Historisk våtmark återskapad vid Bergianska trädgården

Landshövding Per Unckel, tillika ordförande i Nationalstadsparksrådet, invigde igår den nya våtmarken vid Bergianska trädgården, belägen vid anläggningens nya södra entré. Tanken med våtmarken - som tillkommit genom ett samarbete mellan Statens fastighetsverk, Bergianska trädgården och Stockholms universitet - är att främja den biologiska mångfalden samtidigt som det populära besöksmålet får en ny attraktion.

Det var när SL bestämde sig för att flytta tågstationen Universitetet närmare Stockholms universitet som idén att återskapa en historisk våtmark föddes.

-  Genom den nya tågstationen skulle Bergianska trädgården få en ny entré i närheten av det södra fältet. Här låg fram till 1863 en sumpig starrvall. Både vi och Bergianska trädgården såg det här som ett tillfälle att återskapa våtmarken - att visa besökare hur det historiskt sett ut samtidigt som vi skulle göra något bra för naturen, säger Thomas Norell, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.

Våtmarker viktiga ur flera perspektiv

En våtmark har god inverkan på naturen, bland annat genom att den biologiska mångfalden bland växter och djur ökar. Här trivs t ex fåglar, insekter och groddjur. Cirka hundra växtarter har redan kommit upp, till exempel fackelblomster, tiggarranunkel och svalting. När det gäller fåglar har sextio arter synts till; däribland tofsvipa och mindre strandpipare.

Våtmarker är också bra för vattenrening och för att dämpa klimatförändringar genom att binda koldioxid.

-  Det här är en liten våtmark med marginell effekt när det gäller att minska växthuseffekten. Däremot har den en viktig pedagogisk roll. Vi hoppas att skolbarn, lärare och allmänhet kommer att lära sig mycket genom att vistas här. Förhoppningsvis kan vi även genomföra mindre forskningsprojekt eftersom våtmarken ligger strategiskt i närheten av Campus, säger Birgitta Bremer, professor Bergianus och föreståndare för Bergianska trädgården.

För att skapa våtmarken och ängsmarkerna runt omkring har en del jord grävts upp och fraktats bort. Därefter har mager ogräsfri jord lagts på för att passa de fukt- och torrängsväxter som såtts eller planterats. Stor del av området består av samma ängsmark som tidigare. För att reglera vattenavrinningen i förhållande till Brunnsviken har en sorts fördämning installerats.

-  Våtmarker är en central del av ett levande kulturlandskap. Den biologiska mångfalden är också en del av regeringens miljömål. Det åskådningsexempel som Bergianska trädgården nu erbjuder med den nya våtmarken kommer att på ett viktigt sätt kunna bidra till förståelsen av våtmarkernas betydelse. Våtmarken i Bergianska trädgården är ett viktigt tillskott till Kungliga nationalstadsparken, säger Per Unckel, landshövding tillika ordförande i Nationalstadsparksrådet.

För mer information kontakta:

Ulrika Nylander, förvaltare Statens fastighetsverk, 08 696 72 86, ulrika.nylander@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Birgitta Bremer, professor Bergianus/föreståndare Bergianska trädgården, 08 545 91 701, birgitta.bremer@bergianska.se

Pressbilder: www.sfv.se

Fakta Bergianska trädgården

Bergianska trädgården är belägen i norra delen av Kungliga nationalstadsparken, mellan Naturhistoriska riksmuseet och Brunnsviken. Trädgården har idag en yta på cirka 20 hektar och är uppdelad på olika fastigheter som förvaltas av Statens fastighetsverk och Kungliga Vetenskapsakademien. Huvudmän för trädgården är Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien.

Bergianska trädgården har fått sitt namn efter bröderna Bengt och Peter Bergius som 1759 köpte en malmgård i nuvarande Vasastan. Malmgården, Bergielund, blev till en institution och mönstergård. Efter brödernas bortgång testamenterades all egendom till Kungliga Vetenskapsakademien. Trädgården flyttades till sitt nuvarande läge vid Brunnsviken 1885 då Stockholms innerstad byggdes ut och tog Bergielunds mark i anspråk.

Delar av Bergianska trädgården är statligt byggnadsminne sedan 1994. Anläggningen har stora kulturhistoriska värden eftersom verksamheten i stort är detsamma sedan trädgården anlades. Elva av de 18 byggnaderna förvaltas idag av Statens fastighetsverk.

 

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Taggar:

Om oss

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia