Som att lägga ett jättelikt glaspussel - Kyrkfönstren på Manillaskolan restaureras för att hålla i ytterligare 120 år

Report this content

I Manillaskolan på Djurgården, numera Campus Manilla, finns en kyrksal med tre stora blyinfattade fönster. 2016 konstaterade Statens fastighetsverk att det behövdes en genomgripande restaurering för att fönstren inte skulle ta skada. Idag är man mitt uppe i arbetet och två nyrestaurerade fönster har just satts tillbaka medan mittpartiet, det största fönstret, nu plockas ner för att bit för bit restaureras av en konstglasmästare. När arbetet avslutas i höst ska Manillaskolans vackraste fönster kunna stå sig fint i ytterligare 120 år.

Manillaskolan, belägen vid Blockhusudden på Södra Djurgården, är en gulputsad klassicistisk byggnad uppförd som dövinstitut 1864. I byggnadens centrala del finns en kyrksal i två plan, idag använd som Campus Manillas aula, med tre stora blyinfattade fönster. Det är dessa kyrkfönster som Statens fastighetsverk nu restaurerar.

- Det var under en besiktning som vi upptäckte att en del fönsterdelar började bli ”rassliga”. Med det menas att kittet under blyspröjsen försvunnit vilket gör att fönstren blir otäta. Skadorna visade sig tyvärr vara så omfattande att den tidigare metoden, att omsorgsfullt lappa och laga mindre fönsterdelar, inte höll längre. Vi behövde ta ett helhetsgrepp, säger Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk.

Under hösten 2016 började Statens fastighetsverk därför att leta efter någon som kunde utföra det hantverksmässigt skickliga arbete som skulle krävas. Uppdraget gick till ett familjeföretag i Stockholm med inte mindre än fyra generationers yrkeskunnande inom konstglasmästeri. Arbetet kom igång i våras och väntas avslutas i höst.

- För att störa den pågående skolverksamheten på Campus Manilla så lite som möjligt plockade vi ner två av tre fönster under sportlovet i februari. Av samma skäl arbetar vi nu vidare med montering och nedmontering under sommarlovet för att sedan avsluta med att sätta upp det största och sista fönstret under höstlovet i november, säger Magnus Pettersson.

Dekorativa fönster med färgstarka pussellika delar

Kyrksalens fönster, som antagligen är från slutet av 1800-talet, har aldrig tidigare restaurerats. De är tre till antalet och består av ett stort mittparti och två lite mindre sidopartier. Vid en första anblick ser det kanske inte så märkvärdigt ut men varje fönster består av fyra eller sex delar som är 140 cm breda och 100 cm höga. Varje enskild del kan sedan bestå av cirka 120 olika glasdelar.

- Det är inte utan att det ibland känns som att arbeta med ett stort, vackert och ömtåligt pussel, säger Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten.

Samtliga fönster är också rikt dekorerade både vad gäller mönster och färger på glaset. Det glas som ser lite skrovligt ut kallas för katedralglas. Det största fönstret, i mitten, har en avbild av Jesus med två får. Denna bild består av munblåst antikglas som är målat. I många av de andra glasbitarna däremot sitter färgen i själva glaset. Därefter har man målat med konturfärg och schatteringar för att få till skärpan i bilden.

Omöjligt att få helt rent

Vid restaureringen plockas varje fönsterdel noga isär och rengörs därefter. Är fönsterdelen svårt skadad byts den ut. Eftersom moderna glas ser helt annorlunda ut än glas från sekelskiftet 1800-1900, ersätts de bitar som behöver bytas ut med bitar av gammalt glas.

- Att det var hög tid för en genomgripande restaurering märks bland annat på den smuts som etsat sig fast i glaset. Trots att jag provat med alla metoder som finns har det inte gått att få varje glasbit helt ren. Däremot blir det en annan lyster i glaset. Resultatet blir därför ändå väldigt fint, säger Renée Kuhn.

Munkar först att använda bly

Mellan glaset sitter blyinfattningar, ett material som munkarna var först med att använda. Anledningen ska ha varit att de ville ha in så mycket ljus i sina byggnader som möjligt. Eftersom det inte fanns tillräckligt stora glasdelar att tillgå tog man bly för att sammanfoga mindre bitar.

- Glas och metall går egentligen inte jättebra ihop men blyet är så mjukt att det går att forma precis som man vill ha det. Det är ett jättesnällt material att jobba med. För att glasen ska hålla över lång tid är det viktigt att fönstren blir så tighta som det bara går. Vi har därför fått lägga väldigt mycket stödbly och flytande kit. Det är dock ingenting som syns. Nu är fönstren precis så stumma som de ska vara, säger Renée Kuhn.

För att öka hållbarheten ytterligare kommer Statens fastighetsverk - tillsammans med husarkitekten för Manillaskolan - att undersöka om man kan komplettera restaureringen genom någon form av skyddsglas på utsidan av kyrkans fönster. Dels för att värna inomhusklimatet men också för att minimera risken för krossat, dyrbart glas ifall olyckan skulle vara framme.

- Manillaskolan med Campus Manilla är idag en byggnad i vilken många människor rör sig varje dag. Självklart ska eleverna kunna spela fotboll här som på vilken skola som helst, trots att det här råkar vara en skola med ett ovanligt högt kulturvärde. Det är jätteviktigt för oss byggnaden fungerar för den verksamhet som finns här, säger Magnus Pettersson.

För mer information kontakta:

Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk, 010 478 72 39, magnus.pettersson@sfv.se;

Åsa Carlberg, pressekreterare vid Statens fastighetsverk, 010 478 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten, 070 438 00 04, info@blyglas.com

Pressbilder: http://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk

Det är ditt kulturarv. Genom staten är du, tillsammans med tio miljoner andra som lever i Sverige, delägare i flera slott, parker, teatrar, museer, skogar, renbetesland, gravfält, fästningar, residens och ambassader. Det är på ditt uppdrag, genom Sveriges regering, vi på Statens fastighetsverk hållbart förvaltar och utvecklar dagens och framtidens kulturmiljöer. Vi ser till att fastigheternas själ och karaktär bevaras så att värdet finns kvar också till kommande generationer.

Taggar:

Prenumerera

Citat

Det var under en besiktning som vi upptäckte att en del fönsterdelar började bli ”rassliga”. Med det menas att kittet under blyspröjsen försvunnit vilket gör att fönstren blir otäta. Skadorna visade sig tyvärr vara så omfattande att den tidigare metoden, att omsorgsfullt lappa och laga mindre fönsterdelar, inte höll längre. Vi behövde ta ett helhetsgrepp.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- För att störa den pågående skolverksamheten på Campus Manilla så lite som möjligt plockade vi ner två av tre fönster under sportlovet i februari. Av samma skäl arbetar vi nu vidare med montering och nedmontering under sommarlovet för att sedan avsluta med att sätta upp det största och sista fönstret under höstlovet i november.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk
- Det är inte utan att det ibland känns som att arbeta med ett stort, vackert och ömtåligt pussel.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Att det var hög tid för en genomgripande restaurering märks bland annat på den smuts som etsat sig fast i glaset. Trots att jag provat med alla metoder som finns har det inte gått att få varje glasbit helt ren. Däremot blir det en annan lyster i glaset. Resultatet blir därför ändå väldigt fint.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Glas och metall går egentligen inte jättebra ihop men blyet är så mjukt att det går att forma precis som man vill ha det. Det är ett jättesnällt material att jobba med. För att glasen ska hålla över lång tid är det viktigt att fönstren blir så tighta som det bara går. Vi har därför fått lägga väldigt mycket stödbly och flytande kit. Det är dock ingenting som syns. Nu är fönstren precis så stumma som de ska vara.
Renée Kuhn, konstglasmästare vid Blyfönsterspecialisten
- Manillaskolan med Campus Manilla är idag en byggnad i vilken många människor rör sig varje dag. Självklart ska eleverna kunna spela fotboll här som på vilken skola som helst, trots att det här råkar vara en skola med ett ovanligt högt kulturvärde. Det är jätteviktigt för oss byggnaden fungerar för den verksamhet som finns här.
Magnus Pettersson, teknisk förvaltare vid Statens fastighetsverk