Personer med npf får sämre stöd av socialtjänsten – ny bok ger kunskap
Många som kommer i kontakt med socialtjänsten har en neuropsykiatrisk diagnos, en funktionsnedsättning som inte syns utanpå. För att de inte ska få sämre stöd än andra krävs kunskap. Det är inte alltid den finns, menar socionom Elisabeth Sundström Graversen och psykolog Bo Hejlskov Elvén. Med nya boken Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar vill de ge socionomer och handläggare ökad kunskap i bemötande av denna klientgrupp.
Närmare sju av tio socialsekreterare har ingen utbildning inom neuropsykiatriska diagnoser. Socionomutbildningen innehåller ingenting om denna klientgrupp. Samtidigt beräknas cirka 200 000 personer i Sverige ha en neuropsykiatrisk diagnos. Det syns sällan utanpå, men konsekvenserna av funktionsnedsättningen blir ofta synliga. Nya socialtjänstlagen, som väntas träda i kraft under året, lyfter vikten av tillgänglighet och att alla ska kunna delta trots funktionsnedsättning.
– För att upptäcka deras begränsningar behöver vi ta på oss rätt glasögon och skapa en tillgänglig miljö för att säkra att personer med npf inte får sämre stöd än andra. I deras fall handlar det inte om rullstolsramper, utan om bemötande, säger socionom Elisabeth Sundström Graversen.
Riksförbundet Attentions enkät- och intervjustudie visar att tillfrågade handläggare inom socialtjänsten uppskattar att mer än 50 procent av deras klienter har en npf-diagnos. Rapporter från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2014; 2019) visar att barn och unga med npf, i synnerhet adhd, är kraftigt överrepresenterade bland placerade barn. På SiS-hemmen hade 44 procent av de unga som medverkade i en undersökning diagnosen adhd.
– Den här boken fyller ett stort behov hos socialtjänsten. Vi måste ha kunskapen för att uppmärksamma klienter med npf och se vad de behöver för att kunna stötta dem, menar psykolog Bo Hejlskov Elvén.
Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar tar avstamp i socialtjänstens uppdrag, det som ligger till grund för arbetet och beslut om insatser för att sedan gå in på själva lagstiftningen. Hur ska man som professionell förhålla sig till alla de olika lagar som finns i dessa ärenden? Och hur kan man skapa bra möten och anpassa sitt beteende så att alla får den insats de behöver? Boken avslutas med ett antal personliga berättelser för att öka förståelsen om hur npf påverkar vardagen för familjelivet.
Om författarna
Elisabeth Sundström Graversen är socionom. Hon arbetar idag som kanslichef på Riksförbundet Attention och är ansvarig för ett treårigt projekt, Familjelyftet, med syfte att stärka föräldrar i familjer med npf och i deras möte med socialtjänsten. Hon har mångårig erfarenhet inom socialt arbete, bland annat som verksamhetschef för ett HVB-hem, och har även haft uppdrag som kommunalråd.
Bo Hejlskov Elvén är psykolog. Han har arbetat med funktionsnedsättningar och beteendeproblem i många år utifrån ett rättighetsperspektiv. Hans forskning vid Birmingham City University handlar om hur professionella och föräldrar tänker kring beteende och vad det innebär för kvaliteten i arbetet.
Om boken
Titel: Npf och socialtjänsten – lagstiftning, bemötande och anpassningar
Utgivning: 11 januari 2021
ISBN: 978-91-7741-199-4
Sidor: 112
Pris: 245 kronor exkl. moms
Boken finns hos bokhandlare på nätet och i butik samt på www.gothiakompetens.se
Pia Leufstedt
Projektledare Marknad Vård & Omsorg
pia.leufstedt@gothiakompetens.se
072-050 39 04
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Taggar:
