Dela

Kontakt

  • Christina Backman

    Ordförande, IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse



    0727-19 70 45
  • Citat

    ”Vi vet att de är viktiga, men vi förstår ännu inte riktigt vad de gör, hur de är uppbyggda eller hur de regleras. De är svåra att studera och mäta av flera olika skäl, bland annat för att de är mer komplexa och mer varierande än andra typer av molekyler.
    berättar Daniel Bojar, biträdande universitetslektor och forskare vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet.
    Saliv innehåller gott om kolhydrater och är väldigt enkelt att ta prov på, dessutom utan obehag för patienten. Om kolhydraterna i saliven kan visa vad som händer i andra delar av kroppen så skulle det vara ett kraftfullt diagnostiskt verktyg.
    säger Daniel Bojar
    Pengarna går till en ny masspektrometer med högre känslighet än den vi har tillgång till nu. Den nya apparaturen kommer att göra det mycket enklare för oss att mäta kolhydraterna i saliven. Genom att koppla ihop mätningen med våra AI-modeller och skapa ett fullständigt automatiserat system får vi helt andra förutsättningar.
    berättar Daniel Bojar
    Vår modell gör analysen så gott som omedelbar, den tar bara några sekunder per prov. Med den nya masspektrometern får vi förutsättningar för snabba storskaliga studier som kan ge nya insikter om kolhydraternas roll vid cancer och andra sjukdomar och leda till att vi kan identifiera biomarkörer.
    säger Daniel Bojar
    Vi kommer att etablera metoden genom att testa på normala salivprover för att sedan övergå till patientprover. Jag föreställer mig att vi börjar med ett tiotal prover per dag och att vi ganska snabbt kan komma upp i ett hundra om dagen. I väntan på masspektrometern fokuserar vi på att finjustera våra AI-modeller så att vi har optimala förutsättningar för vårt fortsatta arbete när apparaturen är på plats. Den kommer att göra stor skillnad!
    avslutar Daniel Bojar
    Senor ansågs bara vara ett rep mellan ben och muskel vars vävnad bestod av en typ av celler som var inaktiva och inte möjliga att påverka. Men nu vet vi att vävnaden i senorna tvärtom är både mångfacetterad och komplex.
    berättar Pernilla Eliasson, docent i ortopedi och chef för Forskningsenhet Ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
    En patient kan ha aktiva celler med egenskaper som är fördelaktiga för läkning och reparation medan en annan har celler som inte alls uppför sig så. Vi vill ta reda på vad i cellerna som gör att den skillnaden finns. Dessutom vill vi se vad som skiljer cellerna i vävnad från olika patientgrupper åt, till exempel äldre och yngre patienter.
    förklarar Pernilla Eliasson.
    Genom att studera genuttryck kan vi titta på flera olika parametrar samtidigt och göra analyser som hjälper oss att välja rätt väg framåt, de tydliggör vilka vävnadsprover eller vilka proteiner vi ska titta närmare på.
    berättar Pernilla Eliasson
    Vi vill ju få fram behandlingar som gör senan stark. Med en materialtestmaskin kan vi utvärdera om det vi utsätter senans celler för har någon effekt. Maskinens belastning på de odlade senorna motsvarar att en person använder och belastar sitt ben. Belastningen är väldigt viktig, det är genom den vi kommunicerar med våra celler och talar om vilka funktioner de behöver. Tryckkraft indikerar att det behöver utvecklas brosk på ett visst ställe, medan dragkraft indikerar att det ska vara senor.
    säger Pernilla Eliasson
    En flödescytometer och en realtids-PCR är exempel på apparaturer som definitivt kommer att göra stor nytta på många av våra områden. Vi är väldigt duktiga på ortopedisk forskning i Göteborg men vi behöver bli lite bättre på det prekliniska arbetet, vilket kräver ett välutrustat laboratorium. Nu kan vi uppgradera vårt arbete, komma snabbare framåt i forskningen och sätta det vi gör här på kartan ännu tydligare än tidigare.
    avslutar Pernilla Eliasson
    Det har blivit väldigt bra och vi upplever att vi är en del av de globala framstegen inom det njurmedicinska forskningsfältet
    säger professor Jenny Nyström, föreståndare för laboratoriet sedan dess start.
    Att erhålla en så stor donation och kunna bygga upp ett så välutrustat forskningslaboratorium med hela kedjan från molekyl till patientprover är unikt och har betytt väldigt mycket. Inte bara för oss. Laboratoriets resurser används av många andra forskare också, både inom njurforskning och andra områden. Vi vill att apparaturen ska komma till så stor nytta som möjligt
    säger Jenny Nyström.
    Om jag till exempel hittar något spännande i skannermikroskopet och flyttar materialet till konfokalmikroskopet för att komma ännu längre in i detaljerna så vet mikroskopet vad det är för bild jag är ute efter. Vi har dessutom en högklassig programvara för analys som gör att vi kan få ut ännu mer från våra data. Det betyder mycket att ha högkvalitativa mikroskop. Att de dessutom är sammankopplade gör stor skillnad för vad vi kan åstadkomma
    säger Kerstin Ebefors, forskarkollega till Jenny Nyström.
    Den här fina apparaturen kräver personal som är kvar i många år, man behöver bli något av en specialist på maskinerna för att kunna få ut det bästa ur analyserna
    , betonar Kerstin Ebefors.
    Vårt nära samarbete är absolut en framgångsfaktor. Vi baserar mycket av vår forskning på prover från patienter med njursjukdom som behandlas på sjukhuset vilket gör vår forskning än mer relevant och intressant. Det ger dessutom våra kliniska samverkansdoktorander möjlighet att jobba med prekliniska modeller och mikroskopering hos oss på labbet.
    betonar Jenny Nyström
    Cellerna pratar hela tiden med varandra, så kallat ’cross-talk’, och påverkar varandras funktioner. Vi tror att det spelar roll för hur njursjukdomarna utvecklas. Både diabetisk njursjukdom och IgA-nefrit drabbar njurens filtrationsenheter, fast på olika sätt, och vi har sedan länge också studerat filtrationsenheternas egenskaper och hur de påverkas vid olika sjukdomstillstånd
    säger Jenny Nyström
    Vi samlar in data som vi och andra forskare kan använda för att hitta olika mekanismer som kan spela roll för njursjukdomarnas utveckling. Vi kan också samköra våra data med andras databaser för att skapa volym eller använda andras databaser för att verifiera våra data. På så sätt bidrar vi till den globala kunskapsnivån
    säger Jenny Nyström.
    Allt handlar om att klarlägga mekanismerna bakom sjukdomarnas utveckling. Eftersom det fortfarande saknas väldigt mycket kunskap om hur och varför de här sjukdomarna utvecklas finns det inte heller några specifika botande mediciner
    påpekar Kerstin Ebefors.
    Vi befinner oss i en rolig tid i det här forskningsområdet, det börjar hända saker som skapar energi och gör forskningen mer intressant för fler. Det ökar konkurrensen vilket är bra och leder till mer forskning med fokus på att försöka bota njursjukdomar. Med vårt laboratorium är vi väl rustade att vara med och bidra.
    avslutar Jenny Nyström och Kerstin Ebefors
    Vi vet att skador på menisken är en starkt bidragande orsak till att personer, många år efter en meniskskada, drabbas av knäartros. Samtidigt är det bara en av flera olika grundorsaker som alla leder till en liknande sjukdomsbild
    säger Patrik Önnerfjord, docent och forskare på avdelningen för Molekylär skelettbiologi vid Lunds universitet,
    Nu handlar det om att påverka processen. Vi studerar möjligheten att bromsa förloppet till exempel genom att tillsätta bioaktiva komponenter som kan vara peptider* eller läkemedel, potentiella eller redan existerande. Om vi kan bromsa sjukdomens förlopp på laboratoriet så har vi kommit en bit på vägen mot en möjlig behandling.
    säger Patrik Önnerfjord
    Ny förståelse för de tidiga molekylära processerna vid artros kan öppna upp för ny och bättre diagnostik och individuell prognostisering av sjukdomen. På sikt kan vårt projekt också leda till läkemedelsutveckling och behandlingar som kan bryta sjukdomsförloppet innan leden fallerar”, förklarar Patrik Önnerfjord.
    förklarar Patrik Önnerfjord.
