Friskisindex 2022 visar: 2 av 3 har förändrat sina träningsvanor under pandemin

En ökad polarisering märks i hälsoundersökningen Friskisindex 2022, som mäter hur stockholmarna mår. De som redan tränade mycket tränar mer medan hela 36 procent uppger att de tränar mindre eller har slutat träna.  
 
– Jag är bekymrad över att så många stockholmare rör sig mindre på grund av pandemin. Vi behöver bryta stockholmarnas stillasittande, få fler i rörelse och bidra till Stockholms återhämtning efter pandemin säger Andreas Strömberg, Friskis&Svettis Stockholms ordförande. 

​​​

Idag, den 29 mars, släpps rapporten Friskisindex som mäter stockholmarnas välmående utifrån parametrarna rörelse, glädje och gemenskap för att skapa ett totalmått på hur vi mår. Tre mätningar har utförts av Novus på uppdrag av F&S Stockholm 2020-2022; en före, en under och en under avtagande coronapandemi. Resultaten stöds även av Folkhälsomyndighetens senaste rapport, Folkhälsans utveckling 2022, som visar att svenskar mår bättre och lever längre, men att det finns stora skillnader inom landet. 
 
Årets Friskisindexundersökning visar att 67 procent av stockholmarna har förändrat sina träningsvanor, varav 18 procent tränar mer, men dubbelt så många, 36 procent, tränar mindre eller har helt slutat att träna under pandemin. I hög grad är det de som redan tränade mycket som nu tränar ännu mer och de som redan tränade lite som tränar ännu mindre eller har slutat helt. 
– Det är oerhört viktigt för folkhälsan att vi nu lyckas bryta det stillasittande som många hamnat i efter två års distansarbete. Vi på Friskis&Svettis ska göra det vi kan, men vi uppmanar också politiker, opinionsbildare och arbetsgivare att göra gemensam sak med oss – den här frågan är så viktig och måste upp på dagordningen, säger Andreas Strömberg. 
 
Träna en gång i veckan och bli gladare! Rörelse, glädje och gemenskap korrelerar. All rörelse räknas. 
Det finns en tydlig korrelation mellan träningsfrekvens och upplevd glädje. Den som tränar mer är också gladare. Och vi ser en brytpunkt: Gruppen som tränar en gång i veckan mår bra, enligt indexet, medan de som tränar mindre än så mår sådär. Men all rörelse räknas. Den största skillnaden upplever den som går från inget till något.  
– Vi ser glädjeeffekter både i stunden när man tränar som bland annat beror på hormoner, men även på lång sikt så ökar motståndskraften mot depression, säger Anders Wallensten, folkhälsoexpert, epidemiolog och läkare.

Stockholmarna har börjat återhämta sig efter pandemin, särskilt de äldre mår lite bättre igen.
Förra året, under pandemin, såg vi en dipp i välmåendet bland stockholmarna, och särskilt de äldre. Den trenden har nu vänt, framförallt bland de äldre (70-84 år). En sannolik förklaring är att de äldre drabbades extra hårt av pandemins restriktioner men nu kan röra sig mer fritt igen.
– De äldre har hittat nya tekniker för hur de umgås med sina nära och kära, men de har säkert fått tillbaka hoppet när pandemin börjar ta slut, säger Liria Ortiz, psykolog och psykoterapeut.

Det finns en välmåendeklyfta beroende på socioekonomiska faktorer
Friskisindex visar att det finns en välmåendeklyfta i Stockholm. Hälften av stockholmarna, 50 procent, återfinns i den grupp som enligt definitionen ”mår bra”, medan 13 procent hamnar i gruppen som mår dåligt. I den grupp som mår dåligt finns en överrepresentation av personer som har låg utbildning, låg inkomst, bor i ensamhushåll och står utanför arbetslivet. Personer med lägre socioekonomisk position har ett sämre hälsoutfall och det finns en risk för att systematiska skillnader kvarstår i framtiden.
– Det här bekräftar det vi ser i mycket annan forskning, att socioekonomi påverkar måendet både fysiskt och mentalt. Tillgänglighet är nyckeln, kopplat till kunskap, tid och pengar, säger Carl Johan Sundberg, professor i arbetsfysiologi vid Karolinska Institutet.  
 
Även Folkhälsomyndighetens årsrapport, Folkhälsans utveckling 2022, visar på generellt god hälsa i landets befolkning, men lågutbildade personer födda utanför Norden mår sämre.
— Det finns systematiska skillnader i vilka förutsättningar människor har för att ta del av den förbättrade hälsan. Det handlar om saker som ekonomi, boende och utbildning, säger Karin Engström i ett uttalande, utredare på Folkhälsomyndigheten som deltagit i arbetet med den rapporten.

För mer information 
Vill du intervjua F&S Stockholms ordförande Andreas Strömberg eller någon av de fyra experter som är knutna till undersökningen? Kontakta Josefin Engfelt, press- och PR-ansvarig F&S Stockholm 0708-48 81 82, josefin.engfelt@sthlm.friskissvettis.se


Folkhälsoexpert Anders Wallensten 
Psykolog Liria Ortiz 
Fysiologiprofessor Carl Johan Sundberg
Träningsforskare Jessica Norrbom

Om Friskisindex Stockholm
Friskisindex mäter stockholmarnas välmående utifrån frågor om rörelse, glädje och gemenskap. Svaren läggs ihop till ett Friskisindex mellan 0 och 100. Personer med Friskisindex 0-50 mår dåligt, Friskisindex 51-75 mår sådär och Friskisindex 76-100 mår bra. https://www.friskissvettis.se/stockholm/friskisindex  
 
Friskisindex Stockholm är framtaget av beteendevetare och statistiker. Riktlinjerna för fysisk aktivitet följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer samt aktuell forskning. Mätningen görs årligen av Novus, på uppdrag av Friskis&Svettis Stockholm, och utfördes för första gången i februari 2020, som en nollmätning. 
 
Årets rapport genomfördes i januari - februari 2022 och visar bland annat på skillnaderna i Friskisindex mellan 2020, 2021 och 2022. I mätningen genomfördes 2200 respektive 2033 och 2130 intervjuer och respondenterna är ett representativt urval mellan 18 och 84 år i Stockholms kommun. Friskisindex Stockholm kommer att genomföras varje år. Alla som vill kan ta reda på sitt eget mått av välmående. Gör testet här: http://ditt.friskisindex.se/ 

Folkhälsomyndighetens rapport Folkhälsans utveckling 2022 visar att andelen i befolkningen som uppger att de har en god hälsa ökar något under perioden 2006 till 2021 och var 74 procent år 2021. Män uppger, trots kortare medellivslängd, i högre uträckning än kvinnor en god hälsa.
Länk: https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2022/mars/skillnader-i-livsvillkor-paverkar-folkhalsans-utveckling/

2018 presenterade regeringen det folkhälsopolitiska mål som ska uppfyllas senast 2048 som innebär att det ska ”skapas samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”. Med nuvarande takt uppnås inte målet. Insatser inom alla delar av välfärdssektorn krävs, såsom utbildning, arbetsmöjligheter och bostäder.

Om Friskis&Svettis  
Friskis&Svettis är en folkrörelse med över en halv miljon medlemmar. Vi finns för att ge alla som vill möjlighet att hitta sin egen rörelseglädje. Vi vet att det krävs både rörelse, glädje och gemenskap för att människor ska må bra. Alla tre delarna behövs. Tanken är grundläggande i Friskis&Svettis idé, och är precis lika viktigt idag som när föreningen startades 1978.  
 
F&S Stockholm är Sveriges största medlemsägda idrottsförening med 70 000 medlemmar som drivs av 1420 ideella funktionärer och 130 medarbetare på 16 träningsställen runt om i Stockholm. Vårt mål är att beröra varje stockholmare och få hela Stockholm i rörelse. Genom vår undersökning Friskisindex mäter vi hur bra stockholmarna mår utifrån rörelse, glädje och gemenskap. All rörelse räknas!  

Taggar: