Viktig laboratorieteknik underlättar forskning kring aggressiv leukemi

Den vanligaste akuta leukemiformen hos vuxna är svårbehandlad. Överlevnaden fem år efter diagnos är bara 30 procent. Docent Marcus Järås vill utveckla en ny behandling som bygger på att patientens eget immunsystem bekämpar cancern. Forskningsarbetet innebär bland annat att han klipper valda bitar ur DNA med hjälp av en gensax. Ett nytt anslag från Lundbergs forskningsstiftelse förbättrar förutsättningarna i laboratoriet där cellodlingarna hanteras.





AML, akut myeloisk leukemi, drabbar 350 personer i Sverige varje år. Bland vuxna är femårsöverlevnaden bara 30 procent. Barn som drabbas av AML tål dagens behandling med höga doser av cellgift bättre än vuxna och 70 till 80 procent av dem botas. Men de drabbas ofta av bestående biverkningar.

Metoden att använda patientens eget immunförsvar för att bekämpa cancercellerna har på senare år revolutionerat behandlingen av bland annat malignt melanom. Marcus Järås, docent vid Avdelningen för klinisk genetik vid Lunds universitet vill åstadkomma något liknande för AML-patienterna.

Celler som kan ge upphov till cancer upptäcks och oskadliggörs vanligtvis av vårt immunförsvar. Men inte alltid. När cancer väl uppstår beror det på att cancercellerna har hittat ett sätt att undgå upptäckt av immunförsvaret.

”AML-cellerna har cirka 1 000 olika proteiner på sin yta. Vi arbetar med att ta reda på vilka eller vilket av de proteinerna det är som gör att cancern inte upptäcks. Om jag kan hitta och blockera just det proteinet så är antagandet och förhoppningen att immunförsvaret upptäcker cancercellerna igen”, förklarar Marcus Järås.

Med hjälp av en gensax klipper Marcus Järås och hans kollegor ut AML-cellernas ytproteiner, ett i taget. Då får de leukemiceller som innehåller hela arvsmassan förutom informationen för tillverkning av ett av ytproteinerna. Genom att odla de klippta leukemicellerna tillsammans med immunförsvarsceller som dödar cancerogena celler kan forskarna identifiera vilket protein, och därmed vilka gener, som gör att immunförsvaret inte agerar.

”Vi har hittat tre eller fyra proteiner som verkar intressanta. I nästa steg ska vi sortera ut celler som har dessa proteiner på sin yta. Det görs med en färgmarkerad antikropp som binder till proteinet. De celler som har en bunden antikropp separeras i en cellsorterare,” säger Marcus Järås.

Tidigare donationer från Lundbergs forskningsstiftelse har möjliggjort inköp av de avancerade cellsorterarna. I september beviljades ett nytt anslag till Marcus Järås. Det kommer att användas till dragbänkar som cellsorterarna ska stå i.

”Inne i dragbänken är det ett undertryck vilket gör att inget kan komma ut från proverna vi arbetar med. Det är viktigt eftersom vi hanterar patientprover och behöver skydda oss från olika smittor, t ex Covid-19, som är aktuellt nu.”

Enligt Marcus Järås är det ännu några år kvar till kliniska tester. När forskarna fått fram vilket ytprotein som gör att AML-cellerna inte upptäcks av immunförsvaret är nästa utmaning att kunna blockera det proteinet.

På Lundbergstiftelsens hemsida finns en intervju med Marcus Järås:
https://www.lundbergsstiftelsen.se/2020/marcus-jaras/

Fotograf: Annika Söderpalm

Bildtexter:
1.  Marcus Järås
2.  Cellodling, Katrin Reinbach (BMA) och Somadri Ghosh (postdoc)
3.  Marcus och medarbetaren Marianne Rissler (Forskningsingenjör)


För mer information, v.v. kontakta:

Christina Backman
Styrelseordförande
Mobil: +46 727 19 70 45
christina@backmanconsult.se           

Olle Larkö                                                     
Styrelseledamot              
Mobil: +46 734 33 7140
olle.larko@sahlgrenska.gu.se  

Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
marcus.jaras@med.lu.se ; +46 723 87 36 03


IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades av IngaBritt Lundberg år 1982 till minne av hennes make grosshandlaren Arne Lundberg född 1910 i Göteborg. Stiftelsen har till ändamål att främja medicinsk vetenskaplig forskning huvudsakligen rörande cancer, njursjukdomar samt ortopedi och prioriterar inköp av apparatur, hjälpmedel och utrustning. Under åren 1983 till 2020 har 558 anslag beviljats uppgående till sammanlagt drygt 888 MSEK och under 2020 delades totalt 36 MSEK ut. Forskning inom Göteborgsregionen har företräde. Stiftelsen har sitt säte i Göteborg. www.lundbergsstiftelsen.se

Bakgrundsfakta
Marcus Järås berättar: Akut myeloisk leukemi (AML) är en sjukdom associerad med låg överlevnad hos vuxna och drabbar ca 350 personer årligen i Sverige. Hos barn är leukemi den vanligaste cancerformen och AML är associerad med hög risk. Målet med det aktuella projektet är att identifiera vilka ytproteiner på AML-celler som hämmar det medfödda immunförsvaret. Denna kunskap kommer vi använda för att designa antikroppar som blockerar de identifierade målmolekylerna, följt av validering av terapeutisk effekt med patientceller. Analyser och sorteringar med flödescytometri kommer att vara en central del av studien. För att genomföra dessa analyser på ett säkert sätt har vi ansökt och fått beviljat inköp av två skyddsbänkar av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. Sorterings-instrumenten kommer att placeras i dessa skyddsbänkar. Det långsiktiga målet är att denna forskning ska leda till nya immunterapier för behandling av AML.

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Den vanligaste akuta leukemiformen hos vuxna är svårbehandlad. Överlevnaden fem år efter diagnos är bara 30 procent. Docent Marcus Järås vill utveckla en ny behandling som bygger på att patientens eget immunsystem bekämpar cancern. Forskningsarbetet innebär bland annat att han klipper valda bitar ur DNA med hjälp av en gensax. Ett nytt anslag från Lundbergs forskningsstiftelse förbättrar förutsättningarna i laboratoriet där cellodlingarna hanteras.
Twittra det här

Citat

AML-cellerna har cirka 1 000 olika proteiner på sin yta. Vi arbetar med att ta reda på vilka eller vilket av de proteinerna det är som gör att cancern inte upptäcks. Om jag kan hitta och blockera just det proteinet så är antagandet och förhoppningen att immunförsvaret upptäcker cancercellerna igen
Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
Vi har hittat tre eller fyra proteiner som verkar intressanta. I nästa steg ska vi sortera ut celler som har dessa proteiner på sin yta. Det görs med en färgmarkerad antikropp som binder till proteinet. De celler som har en bunden antikropp separeras i en cellsorterare
Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet
Inne i dragbänken är det ett undertryck vilket gör att inget kan komma ut från proverna vi arbetar med. Det är viktigt eftersom vi hanterar patientprover och behöver skydda oss från olika smittor, t ex Covid-19, som är aktuellt nu.
Marcus Järås, Docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet