Det som sticker ut i resultatet är att många elever är osäkra på varför de får de betyg de får. Det pekar på ett behov av tydligare dialog mellan elev och lärare. Betyg handlar inte bara om siffror, utan om förståelse för vad som ligger till grund för betyget.

USA har länge varit ett favoritland för svenska utlandsstuderande, men den politiska turbulensen i år i kombination med osäkra visumregler och angrepp på olika lärosäten kan ha bidragit till det kraftigt minskade intresset. Vi märker av att vi får fler frågor från studenter om hur det kommer se ut framöver. Därför är det kanske inte så konstigt att intresset för att studera i länder närmare Sverige ökar, det är en annan trygghet.

Trots att en utbildning till ett bristyrke med stor säkerhet leder till jobb, är det tydligt att det inte är de utbildningarna som eleverna är mest nyfikna på. Om Sverige ska kunna möta framtidens kompetensbehov krävs en tydligare koppling mellan gymnasieval och det arbetsmarknaden efterfrågar. Här spelar både skola, arbetsgivare och politiker en avgörande roll, inte minst för att öka antalet lärlingsplatser där behovet är stort. Fler lärlingsplatser kan skapa större intresse bland ungdomar för hantverksutbildningar.

De som söker sig till en YH-utbildning är ibland lite äldre och många vill vidareutbilda sig eller byta yrkesbana. Många har redan familj och ett försörjningsansvar, vilket kan bidra till att det är svårare att ta steget eftersom hushållets inkomster ofta minskar under studietiden.