    Ledvätskan är första anhalten när det gäller frisättning av vävnadsproteiner till att förstå vad som händer i leden. Om det pågår nedbrytning i menisken, i brosket eller i ledhinnan så återspeglas det i ledvätskan. Dessutom är den lokal och har högre koncentrationer av de relevanta ämnena än till exempel ett blodprov som ju reflekterar hela kroppen och ger ett mer utspätt och svårtolkat resultat. Med ledvätska från ett specifikt knä är det troligt att det som syns i vätskan återspeglar det som händer i just det knät.
    säger Patrik Önnerfjord
    Den nya apparaturen ersätter en motsvarande som var tio år gammal. Med den nya kan vi arbeta lite snabbare, men den främsta fördelen är att vi nu har en säkerhet; om den går sönder kan jag få den reparerad och kan fortsätta mitt arbete. Den tryggheten är värd mycket.
    avslutar Patrik Önnerfjord
    För optimal behandlingseffekt vill man värma hela tumören till 43 grader. I dagsläget når man oftast till 41,5 grader när det handlar om djupt liggande tumörer. Med nuvarande teknik kan högre temperatur inte användas eftersom det medför skadlig uppvärmning av intilliggande vävnad. Vi arbetar med att utveckla tekniken med målet att kunna kontrollera exakt hur varmt det blir och var värmen uppstår. Då kan man behandla med högre temperatur och få bra effekt utan biverkningar.
    Hana Dobsicek Trefna, docent och forskare på avdelningen för Signalbehandling och medicinsk teknik på Chalmers, utvecklar en metod som kan leda till effektivare behandling av hjärntumörer, med mindre biverkningar.
    Vi bygger ett system som ger den kontroll som krävs. Med hjälp av optimeringsalgoritmer anpassar vi placeringen av antennerna och deras strålning, bland annat efter hjärnans geometri och de olika typer av vävnad som energin ska passera på vägen mot tumören. Vår utmaning är att vissa vävnader värms upp enklare än andra och att en tumör inte alltid sitter mitt i hjärnan utan kanske på ena sidan. Då behöver vi styra energin från de individuella antennerna så att strålarna möts på rätt ställe.
    säger Hana Dobsicek Trefna
    Vi har byggt en applikator, en slags ställning som håller antennerna. Den applicerar vi på fantomen och skickar in mikrovågorna enligt de beräkningar som är gjorda för den enskilda tumören. Samtidigt har vi prober, en slags flexibla och trubbiga stickor med sensorer som mäter temperatur, insatta i fantomen. Med dem kan vi mäta värmen i olika vävnader och på olika platser i fantomen.
    berättar Hana Dobsicek Trefna
    Det är viktigt att mätinstrumenten inte påverkar eller påverkas av mikrovågorna och därför måste de vara fiberoptiska vilket gör att de är dyra. Ett nytt och bättre termometrisystem var nödvändigt för att vi ska komma vidare. Nu jobbar vi med att verifiera våra numeriska resultat, att visa att det som händer när vi testar systemet på fantomerna stämmer överens med våra beräkningar. När vi har ett system vi kan kontrollera och lita på har vi kommit betydligt närmare möjligheten att använda hypertermi vid behandling av hjärntumörer.
    avslutar Hana Dobsicek Trefna
    Det tog tid innan man förstod att det är lika viktigt för patienterna att få ett bra liv som att överleva. Jag får ofta höra av patienter att de vill ha ett så normalt liv som möjligt
    berättar Kenny Rodriguez-Wallberg, adjungerad professor på institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska Institutet och överläkare och specialist i reproduktionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset, som forskar om fertilitetsbevarande åtgärder för cancerpatienter, främst kvinnor i fertil ålder och yngre.
    Behandling av cancer påbörjas ofta väldigt snabbt efter att diagnosen ställts och i de fall behandlingen har inverkan på fertiliteten bör patienterna remitteras till en reproduktionsspecialist snarast. Sådana finns idag på samtliga universitetssjukhus i Sverige
    säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
    Idag erbjuds alla kvinnliga cancerpatienter vars behandling riskerar att göra dem infertila möjligheten att frysa äggstocksvävnad, oavsett om det är en vuxen person eller en liten flicka. Min forskning handlar om att utveckla och förbättra metoden, att stärka förutsättningarna för äggen i vävnaden, så att andelen återtransplantationer som leder till graviditeter och barn kan öka
    säger Kenny Rodriguez-Wallberg.
    När forskningen resulterar i en säkerställd förbättring av metoden så kan vi omgående använda den i det kliniska arbetet och forskningen kommer snabbt till nytta för patienterna. Genom vårt samarbete med andra universitetssjukhus kan förbättringarna också nå ut i hela landet på kort tid.
    säger Kenny Rodriguez-Wallberg
    Med det nya mikroskopet på plats kommer vi att få tydligare analyser och dessutom, eftersom tekniken då är i paritet med den på kliniken, kommer vi att kunna snabba på implementeringen av de framsteg vi gör i forskningen ännu mer. 
    avslutar Kenny Rodriguez-Wallberg
    Vi vet att kvinnor som har opererat bort äggstockarna har förhöjd risk att få demens, särskilt om operationen görs innan de fyllt 50 år. Vi tittar på om det kan vara östrogenet i sig, att det försvinner, som spelar roll och påverkar risken
    menar Ivan Nalvarte, docent och forskningsledare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet,
    Plack i hjärnan märks inte förrän det är för sent. Man kan bära på plack i 10–15 år innan man får demens. Genom att undersöka kvinnor som tagit bort sina äggstockar eller kommit i klimakteriet tidigt, före 50 års ålder, och se om de har beta-amyloid i blodet kan vi identifiera vilka som riskerar att få demens och hjälpa dem genom att sätta in åtgärder, som bromsmedicin, tidigt.
    säger Ivan Nalvarte
    Med den nya apparaturen kan vi spåra mycket små mängder av både beta-amyloid och tau i blodproverna. Därmed har vi förutsättningar att kunna utveckla en metod som är både tillförlitlig och smidig eftersom det innebär att biomarkörer kan mätas genom ett vanligt enkelt blodprov. Tidigare har vi varit hänvisade till ryggmärgsprov vilket är komplicerat och besvärligt för patienten och olämpligt för screening.
    fortsätter Ivan Nalvarte
    Nu kan vi observera flera varianter av proteinerna i ett enda prov. Det gör oss mer effektiva, ger oss mycket mer information ur varje prov och minskar åtgången av värdefulla prover.
    säger Ivan Nalvarte
    Maskinen kommer att användas i många olika forskningssammanhang tack vare de möjligheter den här tekniken erbjuder när det gäller att kunna mäta ytterst små mängder av olika ämnen i blodprov. Det räcker med några pikogram** av något för att det ska kunna påvisas tillförlitligt
    avslutar Ivan Nalvarte.
    Den tekniska utvecklingen går väldigt snabbt och vi vet att det ofta är svårt för forskare att få resurser till investeringar i teknisk utrustning. Därför är stiftelsens stöd så kraftfullt och viktigt,
    ” säger Olle Larkö, professor i dermatologi och venereologi och styrelseledamot i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    För att svensk forskning ska kunna bibehålla sin höga internationella nivå är det nödvändigt med betydande medel från privata finansiärer som stiftelser och fonder. Det är tillfredsställande att stiftelsen kan bidra med stöd till forskning som stärker kunskap om och, i förlängningen, behandling av svåra sjukdomar som drabbar många
    kommenterar Christina Backman, ordförande i IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse.
    Man har forskat länge på D-vitaminets betydelse vid benskörhet. På senare tid har intresset för vitamin D ökat och nu forskas det väldigt mycket om dess betydelse för bland annat hjärt-kärlsjukdom, olika former av cancer och immunologiska sjukdomar.
    berättar Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap och chef för avdelningen för livsmedelsvetenskap på Chalmers,
    Av de ursprungliga 120 000 personerna i studierna är cirka hälften fortfarande i livet. Många av dem är väldigt gamla och har svårt att komma till en mottagning för att ta ett blodprov. Nu kan man i stället skicka ett provtagningskort hem till dem, be dem ta ett blodprov och skicka tillbaka det. Om vi får in 20 000 prover så kan vi göra en ny uppföljningsmätning av D-vitaminstatusen vilken sedan kan relateras till framtida sjukdomar och dödlighet. Jämfört med att bjuda in till traditionell provtagning innebär detta en enorm tids- och kostnadsbesparing samtidigt som det verkligen skapar möjlighet att kunna studera D-vitaminets effekt och relation till sjukdom över lång tid hos ett stort antal människor.
    fortsätter Rickard Landberg
    Av de ursprungliga 120 000 personerna i studierna är cirka hälften fortfarande i livet. Många av dem är väldigt gamla och har svårt att komma till en mottagning för att ta ett blodprov. Nu kan man i stället skicka ett provtagningskort hem till dem, be dem ta ett blodprov och skicka tillbaka det. Om vi får in 20 000 prover så kan vi göra en ny uppföljningsmätning av D-vitaminstatusen vilken sedan kan relateras till framtida sjukdomar och dödlighet. Jämfört med att bjuda in till traditionell provtagning innebär detta en enorm tids- och kostnadsbesparing samtidigt som det verkligen skapar möjlighet att kunna studera D-vitaminets effekt och relation till sjukdom över lång tid hos ett stort antal människor.
    säger Rikard Landberg
    Med den nya utrustningen får vi ut mer information ur varje litet prov, en mer precis kvantifiering av väldigt låga halter av olika former av vitamin D i både blod- och fettprover. Den gör också att vi kan använda prover med mycket mindre volym, vilket öppnar för användning både av blodproverna som kan tas hemma och av små fettprover som är väldigt enkla att ta. Sammantaget ger det nya och viktiga möjligheter för uppföljningar inom precisionsmedicin* och verktyg som öppnar för ny forskning.
    tillägger Rikard Landberg
    Vårt jobb just i detta fall är att bidra med utveckling av metoder som ger robusta data och gör det möjligt för andra forskare att komma längre i studierna av D-vitaminets betydelse för hälsa och olika sjukdomar. Vi har lovande pilotdata gällande analyser av fettvävnad och ny avancerad teknik hjälper oss framåt i vårt arbete.
    sammanfattar Rikard Landberg.
    För mig är det främsta syftet med forskningen att öka livskvaliteten för de patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Dels genom att vi med bättre kirurgi och bättre behandlingar kan göra att de får leva längre, dels genom att minska risken för biverkningar och problem efter behandlingen.
    säger Eva Angenete, tarmkirurg och professor i kirurgi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet
    Samtidigt som vi gör experiment med olika behandlingsmetoder på patientens celler utanför patientens kropp följer vi patienten och kan jämföra skeendet i de odlade cellerna med hur patienten och tumören reagerar på den genomförda kliniska behandlingen
    förklarar Eva Angenete.
    De yngre patienterna ska leva länge med effekterna av sin behandling. För dem, liksom för många andra patientgrupper, är mer individualiserade behandlingar av stor betydelse. Individualiseringen kan också bidra till att behandlande läkare får möjlighet att ge patienten en mer nyanserad bild av hens sjukdom och tydligare besked om varför den valda behandlingen är den bästa
    , säger Eva Angenete.
    I det nya mikroskopet kan vävnadsproverna växa till organoider, alltså celler i 3D-struktur som liknar kroppens organ och vävnad i betydligt högre grad än ett vävnadsprov på ett platt mikroskopglas. Därmed kommer vi närmare verkligheten när vi testar olika behandlingar på cellerna. Den nya tekniken gör också att vi kan följa och få mer information än tidigare om vad som sker i de behandlade proverna över tid och det gör att vi får analyser av högre kvalitet
    säger Peter Falk, docent i molekylärmedicin och forskare i samma team.
    Vi som arbetar kliniskt kan behöva annan expertis för att fullt ut förstå och ta till oss andras nya rön. På motsvarande sätt behöver de experimentella forskarna vår kliniska förankring för att till exempel få veta vilka behandlingar som är väsentliga att fortsätta att utveckla. Det är viktigt att hålla forskningen så nära patienterna som möjligt.
    avslutar Eva Angenete