Sweden

Dela

Om oss

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ska genom oberoende granskning av statlig verksamhet medverka till demokratisk insyn och effektiv förvaltning.

Välj datumintervall -
Taggar ( valda)

Regeringen bör stärka högskolans möjlighet att utbilda lärare som behövs på arbetsmarknaden

Studenterna väljer inte i tillräckligt hög utsträckning de lärarutbildningar som arbetsmarknaden behöver mest. Regeringen bör därför aktivare styra hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar. Det kan minska risken för större brister på vissa lärare i framtiden.Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildningen fungerar effektivt. Högskolan får resurser i förhållande till antalet studenter som påbörjar och tar poäng på utbildningarna. Hur många studenter som söker en utbildning är en viktig faktor när universitet och

Högskolans styrning behöver stärkas

Det finns en risk att systemen för tilldelning av resurser till universitet och högskolor motverkar kvalitet och effektiv resursanvändning. Detta kan få konsekvenser för studenterna och forskarna. En granskning från Riksrevisionen visar att formerna för hur verksamheten styrs och hur resurserna används behöver utvecklas.Riksrevisionen har under åren 2008-2011 i tio granskningar undersökt hur resurserna till universitet och högskolor används. Nu sammanfattas resultaten i en slutrapport med inriktning på hur högskolan leds och styrs. Några slutsatser är: · Eftersom högskolorna får

Bristande kunskap om hur basanslaget till högskolans forskning används

Basanslaget ska användas till forskning och forskarutbildning. Universitet och högskolor har fått stor frihet att själva prioritera men har samtidigt inte tillräcklig kunskap om hur basanslaget faktiskt används. Därför vet man inte om pengarna räcker på sikt.Basanslaget ska ge universitet och högskolor handlingsutrymme att själva utforma sin forskning på sikt och värna sin integritet gentemot sina samarbetspartner. Riksrevisionens granskning visar att vare sig regeringen eller lärosätena har tillräcklig kunskap om hur basanslaget används och vad forskarutbildningen kostar. Det pågår en

Kraftig ökning av oanvända forskningspengar

En granskning från Riksrevisionen visar att volymen oanvända forskningsbidrag har ökat med 74 procent sedan 1998. Ökningen av oanvända bidrag har varit särskilt kraftig sedan 2005. Situationen beror inte bara på att högskolorna har fått ökade forskningsbidrag utan också på andra faktorer.Riksrevisionen har granskat varför de forskningsbidrag som externa forskningsfinansiärer ger lärosätena inte omsätts i forskning på det sätt som planerats . Det handlar om stora belopp, vid slutet av år 2009 sammanlagt 12,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär ett års externt finansierad forskning.

Flera universitet och högskolor kan använda sina resurser mer effektivt

Generellt sett använder universitet och högskolor sina resurser effektivt. Riksrevisionens metod för att beräkna effektivitet och produktivitet visar att flera lärosäten ändå kan öka sin effektivitet. Det skulle kunna ge ökade studieprestationer och leda till att fler forskningsresultat publiceras.Riksrevisionen har granskat om universitet och högskolor använder tillgängliga resurser på ett effektivt sätt. En slutsats är att effektiviteten i genomsnitt är hög och att den ligger i linje med resultat från internationella studier av lärosätens effektivitet. En annan slutsats är att

Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
Tillbaka till sidans topp

Media