Ämne i hjärnan kan förutsäga depression hos äldre
Ett signalämne som kan mätas i ryggvätska skulle kunna visa vilka äldre personer som kommer att bli deprimerade, nästan tjugo år innan de utvecklar depressionen. Det visar en ny studie från Sahlgrenska akademin.
Den som är deprimerad kan bli orolig och nedstämd, få sömnproblem och få svårare att känna livsglädje. Depression är en vanlig sjukdom, och risken att drabbas ökar med åldern. Cirka 10 procent av den äldre befolkningen ( 65 år och äldre) lider av depression.
I den aktuella studien analyserades ryggvätskeprov tagna från 83 äldre kvinnor i början av 1990-talet. De kvinnor som då var deprimerade hade lägre nivåer av Interleukin 6, ett signalämne som ingår i immunförsvaret. En uppföljning visar nu att de kvinnor som inte var deprimerade när studien inleddes, men som då hade lägre nivåer av signalämnet i hjärnan, betydligt oftare har utvecklat en depression 17 år senare.
– Vi kan se att det är ett väldigt starkt samband mellan låga nivåer av signalämnet och depression många år senare, men det är viktigt att komma ihåg att detta är en observationsstudie. Det krävs fler studier innan fyndet eventuellt kan resultera i en klinisk markör, säger Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Interleukin 6 utsöndras av vita blodkroppar. Signalmolekylen har till uppgift att rekrytera försvarsceller till ett infekterat område eller en skada, och har även antiinflammatoriska egenskaper.
– Deprimerade patienter har ofta förhöjda nivåer av denna signalmolekyl i blodet, men nu när vi studerar halter i hjärnan hos deprimerade äldre ser vi lägre värden. Vi har inga svar om varför det är så, men vi tror att det hänger ihop med åldrandet eftersom äldre kan har andra sjukdomsmekanismer. Vi vet att immunförsvarets halter av signalmolkyl ändras vid åldrandet, säger Silke Kern.
Artikeln Lower CSF interleukin-6 predicts future depression in a population-based sample of older women followed for 17 years har publicerats i tidskriften Brain, Behavior, and Immunity.
Länk till artikeln: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23583855
Kontakt:
Silke Kern, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
076-236 5332
silke.kern@vgregion.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar: