Vuxna måste bli bättre på att prata om sex utan att föra vidare tabun.

Pekpinnar och varningar leder till att ungdomen lämnas ensam, orolig och vilsen och får testa sig fram utan trygghet och kunskap om att värna sig själv, lära sig njuta av livet, sexualiteten och relationer.

Vi behöver bygga upp en mental förberedelse och se till att säkerhetsarbetet i skolan sker systematiskt och kontinuerligt samt fånga upp psykisk ohälsa och hantera oro kring elever.

Motiverande samtal är ett kraftfullt verktyg i ett modernt ledarskap som får andra att växa och utvecklas.

Ju mer MI-anda du visar som chef och ledare, desto mindre friktion och svårigheter i den relationella delen kommer du att behöva hantera.

Jag hoppas att de som använder MI-metoden ska känna sig trygga i utmanande samtal och hitta vägar förbi utmaningar.

Jämställdhetsperspektivet behöver genomsyra både förhållningssätt och undervisning. Det kräver medvetenhet och reflektion av lärare.

Jag hoppas att boken kan bidra till en undervisning som genomsyras av jämställdhet.

Jag vill försöka sätta ord på det pedagogiska ledarskapets nycklar i relation till både barn och vuxna.

Den tidigare rådande förskolekulturen att alla gör samma sak oavsett utbildning gör att många känner sig osäkra på hur de ska ta sig an sitt ledarskapsansvar.

Barn som placeras bär på en extra skörhet och har svåra upplevelser i sin ryggsäck som behöver hanteras och härbärgeras. Såväl handläggare som familjehem har ofta en bred kunskap om placerade barns villkor. Genom att tillföra fördjupad kunskap om npf kan vi få en utökad förståelse för den komplexitet som familjehemsuppdraget utgör.

Skolans arbetslag är kärnan i många lärares kompetensutveckling. Jag vill därför att Grundskoletidningen konkret ska kunna bidra till lärarnas utveckling.

Det råder stor brist på kunskap om insatser för förändring när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Vi har arbetat länge med detta och vet att det i många svenska kommuner sedan flera år pågår ett aktivt familjearbete med familjer som lever i en hederskontext men att arbetet sker med skiftande kvalitet. Det råden en stor osäkerhet om hur man ska möta dessa familjer så vår arbetsmetod är efterfrågad.

Vi vet att både varaktig förändring och säkra återföreningar är möjligt. I vår bok visar vi ett teambaserat, humanistiskt och rättssäkert arbetssätt med jämställda insatser för familjer med en hedersproblematik.

Med utmärkelsen Årets Förskolekraft vill vi lyfta de många fantastiskt skickliga pedagoger och rektorer som arbetar i förskolan. Och Malin Gummesson är en av dem.

Jag är jätteglad för utmärkelsen och att mitt arbete blir uppmärksammat och uppskattat. Det känns roligt att jag som arbetar på en liten landsbygdsförskola i lilla Vireda kan bli uppmärksammad nationellt.

Vi måste alltid ha med oss att vi som lärare påverkar väldigt många människor varje dag. Det är en fantastisk möjlighet att kunna inspirera och väcka lust att lära hos eleverna. Vi hoppas att den här boken kan förmedla den lusten.

Tolerant blir man mot mat man äter regelbundet, inte genom att undvika viss mat. Redan före ettårsdagen ska barn regelbundet få smaka på olika livsmedel. På så sätt minskar risken för att utveckla allergi mot mat.

Det går att vända en skola även om man har alla odds mot sig. Det kräver tid, engagemang och kreativt tänkande.

Ställ alltid frågan ”På vilket sätt gynnar det här elevernas inlärning?” Om det inte gör det, då ska vi inte heller lägga tid på det. Oavsett om förvaltning eller politiker trycker på. Stå på dig.

Vi vet från forskning att högläsning och berättande kan fungera språkutvecklande om barnen får samtala om det som berättas.

Alla behöver inte göra allt. Videosamtal fungerar bra för vissa terapeuter och klienter och mindre bra för andra. Det är viktigt att göra individuella bedömningar av när videoformatet är till hjälp och när det inte är det. Jag vill lyfta terapi via skärm som ett alternativ som kan ha flera fördelar, men skärmen har inte huvudrollen, det har klienten.

Visst finns det nackdelar med videobaserad terapi, men det finns det också med terapirummet. Vi är bara så vana vid att acceptera dessa som ofrånkomliga villkor för terapi att vi inte problematiserat dem.

Genom att eleverna förstår sina lärstrategier kan de också bättre hantera skolans krav och olika lärsituationer. De får en ökad tilltro till sin egen förmåga.

Ju mer vi kan lära oss om elevernas sätt att lära sig desto bättre kan vi stötta. Det hjälper dem att ta till sig kunskap.

Med genomtänkta miljöer i förskolan kan vi få stöttning i undervisningen, ge barnen förutsättningar att leka och lära och en hjälp till att arbeta med utbildning under hela dagen.

Fosterdiagnostik är svårt! Den snabba utvecklingen av utvidgade fosterdiagnostiska metoder ger nya valmöjligheter och kräver att professionen har god kunskap om de olika metoderna samt kunskap om vad det innebär för att gravida och par ska kunna göra ett informerat val.

Det saknas en modell för ett kvalificerat rådgivande samtal som mödrahälsovården i alla regioner kan använda när gravida och par behöver ta ställning till fosterdiagnostik. Med vår bok vill vi samla informationen och peka på olika modeller som barnmorskan kan använda inför och under de svåra samtalen.

Metoden Färdighetsträning handlar om hur känslor och kognition fungerar och hur man på ett systematiskt sätt kan arbeta med att hantera känslor.

Det har gått en smula inflation i begreppet kollegialt lärande. Alla diskussioner och workshops inom skolan är inte kollegialt lärande.

Vi behöver resonera, diskutera och problematisera erfarenheter men även pröva för att sedan ta den erfarenheten tillbaka till gruppen och diskutera hur det gick, på djupet. I det kollegiala lärande släpper vi inte taget utan vi fortsätter envist att fördjupa oss.

Vi vet att modellen är en framgångsfaktor för att skapa ett förebyggande och främjande elevhälsoarbete.

Ett vanligt misstag är att man tvingar in EHM-modellen i ett gammalt tänk om vad elevhälsan är. EHM innebär att förändra arbetssätt och tankesätt i grunden.

EHM är inte bara en insats för stunden. Modellen behöver integreras i skolans övergripande arbete och det kräver ett systematiskt arbete.

Oavsett var man bor i vårt land har varje enskilt barn rätt till ett språk som möjliggör delaktighet och inflytande i förskolan och därmed i sin vardag.

I och med det demokratiska uppdraget och ansvaret är förskolan en avgörande plats för barns möjligheter att utveckla handlingskompetens och språk för att göra sina röster hörda.

Jag vill att alla elever ska få möjlighet att höra till, delta, lära och prestera i gemenskap.

Skolans fokus på anpassningar har gjort att undervisningen kommit i skymundan.

Med en differentierad undervisning hamnar fokus på möjligheter istället för svårigheter och på att möta eleverna som grupp samtidigt som man ser varje elev. 

Psykisk ohälsa hos de yngsta barnen förbises. De kan inte själva förklara för oss att de är stressade, oroliga eller ledsna. De kan inte ringa till BVC eller söka BUP. Det är alltid någon annan som måste söka hjälp i deras ställe.

Som titeln anger vänder sig boken inte till psykiatriker, inte heller till psykologer. Den vänder sig faktiskt till i stort sett alla andra förutom dem.

Alla som arbetar inom förskolan ska skapa möjligheter för barn att använda och utveckla sitt nationella minoritetsspråk och en kulturell identitet.

Vi ska arbeta för att alla barn i vårt land ska få känna stolthet och glädje över sitt språk och sin kultur.

Vårt uppdrag inom vården är att på ett respektfullt sätt bemöta kvinnor med övervikt eller obesitas. Målet är att graviditeter och förlossningar ska kunna genomföras på ett så tryggt och säkert sätt som möjligt, både för kvinnan och för barnet.

Särskilt begåvade lär sig mycket mer abstrakt och komplext än andra. Det räcker inte att läraren ger dem svårare uppgifter. Om de inte får stimulans på rätt sätt är risken stor att de förlorar all motivation.

De elever som upptäcks har ofta föräldrar som är verbalt starka och tar strid för att få hjälp. Många flickor, nyanlända, traumatiserade eller elever som lever i socioekonomiskt utsatta områden, upptäcks sällan.

Vi behöver ta tillbaka vår pedagogiska förmåga att se de här eleverna. Det är ett systemfel att kunskapen inte lärs ut till blivande lärare.

Naturligt ledarskap handlar om att lära sig om vad i vår evolutionära bakgrund som kan hjälpa oss att leda bättre, men också om de sidor som kan ställa till problem för oss.

Vi behöver känna till hur ledarskap har formats genom evolutionen och hur det såg ut under den tid vi blev till som art för att kunna leda bättre.

Numer tar eleverna kontakt med oss i ett tidigare skede vid bekymmer, funderingar eller problem. Det är en enorm fördel att vi kan stötta innan deras bekymmer har gått för långt.