Nya behandlingsmöjligheter för hjärntrötthet

Den centralstimulerande läkemedelssubstansen metylfenidat kan ge effektiv lindring åt personer som lider av hjärntrötthet. Det visar studier vid Sahlgrenska akademin som presenteras i en ny bok.

Varje år uppsöker omkring 20 000 personer i Sverige akut sjukvård efter en skallskada. Omkring 30 000 personer drabbas årligen av en stroke; ytterligare minst 5 000 personer drabbas av inflammationer, tumörer eller andra sjukdomar i hjärnan och nervsystemet.

Cirka en fjärdedel av dessa omkring 55 000 patienter drabbas av hjärntrötthet som en följd av skadan eller sjukdomen. Symtomen varierar från lindriga koncentrationssvårigheter till långvarig oförmåga att arbeta och ha ett socialt liv. Det finns idag inga effektiva läkemedel.

Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu med mycket goda resultat testat två nya behandlingsmetoder för hjärntrötthet.

I den ena studien fick 29 patienter med kvarstående hjärntrötthet efter skallskada behandling med det centralstimulerande läkemedlet metylfenidat. Resultaten visar att medicinen, som normalt används för behandling av ADHD, både minskade hjärntröttheten och hjälpte patienterna att snabbare bearbeta information.

–Substansen botar inte besvären och smärtan, men eftersom den minskade symtomen på hjärntrötthet upplevde många patienter att smärtan blev lättare att hantera, säger Birgitta Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin.

I den andra studien fick 17 patienter genomgå ett åttaveckorsprogram för att lära sig så kallad mindfulness-baserad stressreduktion, och därefter ett fortsättningsprogram på ytterligare åtta månader. Patienter som genomförde programmen upplevde sig mer tillfreds med sina liv, fick en god hjärnvila och en större insikt i hur de skapar balans mellan aktivitet och vila.

– Att ändra sina vanor och fortsätta med regelbundna meditationer på egen hand är svårt, speciellt för en hjärntrött person som har extra svårt att ta initiativ. Tanken med fortsättningsprogrammet var att ge ett mer långsiktigt stöd och det visade sig fruktbart, säger Birgitta Johanson.

De båda studierna presenteras i boken När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. Boken är enligt forskarna Birgitta Johansson och Lars Rönnbäck skriven just för att det finns så lite kunskap att tillgå för patienter som lider av hjärntrötthet.

–Det har genomförts väldigt få behandlingsstudier, och kunskapen om hur hjärntrötthet ska behandlas vilar i huvudsak på att lära sig leva med sina problem, vila mycket och använda smarta strategier som kan minska energiåtgången. Men för många ger inte detta tillräcklig lindring, därför var det nödvändigt att samla forskningsrönen i en bok, säger Lars Rönnbäck.

Forskarna genomför just nu uppföljande studier för att utvärdera metylfenidatets långsiktiga effekter och kontrollera att långvarig behandling inte ger biverkningar. Nästa steg blir att göra försök där behandlingen sätts in tidigt, med förhoppningen att läkemedlet ska kunna förebygga att hjärntrötthet uppstår.

–Vi är också intresserade av att testa mindfulness via internet, eftersom det skulle vara ett sätt att nå fler patienter oavsett var man bor i världen, säger Birgitta Johansson.

Boken När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet ges ut på Recito förlag och kan beställas via forskargruppens hemsida: http://www.mf.gu.se/

Länk till vetenskaplig artikel om mindfulness och hjärntrötthet:

http://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12671-013-0249-z

Länk till vetenskaplig artikel om metylfenidat och hjärntrötthet:

http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/02699052.2013.865267

FAKTA HJÄRNTRÖTTHET
Hjärntrötthet eller mental trötthet innebär att hjärnan inte klarar av att sortera och bearbeta inkommande information på ett effektivt och energisnålt sätt. Till skillnad från normal trötthet, som vi alla kan uppleva efter tankekrävande ansträngning, kan personen som lider av hjärntrötthet inte göra något åt sitt förlamande tillstånd: en paus, en kopp kaffe eller att prata om något annat hjälper inte. En teori är att hjärntrötthet beror på störningar i funktionen hos hjärnans stödjeceller som orsakar ett ”låst” tillstånd på cellnivå, vilket i sin tur orsakar den totala utmattning som en person med hjärntrötthet upplever om hon eller han överanstränger sig.

Kontakt:
Birgitta Johansson, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och specialist i neuropsykologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
0763-489971
birgitta.johansson@neuro.gu.se

Lars Rönnbäck, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
0707-611569
lars.ronnback@gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Taggar: