Dela

Kontakt

  • Christina Backman

    Ordförande, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse



    0727-19 70 45
  • Citat

    Det bästa vore att kunna testa med ett blodprov, eftersom det är så enkelt att ta
    Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
    Ett tio år gammalt prov kan idag ge svar på väldigt många fler frågor än när det togs. Hur kvaliteten på proverna skiljer sig åt över tid beror till 70 procent på hur de har hanterats. Ju mer processen kan automatiseras, desto bättre för kvaliteten.
    Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
    Om några proteiner visar sig typiska för till exempel olika stadier av tumörutveckling eller för tumörer som bildar dottertumörer i ett visst organ, så skulle de kunna användas i diagnostisering av malignt melanom och för att bedöma vilka patienter som riskerar återfall. Kanske kommer de också att kunna användas för att utveckla ny behandling
    Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
    Det handlar om att lära sig att styra med joysticks. Jag som har arbetat med mikrokirurgi i över tio år måste delvis lära om. För nästa generation kirurger, som får lära sig den här tekniken från början, blir det nog lättare. Vi tränar genom att bl.a. sy ihop små silikonslangar,
    Maria Rydevik Mani, plastikkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
    Om cirka ett år bör vi kunna använda den regelbundet. Tekniken medför ökad precision och vi hoppas kunna behandla nya patientgrupper, patienter som vi inte kan operera idag för att de har för små eller för skadade kärl. Det gäller till exempel diabetespatienter med komplexa sår och patienter som har sår på armar eller ben efter canceroperation. I de fallen måste man flytta en bit vävnad för att täcka såret. För att det ska fungera krävs att man syr ihop åtminstone en artär och en ven. Det är svårt med dagens metoder. Med den nya roboten hoppas vi kunna arbeta med mindre kärl och med större precision vilket kan öka chanserna att lyckas.
    Maria Rydevik Mani, plastikkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
    Benbildningen sker i mikromiljön invid det keramiska materialet. Vi tror att signaler mellan olika celler är med och styr och bidrar till att öka stamcellernas förmåga att fästa vid keramet och att dela sig
    Peter Thomsen, professor vid Avdelningen för biomaterialvetenskap, Sahlgrenska akademin
    Vi arbetar med mycket små cellmängder. Med den nya utrustningen kan vi, istället för att leta efter DNA- eller RNA-sekvenser2 i ett helt cellprov, dela provet i pyttesmå droppar som var för sig bara innehåller en eller ett par DNA- eller RNA-strängar. Det ökar möjligheten att hitta sekvenser som det finns väldigt få av. I större prover försvinner de lätt bland andra vanligare sekvenser
    Peter Thomsen, professor vid Avdelningen för biomaterialvetenskap, Sahlgrenska akademin.
    Min främsta drivkraft är att öka livskvaliteten för de unga patienterna, men forskningen kring dem ger också kunskap som kan hjälpa oss att minska risken för benskörhet generellt
    Diana Swolin-Eide, Barnläkare och docent vid Avdelningen för pediatrik vid Sahlgrenska akademin, FoUU-chef Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    Den nya maskinen ger mer detaljerade mått på benstruktur och hållfasthet. Hos barn med diabetes undersöks idag inte bentäthet och vi vet inte varför personer med diabetes i högre utsträckning drabbas av frakturer. Med ökad förståelse för benbildningsprocessen kan vi kanske förebygga osteoporos generellt och förbättra vården för till exempel anorexi-patienter och för tidigt födda.
    Diana Swolin-Eide, Barnläkare och docent vid Avdelningen för pediatrik vid Sahlgrenska akademin, FoUU-chef Sahlgrenska Universitetssjukhuset
    Vad är det som händer när en benmärgscell går från att ha normalt antal kromosomer till att få många fler? Och varför sorteras den inte bort av kroppens skyddsmekanismer? Vi undersöker kromosomerna i cancercellerna och försöker spåra vad som har hänt med dem
    Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
    Hur alla de celler som inte växer i odling ser ut vet vi inget om
    Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
    ”För äldre kanske det är lättare att acceptera biverkningar, men detta handlar om små barn med hela livet framför sig. Därför skulle det vara väldigt värdefullt att hitta en bättre behandling
    Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
    Vi hoppas kunna få en ordentlig genomlysning av vilka molekyler som härrör från olika bakterier. Vi ska också ta reda på vilka av dem som kan mätas i blod och om någon kan kopplas till risk för tjocktarmscancer
    Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola
    Med den nya masspektrometern ökar vår analyskapacitet. Dessutom är den känsligare, den kan hitta riktigt små mängder av specifika molekyler i komplexa prover. Det är också bra för oss att kunna analysera olika typer av prover på olika apparater
    Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola
    Om vi hittar samband kan de ge uppslag till vidare forskning som ger ökad kunskap om både hur livsstil påverkar cancerrisk och de mer detaljerade mekanismerna bakom hur detta hänger ihop.
    Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekiniska högskola
    Med TMA-maskinen blir metoden standardiserad vilket ökar säkerheten i våra resultat. Dessutom medför den att det går åt såväl mindre mängd vävnad, som tid och mängd kostsamt reagensämne
    Ingrid Hedenfalk, docent vid Lunds universitet.
    Den klarar upp till sju färger vilket gör att vi kan undersöka flera proteiner samtidigt. Vi kommer till exempel att kunna se tumörproteiner på cancerceller och normala proteiner på andra celler i samma preparat.
    Ingrid Hedenfalk, docent vid Lunds universitet.
    Det handlar om att immunförsvaret gör en feltolkning av vissa virus och börjar bekämpa kroppens insulinproducerande celler och därmed kroppens förmåga att reglera blodsockernivån
    Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
    Barnen får insulin varje dag under tre års tid för att immunförsvaret ska förstå att insulin är ofarligt. Efter tre år är den mest kritiska perioden passerad. Vi följer barnen tills de är sju år för att se om det fungerar
    Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
    Tack vare anslaget kan vi nu låta tillverka en avancerad robot som analyserar alla fyra proverna samtidigt utan att använda radioaktiva ämnen. Roboten medför också att testerna kan utföras med betydligt mindre mängder blod vilket är särskilt positivt när det handlar om små barn
    Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
    Sedan 1982 har Lundbergs Forskningsstiftelse delat ut nära en miljard kronor i anslag för att stärka forskningen inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Stiftelsen har varit och är mycket viktig för sjukvården i Sverige. Det här året är inget undantag, då vi har tilldelat 13 forskare och deras forskningsområden anslag. Det känns naturligtvis väldigt bra och viktigt för den framtida vården
    Christina Backman, ordförande för Lundbergs Forskningsstiftelse
    Det är mycket glädjande att Lundbergs Forskningsstiftelse årligen kan stötta och hjälpa till att utveckla den framtida sjukvården i Sverige. Dagens forskning är morgondagens sjukvård
    Olle Larkö, styrelseledamot i Lundbergs Forskningsstiftelse
    Nu kan vi få mer kunskap om hur viruset som orsakar vinterkräksjuka tas upp i celler. Jag hoppas att det tar oss ett steg närmare ett vaccin
    Göran Larson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin
    Förut var materialet som snittats förlorat. Med den nya utrustningen finns alla snitt kvar. Det betyder att forskaren kan gå tillbaka och titta på det igen, eller undersöka en annan del av vävnaden som hen från början kanske inte trodde var så viktig
    Julia Fernandez-Rodriguez, forskare vid och manager för CCI
    När man ska byta ett knä måste man se alla tre lederna tillsammans för att kunna återställa de mekaniska förutsättningarna. Att få en hel bild från början sparar mycket arbete för röntgenpersonalen och patienten slipper röntgas flera gånger
    Henrik Malchau, Professor vid Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska akademin
    Under de åren växer skelettet allra mest och celldelningen är intensiv vilket gör patienten mycket känslig för strålning just då. Det är ett skäl till att en metod med minskad stråldos är väldigt värdefull
    Henrik Malchau, Professor vid Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska akademin
    På många byggarbetsplatser är halterna av damm fortfarande höga. Dessutom har lungcancer hos icke-rökare ökat och man vet inte riktigt varför. Det kanske beror på arbetsmiljön, kanske på andra typer av luftföroreningar
    Anna-Carin Olin, Professor och överläkare
    Vi vill analysera proteiner och mönstret av fosfolipider, som finns i det vätskeskikt som täcker de små luftvägarna och som avspeglas i de utandade partiklarna. Det finns flera hundra olika lipider i detta vätskeskikt och med vår gamla utrustning har vi bara kunnat detektera fyra till fem fosfolipider. Med den nya masspektrometern hoppas vi kunna hitta många fler, kanske upp till ett 20-tal till
    Anna-Carin Olin, Professor och överläkare
    Jag skulle framför allt vilja ta reda på hur man skulle kunna behandla barn och vuxna olika. Man tänker idag inte på leukemi hos barn och vuxna som olika sjukdomar men det kanske man egentligen borde göra. Det finns olika former som är olika aggressiva hos barn och vuxna som skulle kunna bero på att det är olika gener som är aktiva, men man vet inte. Det skulle också kunna bero på skillnader i det oxidativa skyddet, men detta är fortfarande spekulation
    Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet
    Man kan alltså se hur cellerna förändras över tid i odlingen vilket är en stor fördel. Dessutom sparar det väldigt mycket tid. Det som mikroskopet gör på en timme skulle det ta oss två dagar att göra manuellt
    Kerstin Ebefors forskare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
    Stiftelsen bidrar verkligen till att lyfta västsvensk njurforskning till en helt ny nivå. Vi kan vara ett nav för njurforskning i Sverige och har muskler att samarbeta med viktiga aktörer
    Jenny Nyström, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
    Dagens terapi slår mot celler som delar sig snabbt. Problemet är att celler som är stamcellslika inte delar sig särskilt snabbt. De celler som överlever kan komma tillbaka med förnyad kraft och bilda nya tumörer. Om vi verkligen vill slå ut cancern måste vi hitta sätt att inaktivera generna som ger cellerna egenskaper som liknar de som stamceller har
    Anita Göndör, forskare Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet
    Med denna typ av anslag kan stiftelsen på ett bra sätt leva upp till sitt ändamål att stödja cancerforskning
    Christina Backman, styrelseordförande Lundbergs Forskningsstiftelse
    Proverna är värdefulla för oss eftersom det är svårt att få tag på material. Därför är det extra viktigt att de analyseras på bästa sätt. Kanske hittar vi något protein som skiljer sig åt helt i frisk jämfört med sjuk vävnad. Kanske ser vi en ändrad mängd av något. Därför är mätnoggrannheten så viktig
    professor Martin Englund vid Lunds Universitet.
    Jag är oerhört tacksam för förtroendet från Lundbergsstiftelsen. Anslaget bidrar i allra högsta grad till att vi kan fortsätta bedriva världsledande forskning om folksjukdomen artros där vi hoppas nå ett efterlängtat genombrott
    professor Martin Englund vid Lunds Universitet
    Ortopedisk forskning där man kopplar ihop epidemologisk och biologisk forskning är särskilt betydelsefull. Därför tycker vi också att den här donationen är så viktig
    Håkan Olsson, styrelsemedlem Lundbergs Forskningsstiftelse
    Vi är oerhört glada över att kunna bidra till denna unika och viktiga forskning som ligger på framkant såväl nationellt som internationellt. Max Ortiz Catalan verkar inom ett nytt och spännande område och vi hoppas att utrutsningen av det nya laboratoriet medför att Max och hans forskningsteam kan ta ytterligare betydelsefulla steg framåt
    Olle Larkö, styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Vi har fått in många bra ansökningar under året och är mycket imponerade av projektens ambitionsnivå. Anslagen med fokus på ortopodi och cancer har i år fått större del jämfört med njursjukdomar och anslagen är något färre i antal, men å andra sidan större i storlek. Under året har vi också kunnat konstatera att flera pågående projekt visat goda resultat och det är mycket glädjande
    Christina Backman, styrelseordförande Lundbergs Forskningsstiftelse
    Tillsammans med styrelseledamoten Håkan Olsson har jag haft ansvaret att granska årets ansökningar. Med genomgående en mycket hög kvalitet har det varit svårt att välja ut vilka projekt som skulle få anslag. Det är inte lätt att lyfta fram något specifikt projekt, men något som låter extra spännande är förstås Tankestyrda robotproteser
    Olle Larkö, styrelseledamot Lundbergs Forskningsstiftelse
    Det känns otroligt roligt att laboratoriet nu blivit verklighet och att arbetet med uppbyggnaden påbörjats. Här kommer viktig forskning att kunna bedrivas under ledning av professor Jenny Nyström. Vi ser fram emot att följa det fortsatta arbetet och är övertygade om att denna donation kommer att göra skillnad för de alla tusentals människor som redan lider av och som kommer att drabbas av njursjukdomar
    Christina Backman, styrelseordförande IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    Satsningen ger oss en fantastisk möjlighet att lyfta njurforskningen vid Sahlgrenska akademin till nya höjder. Det känns både spännande och inspirerande och vi är oerhört tacksamma för förtroendet!
    Professor Jenny Nyström vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
    Det nya laboratoriet innebär en ny plattform som jag tror kommer att sätta Göteborg på njurforskningskartan ännu tydligare. Jag har under årens lopp på håll följt göteborgs-forskarna genom mitt arbete i Njurfonden och har den uppfattningen att de alltid håller mycket hög kvalitet
    Håkan Hedman, ordförande Njurfonden
    Det här är ett forskningsområde som vi tycker är väldigt viktigt och där vi är glada att kunna bidra med tydlig praktisk nytta, som kan komma många människor till del. Det är också ett bra exempel på vad vår stiftelse i grunden har som intention med sin verksamhet
    Christina Backman, styrelseordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    Stiftelserna har gett mig ögon. Redan efter en vecka kommer vi att kunna se var en tumör finns och följa enskilda cellers utvecklingsförlopp – 5 celler räcker för att vi ska kunna detektera dem med hjälp av maskinen
    Ramin Massoumi, professor på institutionen för laboratoriemedicin vid Lunds universitet
    Det har varit ett väldigt roligt uppdrag, som samtigt gett mig ett brett perspektiv på utvecklingen inom stiftelsens prioriterade områden, som ju är cancer, njursjukdomar och ortopedi. Vad gäller kommande trender inom medicinen är jag övertygad om att digitalisering, artificiell intelligens och robotisering av enkla vårdinsatser kommer starkt, liksom även individualiserade cancerbehandlingar. Hos oss i stiftelsen har ansökningar relaterade till dessa områden dock varit sparsmakade. Sjukvården är faktiskt hopplöst dålig på att ta till sig nya metoder, men vi får hoppas att detta snart ändras. Den närmaste tiden ser jag fram emot att lägga mycket kraft på att utveckla webb-platsen www.internetodontologi.se , den enda i sitt slag i världen för tandläkare
    Olle Isaksson
    Lundbergska Forskningsstiftelsen har alltid utmärkts av hög kompetens och stort engagemang. Vi tackar Olle Isaksson för många goda år tillsammans och önskar honom lycka till med nya, intressanta uppgifter! Samtidigt vill vi också välkomna Olle Larkö som tillträdande styrelsemedlem. Vi ser alla fram emot att få ta del av hans professionella meriter, som vi är övertygade om kommer att vara en stor tillgång i stiftelsens arbete
    Christina Backman, styrelseordförande IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    Vi är mycket nöjda med fördelningen av årets anslag, som väl motsvarar stiftelsens intentioner vad gäller såväl forskningsfokus som geografisk fördelning. Vi ser med spänning fram emot att följa projektens utveckling under kommande året
    Christina Backman, Styreleseordförande Lundbergs Forskningsstiftelse
    Det känns naturligtvis lite vemodigt att lämna styrelsen och det stimulerande uppdrag, som jag haft förmånen att ha. Samtidigt känns det tryggt att kunna lämna över just till Christina, som med sina erfarenheter och kunskaper kommer att bli en utsökt kompetent ordförande
    Björn Aschan
    Jag ser med stor glädje och spänning fram emot att ta mig an uppgiften som stiftelsens ordförande. Ambitionen är självklart att fortsätta förvalta de medel som står till buds på bästa sätt för största möjliga nytta
    Christina Backman
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp