Ett ägg åt gången ger friskare provrörsbarn

Barn som föds efter provrörsbefruktning har ett betydligt bättre hälsotillstånd idag jämfört med tidigare. Det beror framför allt på att flerbarnsfödslarna minskat kraftigt - eftersom bara ett ägg åt gången återförs. Men provrörsbarnen föds trots det oftare för tidigt och har en lägre födelsevikt än barn som föds efter spontangraviditeter. Mammans ålder, vikt och rökvanor är några faktorer som spelar in, visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin.

Antalet flerbördsgraviditeter efter provrörsbefruktning, med två eller fler foster, har minskat dramatiskt i Sverige sen 2003. Då infördes en ny strategi: att bara återföra ett befruktat ägg i kvinnans livmoder vid IVF, in vitro-fertilisering. Idag är cirka 5 procent flerbördsgraviditeter efter IVF – jämfört med 25 procent i början av 1990-talet. Motsvarande siffra, två eller fler foster, för spontana graviditeter är drygt 1 procent.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har jämfört hälsotillståndet hos barn födda efter IVF under senare år, med barn födda efter spontan konception. Studierna visar att skillnaderna mellan de båda grupperna är betydligt mindre än tidigare. Idag är provrörsbarnen friskare än förut.

- Främsta skälet är förstås att vi i ungefär åtta fall av tio numera bara lägger tillbaka ett ägg efter IVF, säger Christina Bergh, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och huvudhandledare för doktoranden Antonina Sazonova.

Studien visar också det inte tycks spela någon roll att frysa ner, tina och sen återföra det befruktade ägget i kvinnan. Dessa ”frysbarn” har minst lika gott hälsotillstånd som de andra IVF-barnen i studien, födda efter färsk IVF. Färre av dem var lågviktiga. Dessutom visade det sig, att andelen stora barn var fler efter frysning av ägg.

- Betydelsen av att vara stor vid födseln är idag inte klarlagd, säger Christina Bergh.

Men trots att bara ett ägg återförs är risken att födas för tidigt, med lägre födelsevikt, fortfarande högre för provrörsbarn, jämfört med barn i befolkningen.

- Att födas för tidigt med låg födelsevikt påverkar i första hand sjukligheten under nyföddhetsperioden. Men studier har också visat effekter på hälsan senare i livet, till exempel kan risken för hjärtkärlsjukdom öka i vuxen ålder, säger Christina Bergh.

Därför var det viktigt att identifiera riskfaktorerna. Varför föds IVF-barnen för tidigt och med lägre födelsevikt? Studien visar att det framför allt var faktorer hos mamman som låg bakom: hennes ålder, om det var första barnet, om hon varit barnlös länge, om hon var överviktig eller underviktig, om hon rökte. Själva IVF-behandlingen påverkade i mindre grad.

- För oss var det angeläget att få veta om det var något vi gjorde vid behandlingen; hur vi stimulerade äggutveckling, hur många ägg erhölls, hur länge vi odlade äggen. Ett positivt resultat i studien är att det till viss del handlar om faktorer hos mamman som hon själv kan påverka, säger Christina Bergh.

Många familjer önskar två barn. Därför tittade Antonina Sazonova också på om det var någon skillnad mellan att föda barnen efter två enkelbördsgraviditeter - eller efter en tvillinggraviditet. Det visade sig att hälsotillståndet var betydligt bättre hos mödrar och barn i den första gruppen.

Vid ungefär två av tio IVF-behandlingar återförs två ägg, trots den tio år gamla behandlingsstrategin.

- Paret kan vara lite äldre, det kan vara sista chansen och de kan ha försökt många gånger, säger Christina Bergh.

Avhandlingen Obstetric outcome after single embryo transfer försvarades vid en disputation den 12 april.

FAKTA
Varje år föds ungefär 3 500 barn i Sverige efter IVF. Det motsvarar mer än 3 procent av alla nyfödda. Idag finns cirka 50 000 provrörsbarn här i landet.

Kontakt:
Antonina Sazonova, doktorand vid Sahlgrenska akademin och läkare i reproduktionsmedicin, Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
0707-711 414
antonina.sazonova@vgregion.se

Huvudhandledare professor Christina Bergh, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
christina.bergh@vgregion.se; 073–688 93 25

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: