Ombyggnad av Kungl. biblioteket öppnar för visning av Djävulsbibeln

För första gången på många år kan rariteter ur Kungl. bibliotekets samlingar nu visas upp för besökare, däribland den unika Djävulsbibeln. Det är en av nyheterna som möjliggjorts i och med den renovering och ombyggnad av Kungl. biblioteket (KB) som Statens fastighetsverk (SFV) arbetat med under två års tid. Fler studieplatser, en permanent plats för de audiovisuella samlingarna, nytt café samt effektivare kontorsytor är andra tillskott.

Ett utökat myndighetsuppdrag, behov av nytt klimatsystem och önskemål om fler publika ytor är huvudskälen till den omfattande renovering och ombyggnad som Statens fastighetsverk just avslutat på Kungl. biblioteket i Stockholm.

-       Att renovera och bygga om ett hus från 1877, dessutom ett bibliotek där det i normala fall råder så gott som tystnad, är en utmaning. KB har hållit öppet som vanligt under renoveringen vilket ställt stora krav på såväl besökare, byggare som KB:s personal. Resultatet är ett välfungerande och mer tillgängligt nationalbibliotek, säger Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.

Publikt café i entrén

Ungefär halva byggnaden har omfattats av renoveringen. Utöver kontorsplanen - som fått moderna och ändamålsenliga arbetsplatser - har förändringar gjorts i Stora läsesalen, Specialläsesalen och Forskarläsesalen. Mycket har handlat om att modernisera inomhusklimatet.

-       Nästan hela byggnaden har fått ett nytt system för att luften ska vara så bra som möjligt. Ett annat välkommet tillskott är fler garderober i entréhallen. Här öppnar också ett nytt café i maj, ett café du kan nyttja utan att registrera dig som besökare. I och med detta hoppas vi att besökare, som i normala fall inte besöker KB, ska hitta hit och njuta av den vackra byggnaden, säger Lenka Medin.

Fler studieplatser och skattkammare

Även byggnadens lägre våningsplan har fått en rejäl ansiktslyftning under renoveringen. Antalet studieplatser har ökat och de audiovisuella samlingarna för radio, tv, film och musik har fått en ny hemvist här.

-       Det känns jättebra att vi nu kan erbjuda bra förutsättningar för de forskare som använder våra audiovisuella samlingar i sitt arbete. Bredden, från tryckt och handskrivet material till digitalt och audiovisuellt material, är det som är unikt med Sveriges nationalbibliotek, säger Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie.

Här finns även en ny tidsskriftsläsesal, en ny utställningsyta och en ”skattkammare” i vilken KB kan visa upp rariteter ur samlingarna. En av dessa är Codex Gigas, Djävulsbibeln, som nu visas för besökare för första gången på flera år.

Impulse Slight (1 000 000 Volt) – nytt konstverk av Nina Canell

KB har i samband med renoveringen förärats ett nytt konstverk, Impulse Slight (1 000 000 Volt), av konstnären Nina Canell. Konstverket, som är infogat i golvet på plan 1, föreställer ett blixtnedslag förevigat i polyamid och kol. Impulse Slight (1 000 000 Volt) ska symbolisera kraften i de enorma volymer av sparande, samlande och arkiverande som pågår och har pågått i Kungliga biblioteket sedan pliktleveranslagen trädde i kraft år 1661. Konstverket är beställt av Statens konstråd.

Ombyggnaden och renoveringen av KB har skett i samarbete med Murman arkitekter AB genom Hans Murman och Lars Johan Tengnér.

För mer information kontakta:

Lenka Medin, fastighetschef Statens fastighetsverk, 08 696 72 10, lenka.medin@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Urban Rybrink, kommunikationschef KB, 010 709 31 29, urban.rybrink@kb.se,

Patrik Förberg, pressansvarig Statens konstråd, 070 689 04 32, patrik.forberg@statenskonstrad.se

Pressbilder: www.cisionwire.se/statens-fastighetsverk

Kortfakta KB
Kungl. biblioteket, beläget i Humlegården i Stockholm, är Sveriges nationalbibliotek och samlar i stort sett allt som publiceras i Sverige eller på svenska. KB:s samlingar består av ca 18 miljoner objekt och över sju miljoner timmar ljud och rörlig bild. Byggnaden förvaltas av Statens fastighetsverk.

KB i siffror
KB:s samlingar uppgår till drygt 140 hyllkilometer och över sju miljoner timmar ljud och rörlig bild. Hälften av samlingarna, 70 km, är boksamlingar, det vill säga böcker, broschyrer och tidskrifter;

  • 30 km är dagstidningar
  • 11 km är vardagstryck
  • 7 km är mikrofilm och mikrofiche
  • 6 km är affischer
  • 5,5 km är kartor och bilder
  • 5 km är handskrifter
  • 0,2 km är musiktryck

Det audiovisuella räknas i timmar. KB har uppskattningsvis sju miljoner timmar material som består av video- och ljudband, CD och DVD. 2/3 är ljud och resten är video. I det digitala arkivet fanns det 1 januari 2013 över 4 miljoner timmar, varav 1,8 miljoner timmar är egendigitaliserat.

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Taggar:

Om oss

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Prenumerera

Citat

- Att renovera och bygga om ett hus från 1877, dessutom ett bibliotek där det i normala fall råder så gott som tystnad, är en utmaning. KB har hållit öppet som vanligt under renoveringen vilket ställt stora krav på såväl besökare, byggare som KB:s personal. Resultatet är ett välfungerande och mer tillgängligt nationalbibliotek.
Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk
- Det känns jättebra att vi nu kan erbjuda bra förutsättningar för de forskare som använder våra audiovisuella samlingar i sitt arbete. Bredden, från tryckt och handskrivet material till digitalt och audiovisuellt material, är det som är unikt med Sveriges nationalbibliotek.
Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie