Citat

Det stora antalet ansökningar i år talar för hög aktivitetsgrad inom den medicinska forskningen. Det gläder oss att kunna ge angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar många människor väldigt hårt
Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
Det var en fröjd att läsa årets ansökningar. Konkurrensen var stentuff, ansökningarna visar upp forskning som kan resultera i en fenomenal sjukvård. Det är ofta svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning, därför är stiftelsens stöd så kraftfull och viktig
Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
Tekniken ger oss en detaljerad karta över vävnaden. Vi kan se om läkemedelsmolekylerna samlas på vissa ställen i vävnaden eller om de är jämnt fördelade vilket har betydelse för medicinens effekt. Vetskap om var i tumören läkemedlet hamnar kan också ge en ledtråd till om tumören bildar egna kärl eller om bara vissa delar av den gör det
Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
Den nya jonkällan ger oss bilder med en upplösning på fem till tio mikrometer i stället för bilder med cirka 50 mikrometer mellan punkterna. Det blir en stor skillnad. Dessutom kommer analyserna att gå snabbare
Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
Jag försöker identifiera de reglerande proteinerna som utgör signaleringen mellan cellerna och gör att en tumör tar över ett organs blodkärl. Om man kan blockera den signaleringen och därmed stoppa tumören från att ta över blodkärl och i stället tvinga den att tillverka egna, kanske läkemedel som hämmar nybildning av kärl kan fungera över tid.
Melinda Rezeli, Forskare, Lunds universitet, Institutionen för Biomedicinsk teknik, Avdelningen för Biomedicinsk teknik
Det behövs mer vetenskapliga data som visar att läkemedlet fungerar. Då kan fler läkare våga ge ALK-hämmare som första behandling och avstå cellgifter
Ruth Palmer, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska Akademin.
Med bioprintern kan vi lägga celler i olika lager för att sedan odla. En tumör består av en komplex blandning av celler. Där finns inte bara cancerceller utan också stödceller och immunceller till exempel. Med bioprintern kan vi kontrollera organisationen av de olika celltyperna. I vanlig cellodling dör cellerna om vi behandlar med ALK-hämmare men troligen inte i 3D-odlingen
Ruth Palmer, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi vid Sahlgrenska Akademin.
Stiftelsen har varit och är väldigt viktig för sjukvården i Sverige. Vi har kunnat glädjas åt att dela ut medel till många angelägna projekt. Nu ser vi fram emot att få ta del av årets ansökningar
Christina Backman, ordförande för Lundbergs Forskningsstiftelse.
Med hjälp av genteknik ska vi utrusta patienternas egna T-celler med en antikropp, en slags gripklo, så att de kan ta tag om molekylen och döda melanomcellerna
Jonas Nilsson, professor vid Sahlgrenska Cancer Center.
Bioreaktorn är som professor Balthazars maskin. Vi stoppar in patientens T-celler i en port. I en annan stoppar vi virus med gener för gripklon. Ut kommer en påse med miljontals T-celler med gripklo
Jonas Nilsson, professor vid Sahlgrenska Cancer Center.
Sjukvården borde kunna tillverka den här typen av terapi själv. Enligt mina beräkningar skulle priset då bli ca en tiondel så högt. Det kommer ändå att vara en avancerad behandling som man bara ger till dem som testat annat utan att få effekt
Jonas Nilsson, professor vid Sahlgrenska Cancer Center.
Det bästa vore att kunna testa med ett blodprov, eftersom det är så enkelt att ta
Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
Ett tio år gammalt prov kan idag ge svar på väldigt många fler frågor än när det togs. Hur kvaliteten på proverna skiljer sig åt över tid beror till 70 procent på hur de har hanterats. Ju mer processen kan automatiseras, desto bättre för kvaliteten.
Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
Om några proteiner visar sig typiska för till exempel olika stadier av tumörutveckling eller för tumörer som bildar dottertumörer i ett visst organ, så skulle de kunna användas i diagnostisering av malignt melanom och för att bedöma vilka patienter som riskerar återfall. Kanske kommer de också att kunna användas för att utveckla ny behandling
Aniel Sanchez Puente, laboratorieforskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.
Det handlar om att lära sig att styra med joysticks. Jag som har arbetat med mikrokirurgi i över tio år måste delvis lära om. För nästa generation kirurger, som får lära sig den här tekniken från början, blir det nog lättare. Vi tränar genom att bl.a. sy ihop små silikonslangar,
Maria Rydevik Mani, plastikkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Om cirka ett år bör vi kunna använda den regelbundet. Tekniken medför ökad precision och vi hoppas kunna behandla nya patientgrupper, patienter som vi inte kan operera idag för att de har för små eller för skadade kärl. Det gäller till exempel diabetespatienter med komplexa sår och patienter som har sår på armar eller ben efter canceroperation. I de fallen måste man flytta en bit vävnad för att täcka såret. För att det ska fungera krävs att man syr ihop åtminstone en artär och en ven. Det är svårt med dagens metoder. Med den nya roboten hoppas vi kunna arbeta med mindre kärl och med större precision vilket kan öka chanserna att lyckas.
Maria Rydevik Mani, plastikkirurg vid Akademiska sjukhuset och docent vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet.
Benbildningen sker i mikromiljön invid det keramiska materialet. Vi tror att signaler mellan olika celler är med och styr och bidrar till att öka stamcellernas förmåga att fästa vid keramet och att dela sig
Peter Thomsen, professor vid Avdelningen för biomaterialvetenskap, Sahlgrenska akademin
Vi arbetar med mycket små cellmängder. Med den nya utrustningen kan vi, istället för att leta efter DNA- eller RNA-sekvenser2 i ett helt cellprov, dela provet i pyttesmå droppar som var för sig bara innehåller en eller ett par DNA- eller RNA-strängar. Det ökar möjligheten att hitta sekvenser som det finns väldigt få av. I större prover försvinner de lätt bland andra vanligare sekvenser
Peter Thomsen, professor vid Avdelningen för biomaterialvetenskap, Sahlgrenska akademin.
Min främsta drivkraft är att öka livskvaliteten för de unga patienterna, men forskningen kring dem ger också kunskap som kan hjälpa oss att minska risken för benskörhet generellt
Diana Swolin-Eide, Barnläkare och docent vid Avdelningen för pediatrik vid Sahlgrenska akademin, FoUU-chef Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Den nya maskinen ger mer detaljerade mått på benstruktur och hållfasthet. Hos barn med diabetes undersöks idag inte bentäthet och vi vet inte varför personer med diabetes i högre utsträckning drabbas av frakturer. Med ökad förståelse för benbildningsprocessen kan vi kanske förebygga osteoporos generellt och förbättra vården för till exempel anorexi-patienter och för tidigt födda.
Diana Swolin-Eide, Barnläkare och docent vid Avdelningen för pediatrik vid Sahlgrenska akademin, FoUU-chef Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är det som händer när en benmärgscell går från att ha normalt antal kromosomer till att få många fler? Och varför sorteras den inte bort av kroppens skyddsmekanismer? Vi undersöker kromosomerna i cancercellerna och försöker spåra vad som har hänt med dem
Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
Hur alla de celler som inte växer i odling ser ut vet vi inget om
Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
”För äldre kanske det är lättare att acceptera biverkningar, men detta handlar om små barn med hela livet framför sig. Därför skulle det vara väldigt värdefullt att hitta en bättre behandling
Kajsa Paulsson, forskare vid Lunds universitet
Vi hoppas kunna få en ordentlig genomlysning av vilka molekyler som härrör från olika bakterier. Vi ska också ta reda på vilka av dem som kan mätas i blod och om någon kan kopplas till risk för tjocktarmscancer
Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola
Med den nya masspektrometern ökar vår analyskapacitet. Dessutom är den känsligare, den kan hitta riktigt små mängder av specifika molekyler i komplexa prover. Det är också bra för oss att kunna analysera olika typer av prover på olika apparater
Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekniska högskola
Om vi hittar samband kan de ge uppslag till vidare forskning som ger ökad kunskap om både hur livsstil påverkar cancerrisk och de mer detaljerade mekanismerna bakom hur detta hänger ihop.
Rikard Landberg, professor i Livsmedelskunskap på Chalmers tekiniska högskola
Med TMA-maskinen blir metoden standardiserad vilket ökar säkerheten i våra resultat. Dessutom medför den att det går åt såväl mindre mängd vävnad, som tid och mängd kostsamt reagensämne
Ingrid Hedenfalk, docent vid Lunds universitet.
Den klarar upp till sju färger vilket gör att vi kan undersöka flera proteiner samtidigt. Vi kommer till exempel att kunna se tumörproteiner på cancerceller och normala proteiner på andra celler i samma preparat.
Ingrid Hedenfalk, docent vid Lunds universitet.
Det handlar om att immunförsvaret gör en feltolkning av vissa virus och börjar bekämpa kroppens insulinproducerande celler och därmed kroppens förmåga att reglera blodsockernivån
Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
Barnen får insulin varje dag under tre års tid för att immunförsvaret ska förstå att insulin är ofarligt. Efter tre år är den mest kritiska perioden passerad. Vi följer barnen tills de är sju år för att se om det fungerar
Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
Tack vare anslaget kan vi nu låta tillverka en avancerad robot som analyserar alla fyra proverna samtidigt utan att använda radioaktiva ämnen. Roboten medför också att testerna kan utföras med betydligt mindre mängder blod vilket är särskilt positivt när det handlar om små barn
Åke Lernmark, seniorprofessor vid Clinical Research Centre vid Lunds universitet
Sedan 1982 har Lundbergs Forskningsstiftelse delat ut nära en miljard kronor i anslag för att stärka forskningen inom cancer, njursjukdomar och ortopedi. Stiftelsen har varit och är mycket viktig för sjukvården i Sverige. Det här året är inget undantag, då vi har tilldelat 13 forskare och deras forskningsområden anslag. Det känns naturligtvis väldigt bra och viktigt för den framtida vården
Christina Backman, ordförande för Lundbergs Forskningsstiftelse
Det är mycket glädjande att Lundbergs Forskningsstiftelse årligen kan stötta och hjälpa till att utveckla den framtida sjukvården i Sverige. Dagens forskning är morgondagens sjukvård
Olle Larkö, styrelseledamot i Lundbergs Forskningsstiftelse
Nu kan vi få mer kunskap om hur viruset som orsakar vinterkräksjuka tas upp i celler. Jag hoppas att det tar oss ett steg närmare ett vaccin
Göran Larson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin
Förut var materialet som snittats förlorat. Med den nya utrustningen finns alla snitt kvar. Det betyder att forskaren kan gå tillbaka och titta på det igen, eller undersöka en annan del av vävnaden som hen från början kanske inte trodde var så viktig
Julia Fernandez-Rodriguez, forskare vid och manager för CCI
När man ska byta ett knä måste man se alla tre lederna tillsammans för att kunna återställa de mekaniska förutsättningarna. Att få en hel bild från början sparar mycket arbete för röntgenpersonalen och patienten slipper röntgas flera gånger
Henrik Malchau, Professor vid Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska akademin
Under de åren växer skelettet allra mest och celldelningen är intensiv vilket gör patienten mycket känslig för strålning just då. Det är ett skäl till att en metod med minskad stråldos är väldigt värdefull
Henrik Malchau, Professor vid Avdelningen för ortopedi, Sahlgrenska akademin
På många byggarbetsplatser är halterna av damm fortfarande höga. Dessutom har lungcancer hos icke-rökare ökat och man vet inte riktigt varför. Det kanske beror på arbetsmiljön, kanske på andra typer av luftföroreningar
Anna-Carin Olin, Professor och överläkare
Vi vill analysera proteiner och mönstret av fosfolipider, som finns i det vätskeskikt som täcker de små luftvägarna och som avspeglas i de utandade partiklarna. Det finns flera hundra olika lipider i detta vätskeskikt och med vår gamla utrustning har vi bara kunnat detektera fyra till fem fosfolipider. Med den nya masspektrometern hoppas vi kunna hitta många fler, kanske upp till ett 20-tal till
Anna-Carin Olin, Professor och överläkare
Jag skulle framför allt vilja ta reda på hur man skulle kunna behandla barn och vuxna olika. Man tänker idag inte på leukemi hos barn och vuxna som olika sjukdomar men det kanske man egentligen borde göra. Det finns olika former som är olika aggressiva hos barn och vuxna som skulle kunna bero på att det är olika gener som är aktiva, men man vet inte. Det skulle också kunna bero på skillnader i det oxidativa skyddet, men detta är fortfarande spekulation
Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet
Man kan alltså se hur cellerna förändras över tid i odlingen vilket är en stor fördel. Dessutom sparar det väldigt mycket tid. Det som mikroskopet gör på en timme skulle det ta oss två dagar att göra manuellt
Kerstin Ebefors forskare vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
Stiftelsen bidrar verkligen till att lyfta västsvensk njurforskning till en helt ny nivå. Vi kan vara ett nav för njurforskning i Sverige och har muskler att samarbeta med viktiga aktörer
Jenny Nyström, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin
Dagens terapi slår mot celler som delar sig snabbt. Problemet är att celler som är stamcellslika inte delar sig särskilt snabbt. De celler som överlever kan komma tillbaka med förnyad kraft och bilda nya tumörer. Om vi verkligen vill slå ut cancern måste vi hitta sätt att inaktivera generna som ger cellerna egenskaper som liknar de som stamceller har
Anita Göndör, forskare Institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet
Med denna typ av anslag kan stiftelsen på ett bra sätt leva upp till sitt ändamål att stödja cancerforskning
Christina Backman, styrelseordförande Lundbergs Forskningsstiftelse
Proverna är värdefulla för oss eftersom det är svårt att få tag på material. Därför är det extra viktigt att de analyseras på bästa sätt. Kanske hittar vi något protein som skiljer sig åt helt i frisk jämfört med sjuk vävnad. Kanske ser vi en ändrad mängd av något. Därför är mätnoggrannheten så viktig
professor Martin Englund vid Lunds Universitet.
Jag är oerhört tacksam för förtroendet från Lundbergsstiftelsen. Anslaget bidrar i allra högsta grad till att vi kan fortsätta bedriva världsledande forskning om folksjukdomen artros där vi hoppas nå ett efterlängtat genombrott
professor Martin Englund vid Lunds Universitet
Ortopedisk forskning där man kopplar ihop epidemologisk och biologisk forskning är särskilt betydelsefull. Därför tycker vi också att den här donationen är så viktig
Håkan Olsson, styrelsemedlem Lundbergs Forskningsstiftelse
Vi är oerhört glada över att kunna bidra till denna unika och viktiga forskning som ligger på framkant såväl nationellt som internationellt. Max Ortiz Catalan verkar inom ett nytt och spännande område och vi hoppas att utrutsningen av det nya laboratoriet medför att Max och hans forskningsteam kan ta ytterligare betydelsefulla steg framåt
Olle Larkö, styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
Vi har fått in många bra ansökningar under året och är mycket imponerade av projektens ambitionsnivå. Anslagen med fokus på ortopodi och cancer har i år fått större del jämfört med njursjukdomar och anslagen är något färre i antal, men å andra sidan större i storlek. Under året har vi också kunnat konstatera att flera pågående projekt visat goda resultat och det är mycket glädjande
Christina Backman, styrelseordförande Lundbergs Forskningsstiftelse
Tillsammans med styrelseledamoten Håkan Olsson har jag haft ansvaret att granska årets ansökningar. Med genomgående en mycket hög kvalitet har det varit svårt att välja ut vilka projekt som skulle få anslag. Det är inte lätt att lyfta fram något specifikt projekt, men något som låter extra spännande är förstås Tankestyrda robotproteser
Olle Larkö, styrelseledamot Lundbergs Forskningsstiftelse