Investera i förebyggande hälsa för att bryta ohälsopandemin och frigöra resurser till välfärden

Idag har nästan halva svenska befolkningen en kronisk sjukdom. Merparten av dessa sjukdomar går att förebygga med förändrade levnadsvanor. Det är nu hög tid att satsa mer på prevention för att minska både lidande för enskilda och belastningen på svensk sjukvård och på samhället. Förbättringspotentialen är stor. Till exempel går idag endast 3 procent av hälso- och sjukvårdsbudgeten till förebyggande insatser. Vi behöver tänka nytt och efterlyser ett ökat fokus på förebyggande friskvårdsinsatser för att frigöra resurser till välfärden. Vi föreslår en bred satsning, från olika aktörer, för att bryta ohälsopandemin.

Den växande folkhälsoproblematiken har lika stora effekter på ekonomin som Coronapandemin, enligt en rapport från McKinsey. I Sverige har nästan halva befolkningen en kronisk sjukdom och en fjärdedel av befolkningen har två eller fler. Enligt WHO utgör kroniska sjukdomar den tyngsta sjukdomsbördan i världen och antalet drabbade ökar i takt med att vi lever längre. Förutom att individer och deras anhöriga drabbas så utgör kroniska sjukdomar en stor belastning på Sveriges sjukvårdsbudget. I dagsläget går 85 procent av hälso- och sjukvårdens samlade resurser till behandling av kroniska sjukdomar och följdsjukdomar till dessa.

Kroniska sjukdomar kan förhindras genom ändrade levnadsvanor vad gäller kost, fysisk aktivitet, rökning, sömn och stress. Det har konstaterats i åtskilliga rapporter. För varje krona spenderad på förebyggande insatser kan man förhindra att behöva lägga sex kronor på sjukvård, enligt en OECD-rapport. Pandemins effekter gör det än mer angeläget att stärka folkhälsan och arbeta proaktivt för att frigöra resurser till sjukvården.

Förekomsten av sjukdomar och människors förutsättningar att förändra sina levnadsvanor är ojämlika kopplat till utbildning och socioekonomisk situation. Här behöver många få stöd för att lyckas. Dessutom behövs politiska beslut och samhällsengagemang som möjliggör fysisk aktivitet; fler idrottstimmar i grundskolan, god tillgänglighet till idrottsanläggningar och en genomtänkt stadsplanering för ett närsamhälle som främjar spontan lek, rörelse och idrott för barn, unga och vuxna.

För att lyckas vända utvecklingen krävs ökade insatser från många olika aktörer, inklusive näringslivet, som kan för att bana väg för nya innovationer. För att ha kapacitet att arbeta både preventivt och reaktivt behöver fler aktörer samarbeta och bidra med friskvårdsinsatser, samhällsplanering, innovativa produkter och tjänster och finansieringsmodeller.

Ett sådant exempel är en pågående friskvårdssatsning för att förebygga typ 2-diabetes, på uppdrag av Region Stockholm. En unik finansieringsmodell, en så kallad hälsoobligation, är framtagen av SEB, Skandia och Health Integrator. Den möjliggör att man idag kan investera i en förbättrad folkhälsa med framtida besparingar som grund för investeringen.

Satsningen går ut på att fånga upp personer i riskzonen för diabetes typ 2 och erbjuda dem ett individanpassat hälsoprogram, kliniskt validerat i en studie vid Karolinska Institutet. Ett stort antal välkända friskvårds-, och hälsoleverantörer har anslutit sig till projektet, däribland Sveriges största idrottsförening Friskis&Svettis Stockholm*.

Besparingspotentialen för friskvårdssatsningen beräknas vara 1,4 miljarder kronor per år under fem år för Region Stockholm. Om satsningen skulle genomföras på nationell nivå inom prediabetes finns potential att frigöra många miljarder kronor, som behövs till annat i hälso-

och sjukvården. Värdet blir gigantiskt om liknande satsningar skulle omfatta fler kroniska sjukdomar. Detta är ett exempel på vad nytänkande och samarbete kan leda till.

Vi föreslår att:

• Politiker och beslutsfattare inom hälso-, sjuk- och friskvård, stadsplanering, idrott och skola måste sätta upp tydliga mål för att möjliggöra och öka fysisk aktivitet för att förebygga sjukdomar
• Näringslivet och samhällsaktörer måste öka sitt engagemang och sätta upp konkreta mål för olika hälsofrämjande insatser
• Testa piloter inom förebyggande hälsa med hjälp av finansieringsmodeller baserade på utfall och innovationsdriven offentlig upphandling
• Hälso-och sjukvårdsbudgeten måste omfördelas så att en större andel går till preventiva insatser
• Använd digitalisering och AI som verktyg i omställningen från reaktivt till preventivt hälso- och vårdfokus

Givet läget måste vi tänka nytt. Att förhindra sjukdom är en vinst för alla.

Christina Fjellström, Ordförande, Riksförbundet HjärtLung Stockholms län

Emma Henriksson, Ordförande, Storstockholms Diabetesförening

Helena Kolvik, Generalsekreterare, Stiftelsen Beat Diabetes

Lars Eriksson-Svensk, VD, Midnattsloppet Nordic

Micke Thorén, VD, En Svensk Klassiker

Andreas Strömberg, Ordförande, Friskis & Svettis Stockholm

Fredrik Söder, VD, Health Integrator


*Friskis&Svettis Stockholms bidrag i folkhälsoprojektet
Region Stockholm gör en långsiktig friskvårdssatsning för att förebygga folkhälsosjukdomar som exempelvis typ 2-diabetes. Via en digital hälsoplattform från Health Integrator får deltagarna tillgång till ett stort antal hälsotjänster och leverantörer inom områden som fysisk aktivitet, kost, sömn och stresshantering. Deltagarna kan där välja att köpa FaR-kortet (Fysisk aktivitet på recept) på F&S Stockholm. 

Josefin Engfelt
PR-ansvarig, +46 708 48 81 82, josefin.engfelt@sthlm.friskissvettis.se

Om Friskis&Svettis 
Friskis&Svettis är en folkrörelse med över en halv miljon medlemmar. Vi finns för att ge alla som vill möjlighet att hitta sin egen rörelseglädje. Vi vet att det krävs både rörelse, glädje och gemenskap för att människor ska må bra. Alla tre delar behövs. Tanken är grundläggande i Friskis&Svettis idé, och är precis lika viktigt idag som när föreningen startades 1978. 

F&S Stockholm är Sveriges största idrottsförening med 90 000 medlemmar, 1400 ideella funktionärer, 150 medarbetare och 16 träningsställen runt om i Stockholm. Vårt mål är att beröra varje stockholmare och få hela Stockholm i rörelse. Genom vår undersökning Friskisindex mäter vi hur bra stockholmarna mår utifrån röelse, glädje och gemenskap. All rörelse räknas! 

Taggar: