Svenska ambassaden i Berlin 20-årsjubilerar
- En speciell och tidlös byggnad. Svenska ambassaden i Berlin känns fortfarande modern rent arkitektoniskt och är samtidigt ett bra exempel på ett fruktbart samarbete mellan de nordiska länderna, säger Ingrid Eiken Holmgren, generaldirektör för Statens fastighetsverk.
Det har gått 20 år sedan svenska ambassaden i Berlin invigdes 1999. Ett jubileum som firas den 17 oktober då utrikesministrarna i de nordiska länderna möts i den tyska huvudstaden.
- Projektet i Berlin var en unik satsning och är idag modell för hur flera svenska ambassader runt om i världen kan effektivisera och samordna sina verksamheter med andra nordiska länder, säger Michael Blomqvist, fastighetschef Utrikes på Statens fastighetsverk som äger och förvaltar den svenska ambassaden.
Den svenska ambassaden i det så kallade Klingelhöfer Dreieck i Tiergarten nära Berlins politiska, kulturella och kommersiella centrum, ligger sida vid sida på en gemensam tomt med övriga nordiska ambassader; Norge, Danmark, Finland och Island. Tomten var i Sveriges och Finlands ägo redan i början av 1900-talet men byggnaderna totalförstördes i ett bombanfall 1943. I början av 1970-talet köpte staden Berlin tomten som sedan köptes tillbaka av Sverige och Finland 1995.
De gemensamma husen och tomten ägs av de nordiska länderna tillsammans, medan ambassadbyggnaderna ägs av respektive land. Förutom projektledning då ambassaden byggdes hade SFV även de fem ländernas uppdrag att genomföra det gemensamma projektet som helhet.
Kopparband håller samman
De österrikiska arkitekterna Alfred Berger och Tiina Parkkinen vann en internationell arkitekttävling om hur hela området skulle utformas med förslaget att låta ambassadkomplexen hållas samman av ett kopparband som omsluter två sidor av det triangulära kvarteret.
Sex arkitektkontor bjöds in att tävla om att få rita den svenska ambassaden. Gert Wingårdh och Wingårdh arkitekter fick förtroendet att rita ett svenskt ambassadkansli, en byggnad i fyra våningsplan där alla synliga ytor i interiören utförts i tonad björk.
Det juryn framförallt föll för var interiören och den inre dispositionen. Juryn ansåg att Gert Wingårdhs förslag bäst tillgodosåg kraven på flexibilitet och anpassbarhet till framtida förändringar i arbetssätt. Många arbetsrum är dagsljusbelysta, rummen är klimatiserade och har öppningsbara fönster. Korridorsidan är spektakulär, ett stort öppet rum klätt i björk och varierat med raka, sneda och krökta former. Spiraltrappan, med sina rundade former i björk är ett naturligt blickfång.
Konferensrum, pausbalkong och arkiv skjuter in i centralrummet och gör att dess form varierar i de olika planen. Genom en stor öppning i kopparväggen öppnar det sig mot Tiergarten och den livligt trafikerade Klingelhöferstrasse. De förbipasserande ser in i det höga ljusa rummet med väggar och tak i björk och golv av svensk kalksten.
Som ett musikinstrument. Så beskrev Gert Wingårdh det fyra våningar höga träklädda centralrummet i sitt vinnande förslag.
Tre fasadsidor i olika material
Ambassadens tre fasadsidor består av olika material. Den ena sidan som vetter ut mot Tiergarten i öst utgörs av en glasfasad med det gröna bandet av kopparlameller framför, den södra fasaden mot Finlands ambassad består av vit grovslipad gotlandskalksten och den västra fasaden mot Norges ambassad är klädd med blankpolerad svart emmabodagranit. Varje sten är omlottlagd som skiffer.
Gert Wingårdh beskriver västfasaden som ett yang till sydfasadens yin. Svart mot vitt men också i omvänd ordning. I väst ligger stenen framför glasytan, i söder bakom. I ambassadens spetsiga hörn mot det gemensamma entrétorget möts de tre fasaderna. Den svarta blanka sten/glasskivan mot väst, den vita sten/glasskivan mot söder och den gula björkfasaden mot öst når här fram som undertak.
Idag är han fortfarande stolt över sin skapelse och tycker att byggnaden väl passar in i den helhet som de fem olika ambassaderna utgör.
- Jag tycker att det är en byggnad som åldrats väldigt vackert och med värdighet. Ett resultat direkt kopplat till dess högkvalitativa material som den svarta diabasen, den vita kalkstenen och den ljusa björken.
Förutom ambassadkanslierna rymmer även tomten en gemensam byggnad, Felleshuset, med auditorium, utställningslokaler och utrymmen för konsulär verksamhet. Ambassadbyggnaderna har fått stor uppmärksamhet och visas för många intresserade besökare varje år.
- Inga andra länder har gjort något liknande i Berlin som de fem nordiska länderna. Det har blivit en manifestation för samarbete och ett sätt att profilera sig samtidigt som varje ambassad har sin egen karaktär. Jag tycker att vi har all anledning att vara stolta över det här projektet, avslutar Michael Blomqvist.
För mer information kontakta:
Maria Uggla, presskontakt Statens fastighetsverk, 010 478 72 47, maria.uggla@sfv.se
Pressbilder: https://news.cision.com/se/statens-fastighetsverk
Det är ditt kulturarv. Genom staten är du, tillsammans med tio miljoner andra som lever i Sverige, delägare i flera slott, parker, teatrar, museer, skogar, renbetesland, gravfält, fästningar, residens och ambassader. Det är på ditt uppdrag, genom Sveriges regering, vi på Statens fastighetsverk hållbart förvaltar och utvecklar dagens och framtidens kulturmiljöer. Vi ser till att fastigheternas själ och karaktär bevaras så att värdet finns kvar också till kommande generationer.
Taggar:
