Forskning för bättre behandling vid leukemi får anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse

Report this content

Forskargruppen som leds av Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet har beviljats ett anslag på 5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. För anslaget ska en ny masspektrometer införskaffas vilket möjjliggör en snabbare och känsligare analysmetod. I forskningen studeras proteiner som bildas vid leukemi hos barn och vuxna och vad som bryter det normala mönstret.





Tidigare känt är att det finns skillnader i vilka gener som är aktiva vid blodcellsbildning hos foster repektive vuxna. Jenny Hanssons forskargrupp har kunnat visa att detta också avspeglas i vilka proteiner som bildas. Nu vill de gå vidare och i detalj undersöka skillnaderna och hur dessa kan påverka utvecklingen av leukemi hos barn och vuxna.

Av särskilt intresse är posttranslationell modifiering vilket innebär modifieringar av proteinet som sker efter det att aminosyrakedjan är bildad. En modifiering som kan vara särskilt aktuell när det gäller leukemier är hur cellerna tar hand om oxiderade proteiner. Det som händer med ett oxiderat protein kan vara att det antingen repareras eller, om det är tillräckligt oxiderat för att vara utom räddning, att det får en annan funktion eller bryts ner. Det är särskilda  typer av proteiner som har förmågan att ta bort oxidation och alltså reparera skadade proteiner.


”Jag skulle framför allt vilja ta reda på hur man skulle kunna behandla barn och vuxna olika. Man tänker idag inte på leukemi hos barn och vuxna som olika sjukdomar men det kanske man egentligen borde göra. Det finns olika former som är olika aggressiva hos barn och vuxna som skulle kunna bero på att det är olika gener som är aktiva, men man vet inte. Det skulle också kunna bero på skillnader i det oxidativa skyddet, men detta är fortfarande spekulation,” säger Jenny Hansson.

På Lundbergsstiftelsens hemsida finns en intervju med Jenny Hansson: www.lundbergsstiftelsen.se/2018/jenny-hansson

För ytterligare information, v.v. kontakta:

Christina Backman
Styreleseordförande
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse 
Mobil: +46 727 19 70 45
christina@backmanconsult.se

Olle Larkö                                                                          
Styrelseledamot                             
IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse         
Mobil: +46 734 33 7140         
olle.larko@outlook.com 


Jenny Hansson
Biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet
jenny.hansson@med.lu.se

Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2018 har 524 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 815 MSEK och under 2018 delades totalt 36,5 MSEK ut. Stiftelsens förmögenhet är ca 1,5 miljarder kronor. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. http://www.lundbergsstiftelsen.se

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Forskargruppen som leds av Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet har beviljats ett anslag på 5 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. För anslaget ska en ny masspektrometer införskaffas vilket möjjliggör en snabbare och känsligare analysmetod. I forskningen studeras proteiner som bildas vid leukemi hos barn och vuxna och vad som bryter det normala mönstret.
Twittra det här

Citat

Jag skulle framför allt vilja ta reda på hur man skulle kunna behandla barn och vuxna olika. Man tänker idag inte på leukemi hos barn och vuxna som olika sjukdomar men det kanske man egentligen borde göra. Det finns olika former som är olika aggressiva hos barn och vuxna som skulle kunna bero på att det är olika gener som är aktiva, men man vet inte. Det skulle också kunna bero på skillnader i det oxidativa skyddet, men detta är fortfarande spekulation
Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet