Dela

Kontakt

  • Christina Backman

    Ordförande, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse



    0727-19 70 45
  • Citat

    När det gäller NET jobbar vi nu med att optimera metoden genom att anpassa behandlingsschemat. Vi tittar till exempel på mängden medicin vi ger varje gång, vilket tidsintervall mellan injektioner som fungerar bäst och mycket annat. Målet är att få största möjliga effekt på tumörvävnaden och samtidigt begränsa biverkningarna.
    säger Eva Forssell-Aronsson, professor i radiofysik vid Institutionen för Kliniska vetenskaper och verksam vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning vid Göteborgs universitet.
    Metoden kan användas för flera cancerformer. Det handlar om att utveckla de radioaktiva läkemedlen, att finna substanser som gör att de hittar och strålar främst på tumörcellerna och inte den friska vävnaden.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Tekniken, som är särskilt utvecklad för prekliniska studier, är väldigt ny. De här kamerasystemen har inte tillverkats tidigare och finns ännu bara på ett par ställen i Europa, vår blir troligen den första i Sverige.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi får bilder som visar olika saker från exakt samma ställe. Vi kan göra direkta jämförelser och till exempel se hur tumören har svarat på behandlingen och hur övrig vävnad har påverkats. Genom att kombinera PET-kamerans bild med MR-kamerans bild av samma vävnad kan vi upptäcka helt nya saker. Det är en väldigt betydelsefull finess med den här tekniken.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi studerar många olika faktorer. Ju mer vi förstår om vad som egentligen händer i tumören, desto bättre behandlingar kan vi utveckla. Och ju mer vi förstår om hur strålningen påverkar den friska vävnaden desto bättre blir vi på att minska risken för biverkningar.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi gläder oss över att det inkommit så  många bra ansökningar med hög kvalitet och att kunna ge angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar många människor väldigt hårt.
    kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Genomgående teman är behandling med målsökande terapier, AI där apparatur kan känna igen strukturer och utrustning för att kunna studera transplantationsresultat av njurar. Stiftelsens stöd är särskilt viktigt eftersom det ofta är svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning.
    ,säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    Alla med fetma får inte typ 2-diabetes och alla med typ 2-diabetes får inte njursvikt. Vi vet inte varför det är så. Jag tror det kan ha att göra med miljön i tarmen. Vad tarmbakterierna får att äta påverkar deras ämnesomsättning och vilka molekyler de producerar.
    säger Fredrik Bäckhed, professor vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska sjukhuset och akademin.
    Vi har kunnat köpa in en så kallad Seahorse, en maskin som gör att vi kan se hur effektivt mitokondrierna producerar energi ur näringen de får och hur energiproduktionen påverkas av olika ämnen.
    säger Fredrik Bäckhed.
    Så länge Th17-cellerna stannar kvar i lymfkörtlarna är allt lugnt. Det är när de vandrar ut i kroppen som både leder och skelett påverkas. Vi vet att östrogen får Th17-cellerna att stanna i lymfkörtlarna och nu ska vi ta reda på mer detaljer kring östrogenets inverkan.
    , säger Ulrika Islander, docent vid Institutionen för medicin, Göteborgs universitet.
    En hypotes är att östrogen påverkar förflyttningen av Th17-celler ut ur lymfkörtlarna genom att det skickar en signal till stromacellerna att producera mer eller mindre av någon viss molekyl. Just nu undersöker vi en möjlig sådan molekyl.
    säger Ulrika Islander.
    Den nya cellsorteraren sorterar cellerna effektivt, specifikt och sterilt. Till skillnad från en vanlig flödescytometer, som enbart identifierar olika cellpopulationer, placerar den flödescytometriska cellsorteraren dessutom olika celltyper i olika rör. Därmed kan vi odla de olika celltyperna vidare. I cellodlingen kan vi sedan stimulera stromacellerna med östrogen och undersöka vad som händer och vilka molekyler de producerar.
    säger Ulrika Islander.
    Vi har satt in bioprintat brosk under huden hos mus och sett att cellerna lever. Implantatet får till och med fungerande blodcirkulation med hjälp av konstruerade kanaler som vi ser kopplar in sig på djurets egen blodcirkulation.
    säger Lars Kölby.
    Brosk i olika delar av kroppen har helt olika egenskaper. Om vi ska tillverka en menisk till exempel får inte brosket vara för mjukt. Med nanoindentern kan vi mäta och se att brosket är hårt nog och tillräckligt böjbart.
    förklarar Lars Kölby
    Det är fantastiskt att vi från fettstamceller kan tillverka brosk som det till och med bildas blodkärl i. Vi kan ta fettvävnad från en patient och tillverka ett kroppseget broskimplantat, utskrivet i precis rätt form.
    avslutar Lars Kölby.
    När vi har renat fram T-cellerna och duplicerat dem i bioreaktorn ska vi testa ett helt nytt sätt att föra tillbaka dem till patienten. Vi ska injicera dem direkt i levern där tumören finns. Då undviker vi den utspädning i hela kroppen som uppstår när man ger T-celler intravenöst, vilket är vad man brukar göra. I det här första steget vill vi se om T-cellerna, när de injicerats i tumören, klarar att skilja tumörceller från friska celler.
    berättar Lars Ny
    För att få fram T-cellerna som ska injiceras krävs en till två personers arbete i fyra-fem veckor. Patienten måste få både för- och efterbehandling och övervakas noga genom hela processen. Vi hoppas kunna ta med två patienter i halvåret.
    tillägger Lars Ny.
    Jonas Nilsson följer med spänning arbetet från Perth: ​​​​​​​Ända sedan 2016, då vi fick första tecknet på att cellprodukter som vi själva tillverkat faktiskt kan döda melanomceller, har jag sett fram emot att kunna göra nytta för patienter med denna behandling.
    säger Jonas Nilsson, som med spänning följer arbetet från Perth:
    Nu ser vi fram emot att ta del av årets ansökningar. Vi har under årens lopp kunnat glädjas åt att dela ut medel till många angelägna projekt. Stiftelsen har varit och är väldigt viktig för den svenska sjukvården.
    säger Christina Backman, ordförande för Lundbergs Forskningsstiftelse.
    ”Man har tidigare trott att det räcker med att mäta testosteron i serum för att försäkra sig om att mängden i prostatan har minskat, men nu vet vi att mängden i serum inte behöver spegla mängden i vävnaden. Vi har också förstått att en prostatatumör, eller en dottertumör, själv kan tillverka aktivt könshormon eller aktivera hormon som kommer från blodcirkulationen”.
    Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
    ”Mellan den aktiva och den inaktiva formen av ett hormon kan det skilja så lite som en enda väteatom. Därför använder vi nu masspektrometri, en teknik som separerar de olika molekylerna utifrån deras vikt och som gör att vi kan mäta mycket låga halter av könshormoner i olika typer av prov, såsom blod, vävnad, urin och ryggmärgsvätska”.
    Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
    ”Skelettet börjar växa på ett okontrollerat och ostrukturerat sätt, blir skört och går lätt sönder. Det kan leda till både smärta, blödningar och kompression av ryggmärgen. Dessutom kan benet börja läcka kalciumjoner till livshotande nivåer”.
    Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
    ”Om vår hypotes är riktig kanske man kan få fram ett nytt läkemedel mot aggressiv prostatacancer som blockerar både testosteron och östrogen. Med mer kunskap om könshormoner kan vi också få effektivare behandling av andra hormonberoende cancerformer som bröst- och äggstockscancer”.
    Matti Poutanen, forskare på avdelningen för invärtes medicin och klinisk nutrition vid Sahlgrenska akademin.
    Den stora mängden information man får kan till exempel göra det lättare att avgöra vilket stadium en tumör befinner sig i. Med dagens metoder går det ofta att bedöma om en tumör är godartad eller elakartad. Det finns dock tumörer som ligger någonstans däremellan som är svårare att diagnosticera. I de fallen kan den här tekniken, som ger mer information om vilket tillstånd cellerna befinner sig i, resultera i bättre underlag till beslut om tumören måste opereras bort eller om den kan behandlas på annat sätt
    Nils Norlin, Biträdande forskare vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap och Lunds bioimaging center, Lunds universitet
    Även om vi i dagsläget kan läsa av alla gener som är aktiva vid en viss tid, så säger det inte så mycket om miljön som cellerna befunnit sig i. Den informationen kommer vi att få med den nya tekniken. Det är viktigt för tumördiagnostik men också inom hjärnforskningen.
    Nils Norlin, Biträdande forskare vid institutionen för experimentell medicinsk vetenskap och Lunds bioimaging center, Lunds universitet
    Man kan jämföra mikrovågstekniken med röntgen men den avbildar helt andra egenskaper. Röntgen är bäst på att avbilda skelettet, medan bilder på olika sorters mjuka vävnader ofta blir mindre tydliga. Med mikrovågor avbildar man vävnadens vatteninnehåll, vilket gör att man lättare kan undersöka mjuka vävnader, och till exempel upptäcka blod
    Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.
    I bröst med mycket körtelvävnad kan en tumör ligga inbäddad i körtelvävnaden och vara svår att upptäcka med röntgen. I mikrovågsområdet har tumören en betydligt högre kontrast mot omkringliggande vävnad, vilket gör att mikrovågstekniken har potential att fungera bättre än röntgen.
    Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.
    Genom att värma en tumör med mikrovågor till 40-44 grader och kombinera det med cellgifter och strålning blir behandlingen mer effektiv, den tar bättre. Ofta handlar det om tumörer som sitter på känsliga ställen och inte går att operera. Det svåra är att värma hela tumören men inte den friska vävnaden intill
    Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.
    Idag är det svårt att ställa diagnos på mindre muskelskador, de flesta får inte tillgång till en magnetkamera utan får gå till vårdcentralen och behandla med antiinflammatoriska läkemedel och vila, utan klara besked om när man kan träna igen. Risken är stor att man börjar för tidigt och skadan återkommer och förvärras.
    Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.
    Till skillnad från röntgenstrålning är mikrovågorna helt ofarliga. Det kommer att vara en portabel teknik, och billig. I vår del av världen kommer vården att förbättras när man kan utrusta ambulanser med mikrovågsutrustning, men jag ser stor användning även i utvecklingsländer. Med knappa resurser och utan tillgång till datortomografi eller magnetkamera, skulle en mikrovågsutrustning kunna vara till stor hjälp
    Andreas Fhager, docent i biomedicinsk elektromagnetik på Chalmers.
    Satsningen på datavisualisering och AI för lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik främjar också den framtida medicinska forskningen, något som ligger specifikt i vårt intresse. Den senaste tekniken kommer att användas och en lärsituation runt datavisualisering att skapas. Det finns en stor potential i det upplevelsebaserade lärandet och många fördelar med att Göteborgs universitet och Universeum samordnar sina insatser. Vi gläds åt tillsättningen av professuren med rekryteringen av Lena Pareto och ser fram emot att få följa utvecklingen av den här satsningen
    Christina Backman, styrelseordförande IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    På CBPR kommer medicinska och tekniska forskare att dela kontor och arbeta sida vid sida med att utveckla medicinsk teknik med patienten i centrum. Vi ska också samarbeta med alla andra olika parter som krävs i processen för att tekniken ska kunna implementeras kliniskt. Arbetet med att skapa det här unika centret har varit utmanande och stödet från Lundbergs Forskningsstiftelse är avgörande. Det innebär att vi kan ha den tekniska apparatur i absolut framkant, som vi behöver för att forska på och utveckla medicinsk teknik som övervinner rörelsehinder och lindrar smärta som beror på sensomotorisk funktionsnedsättning
    Max Ortiz Catalan, Föreståndare för CBPR
    Vi gläds över att fortsatt kunna bidra till att Max Ortiz Catalans världsunika medicinteknik utvecklas på bästa sätt. Det nya forskningscentrumet innebär goda förutsättningar för nära samarbete mellan forskare från olika discipliner, vilket gynnar den fortsatta forskningen
    Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    AML-cellerna har cirka 1 000 olika proteiner på sin yta. Vi arbetar med att ta reda på vilka eller vilket av de proteinerna det är som gör att cancern inte upptäcks. Om jag kan hitta och blockera just det proteinet så är antagandet och förhoppningen att immunförsvaret upptäcker cancercellerna igen
    Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
    Vi har hittat tre eller fyra proteiner som verkar intressanta. I nästa steg ska vi sortera ut celler som har dessa proteiner på sin yta. Det görs med en färgmarkerad antikropp som binder till proteinet. De celler som har en bunden antikropp separeras i en cellsorterare
    Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
    Inne i dragbänken är det ett undertryck vilket gör att inget kan komma ut från proverna vi arbetar med. Det är viktigt eftersom vi hanterar patientprover och behöver skydda oss från olika smittor, t ex Covid-19, som är aktuellt nu.
    Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
    Nu är det bara de som har störst behov och störst chans att leva ett långt friskt liv med en ny njure som kommer ifråga för transplantation. Men många av de som inte ens hamnar i kön för att de är för gamla eller för sjuka med dagens prioritering, skulle också få bättre livskvalitet med en transplantation
    Michael Olausson, professor på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin
    Njuren sköljs igenom med en lösning som har precis rätt sammansättning av salter, rätt pH-värde, rätt syremättnad, rätt tryck och rätt temperatur. Då avstannar de nedbrytande processerna och njuren återhämtar sig
    Michael Olausson, professor på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin
    När vi mäter efter en och tre månader ser vi ingen skillnad mellan en transplanterad gris och en kontrollgris
    Michael Olausson, professor på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin
    Om det fanns tillräckligt med organ så att även äldre och sjukare patienter skulle få en transplantation skulle överlevnaden kanske sjunka något. Men det skulle fortfarande vara mycket bättre än dialys. Dessutom skulle patientens livskvalitet öka betydligt
    Michael Olausson, professor på institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin
    Vi behöver hitta en positiv markör, något kännetecken på cellytan på just dessa celler, som gör att vi kan identifiera dem
    Lill Mårtensson Bopp, professor vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin
    Vi vill ta reda på om B-celler utan CD21 finns hos patienterna före behandlingen eller om de är en konsekvens av den. Då kan det bli möjligt att innan behandling med checkpoint-hämmare ta reda på om den enskilde patienten på grund av sina B-celler kommer att få immunrelaterade biverkningar.
    Lill Mårtensson Bopp, professor vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin
    Om det är B-celler utan CD21 som är inblandade i både ledgångsreumatism och de autoimmuna reaktionerna vid behandling med checkpoint-hämmare kanske man kan behandla genom att slå ut de B-cellerna
    Lill Mårtensson Bopp, professor vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Sahlgrenska akademin
    Det stora antalet ansökningar i år talar för hög aktivitetsgrad inom den medicinska forskningen. Det gläder oss att kunna ge angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar många människor väldigt hårt
    Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Det var en fröjd att läsa årets ansökningar. Konkurrensen var stentuff, ansökningarna visar upp forskning som kan resultera i en fenomenal sjukvård. Det är ofta svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, därför är stiftelsens stöd så kraftfull och viktig
    Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Tekniken ger oss en detaljerad karta över vävnaden. Vi kan se om läkemedelsmolekylerna samlas på vissa ställen i vävnaden eller om de är jämnt fördelade vilket har betydelse för medicinens effekt. Vetskap om var i tumören läkemedlet hamnar kan också ge en ledtråd till om tumören bildar egna kärl eller om bara vissa delar av den gör det
    Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
    Den nya jonkällan ger oss bilder med en upplösning på fem till tio mikrometer i stället för bilder med cirka 50 mikrometer mellan punkterna. Det blir en stor skillnad. Dessutom kommer analyserna att gå snabbare
    Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
    Jag försöker identifiera de reglerande proteinerna som utgör signaleringen mellan cellerna och gör att en tumör tar över ett organs blodkärl. Om man kan blockera den signaleringen och därmed stoppa tumören från att ta över blodkärl och i stället tvinga den att tillverka egna, kanske läkemedel som hämmar nybildning av kärl kan fungera över tid.
    Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
    Det behövs mer vetenskapliga data som visar att läkemedlet fungerar. Då kan fler läkare våga ge ALK-hämmare som första behandling och avstå cellgifter
    Ruth Palmer, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska Akademin.
    Med bioprintern kan vi lägga celler i olika lager för att sedan odla. En tumör består av en komplex blandning av celler. Där finns inte bara cancerceller utan också stödceller och immunceller till exempel. Med bioprintern kan vi kontrollera organisationen av de olika celltyperna. I vanlig cellodling dör cellerna om vi behandlar med ALK-hämmare men troligen inte i 3D-odlingen
    Ruth Palmer, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska Akademin.
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp