Ny bok om våra nyttoväxter

Report this content

Intresset för mat har ökat  i takt med att nya produkter nått våra butiker. I Nyttoväxter från hela världen illustreras och beskrivs 400 av våra viktigaste nyttoväxter. De flesta av växterna är ätliga, men även fiber och medicinalväxter finns med. Gemensamt är att vi använder dem i vårt dagliga liv. Praktverket är författat av forskare vid Göteborgs universitet.

Växter är nödvändiga för mänskligt liv. De producerar syret vi andas, ger oss mat, kläder och medicin. Det finns 300 000 växter på jorden och människan använder bara några tusen av dem.

-  Vi är mer beroende av växter än vi anar och i synnerhet av det fåtal arter som idag odlas kommersiellt, säger Bente Eriksen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, som tillsammans med två kollegor sammanställt Nyttoväxter från hela världen.

Kunskaper om vardagliga växter

I två färgrikt illustrerade volymer får läsaren möjlighet att lära sig mer om de växter som är en del av vår vardag, om deras hälsoeffekter och den natur- och kulturhistoria de bär på.

-  Det finns ett stort allmänintresse kring vår mat och vår kultur men okunskap om växterna och vi hoppas kunna fylla den klunskapsluckan, säger Bente Eriksen.

För vitlöken gäller till exempel att man ska låta den vila i några minuter efter man har mosat eller hackat den för att den ska utveckla arom och hälsoeffekter. Och samma botaniska art har gett upphov till allt från vitkål och grönkål till brysselkål, blomkål och broccoli.

Mandarin en av de ursprungliga arterna

Boken belyser nyttoväxterna hälsoeffekter men också växternas evolution. Utvecklingen av citrusfrukter kan läsaren följa i ett spännande bildschema.

-  Från början fanns det bara fyra vilda arter i odling: mandarin, pomelo, suckatcitron och kumkvat. Alla andra citrusfrukter har uppstått från att dessa korsats med varandra. Exempelvis är apelsinen en korsning av mandarin och pomelo, säger Bente Eriksen.

Kan läsas av många

Nyttoväxter från hela världen beskriver biologi, kultur och naturhistoria hos 400 arter. Den är skriven av forskarna Bente Eriksen och Åslög Dahl vid Göteborgs universitet samt Magnus Neuendorf vid Göteborgs botaniska trädgård. Bilderna till boken har gjorts av danska illustratören Kirsten Tind.

-  Det är kanske inte en bok man läser från pärm till pärm. Man kan läsa den på olika nivåer, se på bilderna och läsa kulturhistorian eller ge sig in i de biologiska kunskaperna. Och den superintresserade kan läsa hela beskrivningen av växterna, säger Bente Eriksen.

Det har tagit bokens tre författare drygt tio år att färdigställa de två bokvolymerna.

- Det har varit ett fritidsprojekt som hållit på sedan 2001. Att böckerna nu ligger färdiga för bokhandlarna är så roligt så det är inte sant, säger Bente Eriksen.

Kontakt:

Bente Eriksen, Universitetslektor, Institutionen för biologi och miljövetenskap

Tel: 031-786 26 84, Mobil: 0702- 63 65 33

E-post: bente.eriksen@bioenv.gu.se      

Foto

Bilder: copyright Kirsten Tind

Aprikos – Prunus armeniaca, copyright Kirsten Tind

Såväl jetmotorer som ansikten kan rengöras med malda aprikoskärnor. De ingår bland annat i vissa rengöringskrämer som har ”peeling”-effekt.

Carina Eliasson
Pressinformatör
Göteborgs universitet
telefon: 031-786 98 73
e-post: carina.eliasson@science.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar