Småord som hm och nej används på nya sätt av chattare

Chattare på internet använder småord som ja, hm och okej på andra sätt än vad vi är vana vid från traditionella samtal, både på svenska och på tyska. Till exempel kan ett ord som hm sättas efter det egna yttrandet för att visa en eftertänksam inställning till innehållet. Det visar en avhandling om tyskt och svenskt chattspråk från Göteborgs universitet.

Att diskutera skriftligt med andra människor på internet är ett sätt att kommunicera som har ökat markant under de senaste åren. Tillvägagångssätten varierar och kan se ut på olika sätt, via till exempel diskussionsforum, Twitter, Facebook och chatt.

Helena Nilsson har undersökt interaktionen i öppna chattrum på internet som inte är knutna till ett visst ämne eller intresseområde. I chattrummen träffas vuxna för att umgås och prata bort en stund. Hon har specifikt tittat på hur chattdeltagarna använder språkliga medel som är typiska för samtal, nämligen småord som ja, hm och okej, både i en tysk och i en svensk chatt.
– En jämförande undersökning av dessa småord i tyska och svenska har inte genomförts tidigare, säger Helena Nilsson, som har analyserat en stor samling av text i digital form bestående av ett tyskt och ett svenskt chattrums samlade aktiviteter under två veckors tid.

Småord skapar smidiga övergångar i chattsamtalet
Vid vissa funktioner, som när en chattdeltagare instämmer i ett tidigare påstående från en annan chattare, används småorden på samma sätt som i talspråk. Ett viktigt resultat är dock att orden används även i funktioner där de egentligen inte krävs i den skriftliga kommunikationen, men där de skapar en smidig övergång mellan samtalspartnerns bidrag och den egna bidraget.

A: är du trött nu efter allt krattande :)
B: nä inte speciellt det blev inte jättemycket krattande jag hade ingenstans o lägga det min lillskrutta kröp ju i skottkärran o la sig där :)
A: ja men hon kan väll inte ha tagit så stor plats :)

– Genom att använda ja i början av ett yttrande kan en deltagare visa att hon eller han vill knyta an till samtalspartnerns yttrande, utan att ja för den skull innebär ett instämmande i vad den andre skrev.

Avhandlingen visar även att småord har fler chattspecifika funktioner. Till exempel används nej för att meddela att man är på väg att lämna chattrummet. Ett småord kan även placeras efter det egna yttrandet för att visa chattpartnern hur yttrandet ska uppfattas.

Skillnader i svenska och tyska chattrum
Helena Nilsson har även hittat vissa skillnader mellan det tyska och det svenska chattrummet. Deltagarna i det svenska chattrummet är väldigt noga med att ge respons till personen de chattar med, ofta i form av neutralt okej eller ett vagt instämmande mm. Deltagarna i det tyska rummet varierar sig mer i sitt språkbruk och använder andra språkliga medel för att visa att de mottagit yttrandet.
– Resultaten av undersökningen bidrar till att öka förståelsen för hur vi anpassar språket efter tekniska förutsättningar. I chatten är det viktigt att sätta in språkliga medel för att skapa ett sammanhållet samtal, för att yttrandena ska hänga ihop. Samtidigt använder deltagarna småorden medvetet för att efterlikna talade samtal, säger Helena Nilsson.

Mer information:
Helena Nilsson, 031-786 6991 alt. 0705-685069, e-post: helena.nilsson@gu.se
Avhandlingens titel: Zu Form- und Funktionsvariation der Gesprächspartikeln HM, JA, OKAY und NEIN und ihren schwedischen Entsprechungen in der Chat-Kommunikation
Tid och plats för disputation: lördagen den 4 maj 2013 kl. 10.00, Sal T302, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Olof Wijksgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor Elke Hentschel, Bern
Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/32407

Thomas Melin
Informatör
Tel: 031-786 1068, 0766-181 068
E-post: thomas.melin@hum.gu.se

Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook.
Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 37 000 studenter och 6 000 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.

Taggar: