Dela

Kontakt

  • Christina Backman

    Ordförande, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse



    0727-19 70 45
  • Citat

    Kunskapen om hur man designar mRNA-läkemedel finns sedan ganska länge. Men mRNA är genetiskt och våra celler vill inte ta emot främmande genetiskt material. Våra kroppar har utvecklats under tusentals år för att stå emot sådant för inte bli infekterade av till exempel virus. Så vi måste hitta sätt att paketera mRNA som gör att cellerna i kroppen ändå tar upp det.
    förklarar Elin Esbjörner
    För att få kroppen att ta emot mRNA i läkemedel så bäddas det in i små fettdroppar, lipider. Cellen tar upp fettdroppen via en slags urgröpning i cellväggen och skapar sedan nya små blåsor med mRNA inne i cellen. Problemet här är att mRNAt, för att få någon effekt, måste komma ut ur de blåsorna till cellens cytoplasma där proteinmaskineriet finns. Den processen är i nuläget väldigt begränsande för utvecklingen av mRNA-läkemedel. Om man ger en dos mRNA till ett antal odlade celler är det kanske bara en till två procent som kommer ut i cytoplasman. Vårt forskningsprojekt handlar om att utveckla mer effektiva lipidblåsor som är bättre på att leverera sitt mRNA på rätt ställe.
    fortsätter Elin Esbjörner.
    Blåsorna inne i cellerna kan röra sig väldigt fort och vi har varit begränsade av att våra nuvarande mikroskop är för långsamma för att vi ska kunna fånga de här snabba förloppen. Med den nya utrustningen kommer jag att kunna se flera olika saker samtidigt och ta flera bilder med olika exponering i snabb följd. Därmed kan jag se och göra saker som jag inte kan idag vilket kan ta vår forskning till nästa nivå. Mitt mål är att förstå hela processen – hur partiklarna tar sig in i cellen och ut i cytoplasman.
    säger Elin Esbjörner
    Njuren har ett antal egenskaper som gör det extra svårt för mRNA att komma in i dess celler. Vi kan lära oss mycket genom att studera njuren och hur lipiderna med mRNAt kan interagera med njuren och dess speciella kemiska miljö. Min utgångspunkt är att om fettblåsorna ska fungera i njuren så måste de vara annorlunda än de som vi använder för covidvaccinet.
    säger Elin Esbjörner.
    En del former av cancer behandlar man idag genom att aktivera kroppens eget immunförsvar. De terapierna skulle kunna bli mer effektiva med mRNA.
    menar Elin Esbjörner.
    Om du vet vad som är biologiskt fel och orsakar sjukdom i en cell så kan du använda RNA för att korrigera det. Med RNA är det möjligt att ersätta ett protein som är trasigt eller saknas och att stänga av ett som gör något felaktigt. Vanliga läkemedel, småmolekylläkemedel, kan hitta det som är fel och blockera en felaktig funktion, men de har inte samma precision som RNA och de är mycket svårare och dyrare att designa. Det finns många sjukdomar som man, utan att lyckas, har försökt att göra småmolekylläkemedel mot. Där hoppas vi kunna göra skillnad med de RNA-baserade läkemedlen. På lite längre sikt kan de hjälpa oss att bota mycket av det som vi inte har behandling för idag.
    avslutar Elin Esbjörner
    Jag vill ta reda på mer om bakterierna som orsakar implantatinfektionerna och därigenom förstå varför infektionerna uppstår. Ju mer vi vet och förstår om bakterierna, desto bättre metoder för att kontrollera och behandla infektionerna kan vi utveckla. Vi fokuserar på biofilmer. Forskningen visar allt tydligare att det är genom att bilda biofilm som bakterierna växer till och överlever på implantat och medicintekniska produkter.
    säger, Margarita Trobos, mikrobiolog och docent i biomaterialvetenskap på avdelningen för biomaterialvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
    Infektionerna, och behandlingen av dem, medför mycket lidande för patienterna. En implantatinfektion kan leda till döden, inte minst när den drabbar gamla människor.
    säger, Margarita Trobos som i sin forskning bland annat studerar nya material.
    Vi tittar på möjligheten att använda nya ytor på implantaten, ytor som antingen kan hindra bakterierna från att bilda biofilm eller ytor som i sig själva kan utsöndra något som bakterierna antingen dör av eller ogillar och därför inte fäster vid. Samtidigt måste de friska mänskliga cellerna fortfarande trivas på implantatet vilket gör det svårt. Det som cellerna tycker om är oftast också det som bakterierna tycker om.
    säger Margarita Trobos
    Under processen för biofilmbildning har mikroorganismer förmågan att kommunicera och koordinera gruppbeteende, vilket reglerar mikroorganismens förmåga att orsaka sjukdom. Vi tittar på möjligheten att få fram läkemedel som kan stoppa bakteriernas kommunikation och därmed minska deras förmåga att orsaka skada.
    säger Margarita Trobos
    Vi vet att bakterierna i verkligheten finns i biofilm, inte som enstaka bakterier, och det har betydelse för vilken antibiotika som fungerar. Nu provar vi att utifrån den identifierade bakterien skapa en biofilm som vi sedan testar mot antibiotika. Vår hypotes är att vi därmed kan ge klinikerna bättre vägledning i valet av antibiotika för respektive patient och åstadkomma mer effektiv behandling.
    säger Margarita Trobos
    Med inkubatorn kan vi odla bakterier och samtidigt, med konfokalmikroskopet, ta bilder av det som händer. Hela processen blir synlig. Jag kan till exempel se om bakterier fäster på en implantatyta eller inte, om de bildar en biofilm och hur det i så fall sker.
    säger Margarita Trobos
    Vi har utvecklat intressanta laboratoriemodeller och använt avancerad analysteknik, men nu får vi helt andra möjligheter att på detaljnivå och i realtid studera vad som händer när bakterier koloniserar ett implantat. Och med teknologin för sekvensering på plats här kan vi förbättra diagnostiken, vilket har stor betydelse för patienterna.
    säger Margarita Trobos
    En oerhört viktig maskin för oss,
    säger Karin Leandersson
    Vi studerar de medfödda immuncellernas bromsmekanismer och deras effekter på det förvärvade systemet och på patienternas tumörer. Dessutom undersöker vi om immunförsvaret aktivt påverkar spridningen av bröstcancer till ställen i kroppen där immunförsvaret inte kan komma åt cancern.
    säger Karin Leandersson
    I det medfödda immunförsvaret finns vissa signalmolekyler som produceras snabbt för att gasa eller bromsa immunförsvaret. Vi har hittat en signalmolekyl som bromsar immunförsvaret i människa men gasar på immunförsvaret i möss. Forskningen har kommit långt på att studera möss men vi behöver bli bättre på att överföra den kunskapen till människa.
    säger Karin Leandersson
    För att kunna analysera tumörceller krävs kirurgiska ingrepp och vävnadsprover. När det gäller immuncellerna räcker det oftast med ett blodprov, men inte alltid. Det hör till det vi undersöker – vad kan man få ut av medfödda immunceller i blod? Går de till exempel att använda som biomarkörer för ett visst stadie av sjukdomsprocessen?
    säger Karin Leandersson
    Den nya maskinen är helt avgörande för oss och nu prioriterar jag att driva fram inköpet så snabbt det går. Det handlar om en mycket central del av vårt arbete som inte är möjlig utan en bra utrustning för cellanalys.
    säger Karin Leandersson
    Genom att analysera strukturen i benet kan vi se hur det har bildats. Vi tittar på osteocyterna, cellerna i benvävnaden som känner av belastning, och deras kommunikationstrådar som är 200-300 nanometer i diameter. De har direktkontakt med implantatytan och signalerar till kroppens system för att aktivera andra celltyper som behövs för benbildning och remodellering.
    säger Anders Palmquist, professor på avdelningen för biomaterialvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet,
    Mikroskopet har en extremt tunn spets som mäter ovanpå ytan. Vi vill trycka ner den i materialet och mäta krafterna, styvheten, i vävnaden. Då kan vi koppla ihop benets struktur och kemiska sammansättning med mekaniska egenskaper och förstå mycket mer om hur benet påverkas av både implantatet, av olika sjukdomstillstånd och av hur det belastas. När man går eller står på en benförankrad protes går belastningen upp i skelettet. Skelettets benvävnad svarar på belastningen och förändras hela tiden för att skapa maximal hållfasthet utifrån den belastning som det utsätts för. Den processen behöver vi mer kunskap om.
    säger Anders Palmquist
    Med simulering kan vi fortsätta bygga ny kunskap och samtidigt minska den experimentella forskningen. Till exempel kan vi anta att ben bildas med en viss hastighet och se hur hastigheten påverkar benets mekaniska utveckling. Sedan kan vi lägga till ytterligare parametrar och se vad de har för effekt på benvävnaden.
    säger Anders Palmquist
    Infektioner är ett stort problem och vi vill inte behöva använda antibiotika
    förklarar Anders Palmquist.
    Med de möjligheter som simulering medför kommer vi att kunna utveckla metoder för att specialanpassa material och ytegenskaper i implantaten efter varje patients bentyp och på så sätt få väl fungerande lokal läkning. Dessutom kan designen på implantaten modifieras mer för att passa den enskilde patienten.
    säger Anders Palmquist
    Olika AFM-utrustningar är bra på olika saker. Vi vill ha ett mikroskop som kan användas av många kollegor här på avdelningen, men det ska främst vara riktigt bra för just våra behov.
    avslutar Anders Palmquist
    Vi ser fram emot att få ta del av årets ansökningar. Det är ofta svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning. Därför är stiftelsens bidrag till svensk forskning och sjukvård så viktiga.
    , säger Christina Backman, ordförande för Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Under de senaste två åren har det hänt väldigt mycket. Nu kan vi till exempel snabbt fastställa om en patient har den snälla eller den aggressiva formen och läkarna kan undvika att ge den skadliga cellgiftsbehandlingen till dem med den snällare varianten.
    säger Tommy Martinsson, professor vid Avdelningen för laboratoriemedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som forskat om genetik kopplad till neuroblastom i över 20 år.
    Vi analyserar vävnadsprover från alla svenska neuroblastompatienter. Då hittar vi de som har mutationer i ALK-genen och som vi vet med stor sannolikhet kommer att kunna svara på behandling med ALK-hämmare. Denna information går tillbaka de behandlande läkarna. Behandlingen är enkel och relativt skonsam, ger få biverkningar och förstör inte några friska celler. Det är rena drömmen för läkarna som behandlar barnen. Tumörer större än tennisbollar försvinner på några månader. Det finns exempel på väldigt sjuka patienter som fått ALK-hämmare och sedan varit tillbaka på förskolan strax därefter.
    säger Tommy Martinsson
    ”Vi har identifierat ytterligare faktorer som verkar kunna leda oss till andra gener med betydelse för utvecklingen av neuroblastom. Om vi utifrån dessa kan få fram läkemedel som hejdar tumörtillväxt, så kan vi både hjälpa fler och undvika cellgiftsbehandlingen och dess konsekvenser.
    säger Tommy Martinsson
    Vi vill följa barnens utveckling under och efter behandling väldigt noga, men kan inte utsätta dem för operationer för att ta vävnadsprover varje vecka. Neuroblastomtumörernas DNA läcker ut i blodet vilket gör att vi kan mäta hur tumören svarar på behandling genom att ta och analysera blodprover. Det är skonsamt för patienterna men svårt eftersom tumörens DNA utgör en extremt liten del av blodprovet. Tack vare finansieringen från Lundbergs Forskningsstiftelse kan vi skaffa modern teknisk utrustning som underlättar de analyserna.
    förklarar Tommy Martinsson.
    Det är fantastiskt att se utvecklingen, hur det har gått framåt och vilka verktyg vi numera har. De ökar våra möjligheter att kunna hjälpa fler av patienterna med verksam behandling utan svåra biverkningar. Utrustningen på laboratoriet spelar stor roll i det.
    säger Tommy Martinsson
    Det här kommer att gå bra. Vår tidigare forskning har lärt oss hur vi ska behandla och bedöma njurar för att de ska vara möjliga att transplantera och fungera väl.
    säger Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet,
    Metoden ger gott om tid mellan hjärtstopp och transplantation. Den avlidnes njure måste inte opereras ut direkt. Dessutom försvinner behovet av hjärt-lungmaskiner och andra stora resurser som är nödvändiga vid dagens transplantationer. Transplantationerna blir billigare och enklare och kan utföras på fler ställen, inte bara på de största sjukhusen.
    säger Michael Olausson
    Det finns hyllkilometer med litteratur som beskriver hur mycket bättre patienterna mår efter transplantation jämfört med i dialys. Med vår metod kan antalet patienter som är beroende av dialys minska i stället för att som nu, hela tiden öka. Det skulle inte bara spara liv och ge hälsa åt många människor utan också vara god samhällsekonomi. Dialys kostar väldigt mycket och är tio gånger dyrare per överlevnadsmånad än en lyckad transplantation.
    säger Michael Olausson
    Det finns studier, bland annat från Norge, som visar att det går väldigt bra även för transplantationspatienter som är över 75 år. Och med tanke på att 50 procent av de som föds idag förväntas bli 100 år så kommer behoven av och kraven på transplantation bara att öka.
    säger Michael Olausson
    Den medicinska tekniken utvecklas hela tiden och med den de krav vi ställer. Perfusionsmaskinerna är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra studien.
    säger Michael Olausson
    Vi följer patienterna under tre månader, men vi vet redan efter någon vecka om det har gått bra. Då producerar njuren urin och patienten kissar.
    säger Michael Olausson
    Det krävs utveckling av en del ny teknik, men drivkrafterna för att komma igång är starka eftersom det finns så mycket att vinna. Med god vilja och uppfinningsrikedom kan det kanske vara på banan inom två till tre år.
    säger Michael Olausson
    Även om osteoporosfrakturer är vanligare hos kvinnor än män är osteoporos inte bara en sjukdom som drabbar kvinnor. Höftfraktur är ett mycket allvarligt tillstånd hos både kvinnor och män som är 80 år eller mer.
    säger Claes Ohlsson, överläkare i klinisk farmakologi och professor på Institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin,
    Att en person drabbas av fraktur beror dels på benets styrka, dels på risken att falla. Vår forskning indikerar att orsakerna till vilken typ av fraktur man drabbas av skiljer sig åt, alltså att en underarmsfraktur har andra bakomliggande biologiska orsaker än till exempel en höftfraktur. Vi vill göra det möjligt att utifrån den enskilde patientens riskprofil först bedöma om patienten alls ska behandlas, och sedan vilken behandling som ska ges.
    förklarar Claes Ohlsson
    Vi jämför nu ett stort antal personer som drabbats av höftfraktur eller underarmsfrakturer med ett stort antal personer som inte gjort det. Tack vare att individernas blodprover sedan mer än tio år tillbaka finns i biobanker kan vi se hur deras blod såg ut för många år sedan. I vår forskning studerar vi hur gener, proteiner och så kallade metaboliter i blod samt tarmflorans sammansättning tillsammans påverkar risken för olika typer av frakturer.
    påpekar Claes Ohlsson
    För att identifiera och förstå exakt vilka celler som gör vad och kunna gå in i detalj på mekanismerna, behöver vi kunna studera enskilda celler på ett effektivt sätt. Det kommer den nya utrustningen att möjliggöra. Vi vill fortsätta att vara världsledande och banbrytande, vårt mål är att hitta nya och individanpassade behandlingsmetoder som ger bättre effekter på skelettet och mindre biverkningar än dagens läkemedel. Då krävs den senaste teknologin.
    tillägger Claes Ohlsson
    När det gäller NET jobbar vi nu med att optimera metoden genom att anpassa behandlingsschemat. Vi tittar till exempel på mängden medicin vi ger varje gång, vilket tidsintervall mellan injektioner som fungerar bäst och mycket annat. Målet är att få största möjliga effekt på tumörvävnaden och samtidigt begränsa biverkningarna.
    säger Eva Forssell-Aronsson, professor i radiofysik vid Institutionen för Kliniska vetenskaper och verksam vid Sahlgrenska Centrum för Cancerforskning vid Göteborgs universitet.
    Metoden kan användas för flera cancerformer. Det handlar om att utveckla de radioaktiva läkemedlen, att finna substanser som gör att de hittar och strålar främst på tumörcellerna och inte den friska vävnaden.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Tekniken, som är särskilt utvecklad för prekliniska studier, är väldigt ny. De här kamerasystemen har inte tillverkats tidigare och finns ännu bara på ett par ställen i Europa, vår blir troligen den första i Sverige.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi får bilder som visar olika saker från exakt samma ställe. Vi kan göra direkta jämförelser och till exempel se hur tumören har svarat på behandlingen och hur övrig vävnad har påverkats. Genom att kombinera PET-kamerans bild med MR-kamerans bild av samma vävnad kan vi upptäcka helt nya saker. Det är en väldigt betydelsefull finess med den här tekniken.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi studerar många olika faktorer. Ju mer vi förstår om vad som egentligen händer i tumören, desto bättre behandlingar kan vi utveckla. Och ju mer vi förstår om hur strålningen påverkar den friska vävnaden desto bättre blir vi på att minska risken för biverkningar.
    säger Eva Forssell-Aronsson
    Vi gläder oss över att det inkommit så  många bra ansökningar med hög kvalitet och att kunna ge angeläget stöd till forskning inom sjukdomsområden som drabbar många människor väldigt hårt.
    kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Genomgående teman är behandling med målsökande terapier, AI där apparatur kan känna igen strukturer och utrustning för att kunna studera transplantationsresultat av njurar. Stiftelsens stöd är särskilt viktigt eftersom det ofta är svårt för forskarna att få resurser till investeringar i teknisk utrustning.
    ,säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse
    Alla med fetma får inte typ 2-diabetes och alla med typ 2-diabetes får inte njursvikt. Vi vet inte varför det är så. Jag tror det kan ha att göra med miljön i tarmen. Vad tarmbakterierna får att äta påverkar deras ämnesomsättning och vilka molekyler de producerar.
    säger Fredrik Bäckhed, professor vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska sjukhuset och akademin.
    Vi har kunnat köpa in en så kallad Seahorse, en maskin som gör att vi kan se hur effektivt mitokondrierna producerar energi ur näringen de får och hur energiproduktionen påverkas av olika ämnen.
    säger Fredrik Bäckhed.
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp