Samtalsmetod upptäcker fler med depression på vårdcentralen
Många äldre personer som söker till vårdcentralen för kroppsliga besvär är egentligen deprimerade. Det visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, som utvärderat en samtalsmodell som ökar läkarens möjligheter att fånga in äldre med risk för depressioner.
Det är vanligt att äldre patienter med depression söker på vårdcentralen för olika kroppsliga åkommor, men det kan vara svårt för läkare att urskilja att en depression ligger bakom besvären.
En studie vid Sahlgrenska akademin visade att av 302 äldre patienter som under ett knappt år besökte en vårdcentral i Göteborgsregionen hade 19 procent en lindrig till måttlig depression.
I studien fick patienterna oavsett orsak till besöket fylla i två frågeformulär samt blev intervjuade av en sköterska. Läkaren använde en samtalsmodell med öppna frågor för att screena för depressiva symtom. De patienter som bedömdes som sannolikt deprimerade i någon av metoderna fick träffa läkaren igen för att säkerställa diagnosen.
– Det finns ett bevisat samband mellan depression och nedsatt fysisk och psykisk funktionsförmåga. Om depressionen inte upptäcks i tid ökar risken för att symtomen blir svårare, och risken för självmord ökar. Eftersom det finns goda behandlingsalternativ är det mycket viktigt att ha ett patientcentrerat perspektiv, som kan upptäcka mildare former av depression hos äldre som söker på vårdcentralen, säger doktoranden Maria Magnil, som presenterar studien i sin avhandling.
En uppföljning visade att bland de äldre patienter som hade depression utvecklade var femte patient en kronisk depression.
–För att fånga in äldre med depression krävs ibland ett komplement, till exempel formulär där patienterna själva får svara på frågor om depression. Vår slutsats är att gränsvärdena för dessa formulär bör sänkas när det används för äldre patienter på vårdcentral. Det kan också vara värdefullt att läkaren gör flera, upprepade bedömningar över tid för att upptäcka de patienter med störst risk för försämring och sämre prognos, säger Maria Magnil.
Studien visar också att risken för att utveckla en lindrig till måttlig depression ökar för de äldre som inte har en partner, inte hade fritidsaktiviteter, och/eller om de hade upplevt allvarliga livshändelser eller blivit änka/änkling senaste året. Risken var också större för äldre som tidigare i livet hade haft en depression, samt för de som regelbundet behövde använda sömn- och/eller lugnande mediciner.
Avhandlingen Mild to moderate depression in elderly in primary care-detection, patient centeredness and course försvaras vid en disputation den 15 november.
Kontakt:
Maria Magnil, doktorand vid institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0708 28 77 88
maria.magnil@vgregion.se
Huvudhandledare professor Cecilia Björkelund; cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se; 031 7866832
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets största fakultet, med undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Här bedrivs alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur, via patientnära forskning i samarbete med Västra Götalandsregionen, till studier på befolkningsnivå. Allt för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar: