Språkliga hierarkier påverkar ungas självbild

Report this content

Hur språk används och värderas i och utanför skolan påverkar hur ungdomar ser på sig själva, sin plats i samhället och hur väl de lyckas i skolan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet, som har kartlagt språkanvändningen bland ungdomar i förortsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Om vi vill förstå de mekanismer som styr i vilken utsträckning unga människor investerar i och lyckas i skolan, måste vi förstå hur språkliga normer och hierarkier påverkar hur de navigerar mellan olika förväntningar och hur de använder och tänker kring språk när de formar sina identiteter, säger Jasmine Bylund, som disputerar på institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Avhandlingen visar att svenska och engelska dominerar i de flesta aktiviteter på fritiden och att modersmål främst används i hemmet. Ungdomarna som ingår i studien menar att svenska är avgörande för att lyckas i skolan och yrkeslivet under förutsättning att man tänker stanna i Sverige. Engelska anses vara det viktigaste språket eftersom det är mest internationellt gångbart medan modersmålet är mest betydelsefullt för den kulturella tillhörigheten och för att hålla kontakt med släktingar.

Ojämlik utbildningssituation
De språk som genomsyrar skolan skiljer sig ofta från de språk och språkliga praktiker som ungdomarna i studien möter utanför skolan.  

– Det bidrar till en ojämlik utbildningssituation där elever med en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska, förväntas prestera på samma premisser som de som är mer välbekanta med det svenska språket och kulturen.

Ungdomarna är väldigt medvetna om att de olika språken värderas olika. De skiljer på språket som används i skolan som de menar är ”riktig” svenska och den svenska de använder på fritiden bland vänner som innehåller mer slang och ”ortensvenska”.  Många beskriver hur de känt sig dubbelt ifrågasatta, både som äkta representanter för sina föräldrars kultur och som legitima ”svenskar”.

– Även om de ser svenska som sitt starkaste språk uppfattar de sig som obehöriga talare av svenska.

Ge språk en stärkt roll i skolan
Jasmine Bylund tycker att det är viktigt att man får använda sitt språkliga och kulturella kapital i lärande och undervisning, eftersom språk är centralt för självkänslan och för att lyckas i skolan.
Därför behöver skolan se över betydelsen av språk för en jämlik utbildning och hur språk kan ges en stärkt roll i skolan.

– Med en ämnesövergripande undervisning kan skolan belysa olika dimensioner av språk och förhållanden mellan språk, samhälle, historia och kultur. Det skulle leda till en ökad förståelse mellan människor, vilket är en viktig del i skolans demokratiuppdrag.

FAKTA:
Studien genomfördes mellan 2019–2021 med totalt 92 elever i årskurs 6 och 7 på skolor i språkligt och kulturellt heterogena områden i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Inledningsvis fick eleverna besvara en skriftlig enkät om sin språkanvändning och sin inställning till språk och språklärande. Resultaten av enkäten följdes sedan upp med språkdagböcker där 50 elever under en veckas tid fick dokumentera sin språkanvändning. Slutligen genomfördes individuella intervjuer med 16 elever.

Titel: Everyday Language Practices and the Interplay of Ideologies, Investment and Identities. Out-of-School Language Use and Dispositions among Young Adolescents in Multilingual Urban Settings in Sweden

Kontakt: Jasmine Bylund, telefon:070-297 58 89, e-post: jasmine.bylund@gu.se
 

Ragnhild Larsson
Redaktör
Utbildningsvetenskapliga fakulteten 
GÖTEBORGS UNIVERSITET
Mobil: 
0766-18 61 55

Göteborgs universitet är ett av de stora i Europa med 53 500 studenter och 6 500 anställda. Verksamheten bedrivs av åtta fakulteter, till allra största del i centrala Göteborg. Utbildning och forskning har stor bredd och hög kvalitet – det vittnar sökandetryck och nobelpris om. www.gu.se.  Följ oss på Twitter. Gilla oss på Facebook. Följ oss på Instagram.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media