Skolanställda ambivalenta när de hanterar våld i skolan

Skolan är den plats där svenska ungdomar oftast blir utsatta för våld av olika slag och utsätter andra ungdomar för samma sak. Samtidigt har skolpersonal ett ambivalent förhållande till hur våld och konflikter i skolan bör hanteras, där en polisanmälan signalerar att de förlorat kontrollen. Det framgår av en studie vid Göteborgs universitet.

Forskning om våld i skolan har i Sverige och i övriga nordiska länder dominerats av studier om mobbning. Fokus har legat på orsaker och riskfaktorer hos dem som utsätts och de som utsätter andra för mobbning. Däremot saknas i stort forskning som undersökt hur skolpersonal hanterar våld och konflikter mellan elever.

I en aktuell studie i den vetenskapliga tidskriften Power and Education undersöks nu detta. Materialet i studien bygger på intervjuer med ett 50-tal skolanställda på nio högstadieskolor.

Juridisk eller socialpedagogisk lösning
Det mest centrala dilemmat som identifierats hos personalen i studien är konflikten mellan en juridisk och en socialpedagogisk lösning på olika former av skolproblem.

– Det är framför allt fysiskt våld som polisanmäls. Situationer där våldet är subtilt och emotionellt beskrivs av skolpersonalen som svårare att upptäcka. Sådana situationer polisanmäls därför inte i samma utsträckning som de där det förekommer fysiskt våld, även om det i dessa situationer också kan finnas ett uppsåt att skada, säger professor Johannes Lunneblad, en av studiens författare.

En polisanmälan beskrivs vara en viktig markering, som visar att skolan står upp för de elever som utsätts. En annan anledning sägs även vara att en anmälan sänder ut en tydlig signal till elever och föräldrar om att samma lagar gäller i skolan som utanför skolan.

– Men en polisanmälan ses också som att den riskerar att försämra personalens relation till elever och föräldrar. Skolpersonalen talade även om polisanmälan som ett misslyckande, där de riskerade att framstå som att de förlorat kontrollen. En sådan dubbelhet återspeglades även i personalens tal om kontakten med polisen som åtskild från det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier, säger Johannes Lunneblad.

Våld i skolan leder gärna till upprörda känslor och högljudda meningsutbyten om ”skolans kris”.

– Det går att urskilja ett perspektivskifte i debatten kring hur elevers oönskade handlingar ska bemötas. Anmälningsskyldigheten i socialtjänstlagen bygger på rätten till stöd, då en elev riskerar att utvecklas ogynnsamt på grund av sin livssituation. En polisanmälan handlar däremot om att det är elevens gärning och inte sociala situation som ska utredas och eventuellt leda till ett straff, säger Johannes Lunneblad.

Förlorat kontrollen
I och med en polisanmälan flyttas fokus från vad som sker i relationen mellan eleverna till att bli en fråga om det som skett är ett brott. Detta upplevs som ett dilemma. Ibland är det svårt att avgöra vem som är offer och förövare, de positionerna är många gånger överlappande, menade de skolanställda i studien.

– I socialt utsatta områden kan vi emellertid se hur skolpersonalen närmar sig polisens perspektiv. Både skolanställda och polisen gör där en likartad analys av problemet, och föreslår också liknande strategier för hantering av våldet. Lärarna i segregerade områden tenderar också att använda ett mer juridiskt tillvägagångssätt för att bemöta skolvåld, särskilt jämfört med lärare som arbetar i mer välbärgade medelklassområden, säger Johannes Lunneblad.

För mer information:
Johannes Lunneblad, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, telefon: 0732-307690, e-post: johannes.lunneblad@ped.gu.se
Thomas Johansson, professor i barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, telefon: 031-786 2003, e-post: thomas.johansson.2@gu.se

Torsten Arpi
Kommunikatör
Tel: +46 (0)768-58 11 87 
Email: torsten.arpi@gu.se

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 47 500 studenter och 6 400 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se. 
Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Adda oss på Snapchat (uniofgothenburg). Följ oss på Instagram.

Taggar: