Stockholms slotts fasader - den mest omfattande restaureringen i modern tid

Restaureringsarbetet av Stockholms slotts fasader, Sveriges mest omfattande fasadarbete i modern tid, är igång. Statens fastighetsverk (SFV), förvaltare av Stockholms slott, har påbörjat en första etapp på norra fasadens östra flygel. Ett arbete som ska vara klart 2012. Att restaurera och byta ut sten på Stockholms slott är ett svårt och tidskrävande arbete. Projektet i sin helhet beräknas pågå under lång tid och kosta runt 500 miljoner kronor.

Stockholms slotts fasader är i dåligt skick. Den gotländska sandstenen vittrar sönder och konstnärliga och arkitektoniska värden går förlorade. Delar av de vittrade partierna har nått ett stadium där ursprunglig form och detaljer knappt går att utläsa.

-          Redan 2005, då en balusterdocka föll från taket, fick vi kunskap om att stenen var i dålig kondition. När vi sedan gick vidare med inventering förstod vi att läget tyvärr var än värre än vi befarat, säger Thomas Norell, generaldirektör vid Statens fastighetsverk.

Skyddsnät för att undvika personskada

Den ökade risken för fallande sten ledde till att Statens fastighetsverk 2008 klädde delar av fasaden med skyddsnät för att säkerställa personsäkerheten. Parallellt med detta intensifierade SFV arbetet med en förstudie som bl a skulle ge svar på lämpligt val av sten inför kommande restaurering.

-          Det här är ett arbete som innebär svåra ställningstaganden och därmed kräver stor kunskapsinhämtning, både inom och utanför Sveriges gränser. I vårt förarbete har vi arbetat tillsammans med en expertgrupp bestående av bl a slottsarkitekten, antikvarier, stenkonservatorer och specialister. Tillsammans har vi kommit fram till att vi, under den första etappen, prövar en kombination av gotländsk sandsten och en tåligare utländsk sten på de partier som är mest klimatutsatta, säger Lotta Günther, förvaltare vid Statens fastighetsverk.   

I restaureringsarbetet ska delar av stenfasaden konserveras, andra delar byts ut. Arbetet kommer att ske etappvis, fasad för fasad, under cirka 20 år.

Putsen en senare fråga

Huruvida även putsen ska bytas ut är för tidigt att säga i nuläget. En utredning har påbörjats och kommer att pågå under 2012. 

-          Putsen på Stockholms slott är i gott skick, den sitter bra. Däremot kan man tydligt se att den, kulörmässigt och estetiskt, är urlakad. Vi vet heller inte hur det stenarbete som nu påbörjats kommer att påverka putsen. Det kommer den första etappen att utvisa. Putsfrågan är både svår och spännande, inte minst för att den har ett stort allmänintresse. Just nu koncentrerar vi oss dock på stenen, säger Lotta Günther.

Tidskrävande manuellt arbete

Under den första etappen pågår stendemontering för att se i vilket skick slottets bakomliggande delar är i. Det är ett tungt och tidskrävande arbete.

-          Varje sockelsten väger ett kvarts ton. Att bara få loss en sten av den här storleken kräver två man och tar kanske upp till en dag att genomföra. Det är först när man tittar på varje enskild del som man kan få en uppskattning och samtidigt förståelse för varför det här arbetet är så tidskrävande, säger Lotta Günther.

Inget nytt problem

Fasaden på Stockholms slott består till en tredjedel av sten, en tredjedel av puts och en tredjedel av fönster och dörrar. Ända sedan slottet uppfördes på 1700-talet har sandstensvittringen varit ett problem, något som accelererat efter att stenen skrapades ren från oljefärg vid en restaurering på 1890-talet. Under århundraden har den gotländska sandstenen bytts, lagats och förstärkts med varierande resultat, delvis med tekniskt ohållbara metoder.

-          Stockholms slott är en viktig symbolbyggnad, tillika Sveriges statschefs officiella residens. Byggnaden har en särställning i svensk och internationell byggnadshistoria. Som en av Sveriges främsta representationsbyggnader ställer det särskilda krav på bevarande. Ett restaureringsprojekt med en tidplan på i nuläget drygt tjugo år säger en del om att det här är en annorlunda och stor utmaning som vi nu står inför att genomföra, säger Thomas Norell.

Statens fastighetsverk och Kungl. Hovstaternas gemensamma slottsarkitekt, Andreas Heymowski, leder projekteringsarbetet tillsammans med ett flertal sten- och kulturhistoriska specialister.

För mer information kontakta:

Lotta Günther, förvaltare Statens fastighetsverk, 08 696 72 15, lotta.gunther@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Andreas Heymowski, slottsarkitekt HOS arkitekter, 070 770 60 43, andreas.heymowski@hosark.se

Pressbilder och mer information om projektet: www.sfv.se

Slottet i siffror:

Lokalarea: ca 42 000 kvm

Antal rum: 1 430 rum inklusive skrubbar, källare och korridorer - ca 660 rum med fönster.

Slottets längd:

Norra fasaden, 212 m (inkl flyglar)

Södra fasaden, 173 m (inkl flyglar)

Västra fasaden, 120 m

Östra fasaden, 120 m

Slottets höjd:

Norra längans yttre fasad: ca 35 m (+ 1,5 m balustrad, 47 m inkl flaggstång)

Södra längans yttre fasad: ca 27 m (+ 1,5 m balustrad)

Västra längans yttre fasad: ca 27 m (+ 1,5 m balustrad)

Östra längans yttre fasad: ca 37,5 m (+ 1,5 m balustrad)

Fönster: 972 stycken

Fönsterrutor: 31 600 stycken

Fristående skulpturer: 28 stycken

Balusterdockor: 717 stycken

Konsolvoluter: 242 stycken

Total mängd fasadsten: ca 9 500 kvm

Total mängd puts: ca 11 000 kvm

Fönster och portar: ca 7 500 kvm

Total mängd fasad: ca 28 000 kvm

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Taggar: