarnas klagomål och lex Sarah-rapporter har liten betydelse för äldre som har hemtjänst och bor på äldreboende. Förbättringar för äldre till följd av klagomål och lex Sarah-rapporter är svåra att upptäcka. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Genom klagomål ska de äldre kunna påverka och förbättra omsorgen. Syftet med lex Sarah är att skydda den enskilde från missförhållanden samt att ge insatser av god kvalitet. Men i Inger Kjellbergs avhandling framkommer att ingen av dessa kanaler erbjuder någon påtaglig påverkansmöjlighet för brukarna och dess företrädare.

– Klagomål bortförklaras eller negligeras. Och bara i två ärenden framgick att åtgärder vidtagits i samband med lex Sarah-rapportering för att förbättra de drabbade omsorgstagarnas situation, säger Inger Kjellberg.

Avhandlingen bygger på muntliga redogörelser från klagande brukare och deras anhöriga, och från undersköterskor som rapporterat om missförhållanden. Dessutom har Inger Kjellberg gått igenom dokumenterade klagomål och lex Sarah-rapporter från olika stadsdelar i Göteborg och Stockholm. Även enhetschefer och tjänstemän har intervjuats.

– Hälften av alla lex Sarah-rapporterna jag gick igenom initierades av brukarnas eller anhörigas klagomål, men omsorgstagarna lämnades utanför såväl utredning som åtgärder. Missförhållanden bedömdes sällan i relation till de konsekvenser aktiva handlingar och försummelser haft för omsorgstagarnas hälsa och välbefinnande. Istället bedömdes de i relation till om brister uppträdde systematiskt, om uppsåt funnits och om detta kunde bevisas, säger Inger Kjellberg.

Studien visar även att kraven på dokumentation stjäl såväl tid som ekonomiska resurser från omsorgsarbetet. Åtgärder riktas i första hand mot genomgång av redan befintliga rutiner och mer dokumentationsutbildning. Dessutom används ofta personalens dokumentation som bevis för vad som verkligen utförts. Vad personalen skriver påverkas av en rad olika omständigheter – inte minst av att de vet att deras dokumentation kan komma att kontrolleras.

– Jag menar inte att man ska sluta dokumentera, men det viktigaste måste ju vara det personalen gör – inte det de skriver, säger Inger Kjellberg. Möjligheterna att ge en god omsorg ligger inte i om personalen erbjuds dokumentationsutbildning, utan i om de har rätt utbildning för det praktiska omsorgsarbetet. Dokumentation är viktigt för de som granskar och blir granskade, men vad det ger omsorgstagarna är osäkert.

Avhandlingens titel: Klagomålshantering och lex Sarah-rapportering i äldreomsorgen. En institutionell etnografisk studie.
Avhandlingens författare: Inger Kjellberg, tel: 031-786 6382, inger.kjellberg@socwork.gu.se
Tid och plats för disputation: Fredagen den 23 november, kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25.
Ladda ned avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/30633

Lars-Olof Karlsson
Informatör
Tel: 031-786 4528
E-post: lars-olof.karlsson@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 38 000 studenter och 5 900 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: